- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
443-444

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växel (omsättningsmedel) - Växel (jaktväsen) - Växel (järnvägsteknik) - Växel (teknik) - Växelberedningen - Växelbord - Växelbruk (Cirkulationsbruk, Skiftesbruk) - Växeldeputationen - Växeldiskontering - Växelfeber - Växelfyr - Växelkontor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växel, än egen växel. Postremissväxeln, som infördes af Stockholms enskilda bank redan vid dess grundande (1 okt. 1856, till en början mot en mindre afgift, hvilken dock 1 okt. 1858 bortföll), adopterades snart äfven af andra banker och har blifvit ett allmänt och bekvämt inländskt betalningsmedel. Liknande användning som den svenska postremissväxeln har den af de norska bankerna utfärdade s. k. postremissechecken. I. Hkr. (Å. W:son M.) Växel, jaktv. Många villebrådsarter bland dägg- djuren företa under dygnet regelbundna förflyttningar i terrängen, vanligen för att uppsöka betesplatser, resp. för rofdjur jaktområden, vattningsställen o. d. Djuret säges då .på jägarspråket "växla" från ett område till ett annat, och de mer eller mindre bestämda stråkvägar, som därvid användas, benämnas villebrådets växlar. I fråga om vissa villebrådsslag med mera regelbundna vanor kan jägaren utpostera sig på djurets växel för att med skott nedlägga detsamma. Detta blir beträffande hårvildt en motsvarighet till fågelskytte "på drag". G. G. Växel, järnvägstekn. Se Järnvägsväxel och illustrationssida bd XIII, sp. 445-446. Växel, tekn. Se Centralstation 3 och Telefon, sp. 705. Växelberedningen (Nordencrantzska). Se Nordencrantz, sp. 1246. Växelbord, tekn. Se Centralstation, sp. 1457, och Telefon, sp. 705 och fig. 12. Växelbruk (Cirkulationsbruk, Skiftesbruk), landtbr., växtföljd (se d. o.) med regelbunden omväxling af grödor af olika art. Med växelbruk betecknas särskildt sådana växtföljder, där omväxlingen af grödor är så fullständigt genomförd, att samma eller likartade växter aldrig återkomma två år i följd. I växelbruk böra därför stråsädesväxter, kväfvesamlande baljväxter och rotfrukter ingå i jämn omväxling och så fördelade, att den för hvardera af dessa växtarter lämpliga gödslingen och bearbetningen af jorden och dennas renhållning från ogräs kunna åstadkommas och öfriga för en rationell växtföljd gällande regler följas. Ett typiskt växelbruk är det s. k. Norfolkomloppet: 1. rotfrukter, 2. korn, 3. klöfver, 4. hvete eller korn, hvilket är ett ytterst intensivt omlopp, som passar blott för bästa jord, där god afsättning finnes för rotfrukter (eller potatis), som uppta 1/4 af hela jordvidden. Där så ej är förhållandet och jorden är mindre god, plägar rotfruktsskiftet delvis ersättas af träde eller grönfoder; då klöfver ej går bra till, då den återkommer så ofta som hvart 4:e år, brukar man på halfva klöfverskiftet odla grönfoder, så att ett 8-årigt omlopp med klöfver hvart 8:e år uppkommer. Åtskilliga andra variationer af det nämnda omloppet förekomma, och det är vanligt, att öfriga växelbruk kunna härledas från detsamma. Jämte dylika "rena växelbruk" och allmännare än dessa förekomma s. k. blandade växelbruk, som bilda öfvergång till sädes-vallbruken (se Växtföljd) och som äro mindre arbetskräfvande, vanligen dels därigenom, att rotfrukter odlas blott på en del af ett skifte, dels därigenom, att 2 års vall används. Ett sådant är det i Skåne vanliga omloppet: 1. träde eller grönfoder, 2. höstsäd, 3. rotfrukter och potatis, 4. korn, 5, 6. vall, 7. höstsäd eller vårsäd och stundom (efter höstsäd) 8. vårsäd. H. J. Dft. Växeldeputationen (Riksens ständers sekreta växeldeputation) tillsattes af riksdagen 1761 på bedrifvande af general Pechlin (se denne) för att möta Nordencrantz' (se denne) finansplan. Deputationen upplöstes inom kort. Växeldiskontering, hand. Se Diskont. Växelfeber, med. Se Frossa, sp. 1488, och Malaria, sp. 614. Växelfyr. Se Blänkfyr och Fyr, sp. 133. Växelkontor. 1. Affärsrum, där utbyte af olika myntsorter (växling) eger rum, vanligen i förbindelse med annan bankirrörelse. 2. Frihetstidens växelkontor hade en alldeles egendomlig betydelse och svarade ej mot den ofvan gifna definitionen af vår tids växelkontor. De spelade en betydande roll i Sveriges ekonomiska och politiska historia och äro genom sin uppkomst och egendomliga art samt sina i partilifvet djupt ingripande öden synnerligen karakteristiska för tidens politiska ekonomi. Hattpartiet, som kom till makten 1739, utmärkte sig dels genom att i sin handels- och industrilagstiftning till sina yttersta konsekvenser tillämpa de då ännu allmänt härskande merkantilistiska doktrinerna, dels - och detta var det egentliga nya i förhållande till den tidigare frihetstidens ekonomiska vishet - genom sin penninghushållning och kreditlagstiftning. Hattarna utgingo från grundsatsen att i Riksens ständers bank skapa en inhemsk penningkälla, som stod näringsidkare till buds med kapitalförlag och gjorde dem mer oberoende af utländska penningförhållanden, och öppnade därför banken för lån på billig ränta och mot hypotek ej blott af fast egendom och metaller, utan äfven af manufakturiernas öfriga råämnen och tillverkningar. Därjämte användes bankens medel till lån åt offentliga institutioner, såsom Manufakturkontoret, för att genom premier och understöd af alla slag uppmuntra industrien, och framför allt åt kronan, för att täcka bristen i staten och skaffa medel till en ofta äfventyrlig utrikespolitik. All denna frikostighet möjliggjordes därigenom, att man utsläppte ofantliga massor af sedlar i rörelsen, vida mer än som för landets behof af cirkulerande mynt eller myntrepresentativ var nödigt. Parallellt med denna ökning af sedelstocken gick en lika kraftig minskning af bankens metalliska kassa. Redan förut hade den svenska valutan, hvars metalliska underlag var kopparmyntet, blifvit föremål för en begynnande depreciation till följd af nedgång i kopparns värde. På grund af de stora sedelemissionerna antog depreciationen nu hastigt en svårartad karaktär; det redbara myntet försvann ur rörelsen, och sedlarna sökte sig tillbaka till banken. Genom kung. 23 okt. 1745 måste banken tills vidare stängas för inväxling af dess sedlar; endast små kopparplåtar och slantar utlämnades som skiljemynt. Bankens stängning hindrade icke hattarna att fortsätta med sin penninghushållning. Tvärtom gjordes banken därefter i ännu högre grad än förut till förläggare för såväl den enskilda hushållningen som statens finansiella behof genom utsändandet af nya sedelmassor, som ytterligare sänkte sedlvärdet. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free