- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
453-454

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växelströmslikriktare - Växelställe - Växelställverk - Växelstämpel - Växeltungor - Växelundervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

453 Växelställe-Växelundervisning 454 likriktare (se Köntgenteknik, sp. 191 o. f.). Numera ha dessa för ett flertal praktiska behof ersatts af s. k. kvicksilfverlikriktare, som kunna byggas för vida större effektbelopp (öfver 1,000 kilowatt). Verkningssättet hos kvick- silfverlikriktaren, hvars tidigare utveckling är när- mast förbunden med amerikanen Cooper-Hewitts arbeten omkr. 1900, beror på ett slags ventilverkan hos ett i det närmaste lufttomt, med kvicksilfvergas fylldt kärl. Denna gas besitter egenskapen att genomsläppa den elektriska strömmen endast i en riktning, från anoden (den positiva polen) till kato- den (den negativa polen), medan den i motsatt riktning erbjuder ett praktiskt taget oändligt mot- stånd. Anslutes därför en sådan apparat, af den form och anordning fig. l schematiskt visar, till polerna A-B af en växelströmskälla, kan man mel- lan växelströmskällans nollpunkt C, som lämpligen utgöres af midtpunkten å en mellan dess poler kopplad transformator eller induktionsspole samt en midt emellan införingselektroderna i kvicksilf- verkärlet anbragt elektrod (katoden) uttaga en Fig. 2. pulserande likström af den form fig. 2 anger. Likriktaren kan äfven användas för flerfasiga strömmar, om den förses med häremot svarande antal elektroder; likströmmens ena pol blir här- vid systemets nollpunkt. För att ytterligare ut- jämna likströmmens pulsationer uppdelar man ofta trefassystemet på dubbla antalet faser, så att de öfverlagrade likströmsspänningarna bättre täcka hvarandra, hvarjämte induktionsspolar inkopplas på likströmssidan. Kvicksilfverlikriktaren utmärkes af god verkningsgrad, särskildt vid högre spän- ningar, enär dess inherenta energiförluster bero Fig. 3. Modern likriktaranläggning. endast af strömstyrkan. Så har en 500 amperes likriktare vid 500 volt en verkningsgrad af 94,5 proc., medan den vid 110 volt lämnar endast 75 proc. I stort sedt ställer sig verkningsgraden bättre än vid omformning med roterande maskineri och förblir vid varierande belastning praktiskt taget konstant. De första likriktarna utfördes med kärl af glas, som ännu med fördel används för mindre effekter, enär det ej angripes af kvicksilfver. För större kraftbehof (vanligen öfver 100 ampere) är detta material med hänsyn till uppvärmning och explosionsrisk för bräckligt och ersattes därför af järn. Härvid blir dock nödvändigt att förse appa- raten med en luftpump för upprätthållande af vakuum; men med denna komplettering bli dessa likriktare vida hållbarare än glastypen, hvars vakuum successivt försämras. J K-r. Växelställe. Se Järnvägsväxel. Växelställverk, järnv. Se Ställverk 2. Växelstämpel är en beskattning på växelomsätt- ningen, som i nyare tid blifvit mer och mer anlitad i de flesta stater (se S t ä m p e l p a p p e r). I Sverige är, med undantag för avistaväxlar, hvarje inom landet utställd och där betalbar växel på mer än 100 kr. underkastad stämpelskatt, som utgår med 20 öre för högst 300 kr., 30 öre för högst 500, 50 öre för högst 1,000 och ytterligare 50 öre för hvarje påbörjadt nytt l,000-tal kr. Stämpel bör åsättas, innan växeln öfverlåtes eller uppvisas till betalning (om icke stämpelbelagd växel inlämnas till bank för diskontering, åsätter banken stämpel och afdrar dess belopp från netto- behållningen). För inom landet utfärdad växel, ställd att betalas i utlandet, och för från utlandet på Sverige dragen växel är stämpelafgiften 50 öre för hvarje påbörjadt l,000-tal kr., och skall stäm- pelbeläggningen ske vid utställandet eller, om växeln dragits utomlands, innan den här öfver- låtes eller uppvisas till betalning. Fri från stäm- pel är från utlandet på utlandet dragen och där betalbar växel (transitväxel). Är växel ut- färdad i flera exemplar, är blott ett stämpel- pliktigt. Underlåtenhet att vederbörligen stämpel- belägga växlar medför böter. - I Norge är stämpeln för både in- och utländska växlar 10 öre för hvarje påbörjadt 200-tal kr. t. o. m. 1,000 kr., därefter 50 öre för hvarje påbörjadt l,000-tal. - I Danmark utgör stämpeln för korta växlar (högst 8 dagar efter sikt eller 14 dagar à dato) 25 öre, oberoende af växelbeloppet, för öfriga växlar 25 öre för hvarje påbörjadt 500-tal kr. t. o. m. 1,000 kr., därefter 50 Öre för hvarje påbörjadt 1,000-tal. Ä. W:son M. Växeltungor. Se Järnvägsväxel. Växelundervisning (eng. mutual instruction, fr. enseignement mutuel, ty. gegenseitiger unterricht, wechselseitige schuleinrichtung, helfersystem), pe- dagog., kallas det sätt att ordna skolundervisningen, att de i olika ämnen skickligaste lärjungarna i dem undervisa de öfriga, som för ändamålet in- delas i mindre grupper. De lärjungar, som på detta sätt deltaga i undervisningen, kallas moni- torer, hvarför systemet ock brukar benämnas m o- nitörsystemet, liksom efter sina engelska grundläggare Lancaster- eller B e 11 - L a n- casterska undervisningsmetoden. Redan under forntiden och medeltiden var det vanligt att taga skickliga lärjungar till hjälp vid undervisningen i skolorna och för ordningens upp- rätthållande, och äfven under humanismens tide-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free