- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
421-422

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västmanland - Litteratur - Västmanland, hertig af, titel - Wästmanlands allehanda - Västmanlands folkblad - Västmanlands forminnesförening - Västmanlands län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter istiden" (1896), O. Almgren, "Uppländska stenåldersboplatser" (i "Fornvännen" 1906 m. fl.), Turistföreningens årsskrift (i synnerhet 1918), den af H. Hofberg i "V:s fornminnesförenings årsskrift" (1874, 1879, 1884) införda redogörelse för "V:s fornlemningar och minnesmärken", O. Gran, "Beskrifning öfver Wästmanland" (1754; ny uppl. utgafs 1904 af "Vestmanlands läns tidning"), W. Thams beskrifningar öfver Västerås län (1849) och Örebro län (s. å.), Mozelius, "Försök til en beskrifning öfwer Nora och Lindes bergslagers fögderi" (2 dlr, 1791), C. H. Berglund, "Försök till beskrifning öfver Lindes, Ramsbergs och Nya Kopparbergs bergslager" (1860), K. Beckman och A. Bäckström, "Ramsbergs bruk och dess ägare" (1910), O. R. Bellander, "Anteckningar om V:s härader i fordna tider" (1869), J. Johansson, "Om Noraskog" (3 dlr, 1875--84, som innehålla bl. a. den af E. Bergenskiöld förf. skildringen "Nora bergslag vid 1784 års slut") och "Noraskogs arkiv" (5 dlr, 1889--1907) samt ett antal socken- och stadsbeskrifningar. Jfr äfven K. G. Styffe, "Skandinavien under unionstiden" (3:e uppl. 1911), K. M:ts befallningshafvandes femårsberättelser för Västmanlands och Örebro län och "Sverige. Geografisk, topografisk och statistisk beskrifning" V (1915). För utforskning af och skydd åt forn- och kulturminnen verkar den 1861 af R. Dybeck stiftade W:s fornminnesförening, med museum i Västerås slott och friluftsmuseum å Vallby egor (1921). N. H. Västmanland. 1. Hertigdöme (se d. o., sp. 578). - 2. Hertig af, titel, som burits af Gustaf II Adolf (1609-32) och arffursten Erik (1889- 1918). Wästmanlands allehanda. Se Westman- lands allehanda. Västmanlands folkblad, tidning, som l dec. 1918 började utges i Eskilstuna, men sedan l nov. 1920 utkommer som daglig morgontidning i Västerås. Tidningen är socialdemokratisk; upp- lagan anges till 8,500 ex. Västmanlands fornminnesförening. Se Väst- manland, sp. 421. Västmanlands län omfattar den östra hälften af Västmanland, den västligaste delen af Uppland (det s. k. Fjärdhundra) samt en liten del af Södermanland och är beläget mellan 59° 16' och 60° 18' n. br. samt 2° 38' och 0° 40' v. Igd (från Stockholms observatorium). Det gränsar i n. till Kopparbergs och Gäfleborgs län, i ö. till Uppsala län, i s. till Mälaren och Södermanlands län samt i v. till Örebro län. Största längden, ö.--v., är 100 km. och bredden, n.--s., likaledes 100 km. Ytinnehållet är 6,756 kvkm., däraf 6,438 kvkm. land och 318 kvkm. vatten. Folkmängden vid 1920 års slut utgjorde 168,799 pers. (84,553 mankön, 84,246 kvinnkön), däraf 118,618 å landsbygden och 50,181 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 26 pers. på 1 kvkm. land. Tillväxten i folkmängden har under de sista tio åren varit 8,3 proc. emot endast 6,9 proc. för riket öfver hufvud. En väsentlig del af folkökningen kommer emellertid på staden Västerås med förstäder. -- I judiciellt hänseende är landsbygden fördelad i 4 domsagor, omfattande 6 tingslag under Svea hofrätt, och i administrativt hänseende i 4 fögderier, hvilka sammanfalla med domsagorna: Västmanlands södra domsaga (Västerås fögderi), omfattande Tuhundra, Siende och Yttertjurbo härad, hvilka bilda ett tingslag, samt Snefringe härad; Västmanlands västra domsaga (Kungsörs fögderi), omfattande Åkerbo härad och Skinnskattebergs bergslag, som bilda ett tingslag; Västmanlands norra domsaga (Bergslags fögderi), omfattande Norrbo härad, som utgör ett tingslag, samt Gamla Norbergs bergslag och Vagnsbro härad, som utgöra ett tingslag; Västmanlands östra domsaga (Salbergs-Väsby fögderi), omfattande Torstuna, Simtuna, Öfvertjurbo och Våla härad, som bilda ett tingslag. Landsfiskalsdistrikten äro 3 i Västerås, Kungsörs och Bergslags samt 4 i Salbergs- Väsby fögderi. Länets städer, Västerås, landshöfdingens residens (hvarför länet förr kallades Västerås län), Sala, Köping och Arboga, ha hvar sin rådstufvurätt. Länet har 1 köping, Kungsör, och 2 municipalsamhällen, Norbergs by och Heby. Antalet landskommuner (köpingen oräknad) är 65. -- I ecklesiastikt hänseende hör länet med största delen, mer än 3/4, till Västerås stift, med knappt 1/5 till Uppsala stift och med en liten del till Strängnäs stift samt omfattar 8 hela och delar af 2 kontrakt. Pastoraten äro 58 (framdeles 54), landsförsamlingarna 65 och stadsförsamlingarna 6 (3 i Västerås). En militärförsamling finnes i Sala. -- Länet tillhör Femte arméfördelningsområdet. Västmanlands regemente är förlagdt till Västerås och Västmanlands trängkår till Sala. -- Vidare ingår länet i Mellersta postdistriktet, Femte telegrafdistriktet, Första järnvägsdistriktet, Mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Östra bergmästardistriktet och Bergslags skogsdistrikt (3 hela revir och del af 1) samt bildar 3 justerar- och 5 landtmäteridistrikt. -- För hälso- och sjukvården är länet deladt i 5 provinsial- och 4 extra-provinsialläkardistrikt. Länslasarett finnas i Västerås, Sala, Köping och Norberg. Länet omfattar 1 länsveterinär- och 6 distriktsveterinärdistrikt. -- Af undervisningsanstalter kunna omnämnas högre allmänt läroverk i Västerås, samskolor (statens) i Sala, Arboga och Köping, folkhögskola i Tärna (Kumla socken), elektroteknisk fackskola i Västerås, landtbruksskola i Tomta (Romfartuna socken) samt landtmannaskolor i Tärna och Kolbäck. -- För valen till riksdagens Första kammare utgör länet tillsammans med Södermanlands län en valkrets med 9 representanter; för valen till Andra kammaren är länet en valkrets med 7 representanter. -- Den södra delen af länet är en bördig och väl odlad slätt, där åkerbruk och mejerihandtering skötas med omsorg och framgång, då däremot den norra delen har en ganska mager jordmån. Där äro åkerfälten ej synnerligen stora, men där träffas i stället ett högt uppdrifvet bergsbruk och bruksrörelse. Af länets hela egovidd, 643,819 har, uppgåfvos (1919) 1,460 vara trädgård, 166,460 åker, 13,669 naturlig äng och 414,448 har skogbärande mark. För 1920 uppges åkerarealen preliminärt till 165,896 har, hvaraf använda för hvete 5,760, råg 12,540, korn 2,967, hafre 37,663, blandsäd 8,577, baljväxter 3,690, potatis 3,545, foderrotfrukter 1,089, vall 66,618, säd till grönfoder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free