- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
461-462

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växjö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ha påträffats inom det nuv. stadsområdet (förutom dessa två är blott en hällristning funnen i Småland). Offerstenar med "älfkvarnar", använda kanske redan under stenåldern, de s. k. Sigfridsstenarna, funna vid en gammal källa i Östrabosluttningen, vittna också om ortens betydelse för gudsdyrkan i äldre tider. Antagligen föranledde platsens betydelse som offer- och marknadsställe den helige Sigfrid (se denne) att välja denna ort, "som kallades Östrabo och sedan Vexiö" (legenden om den helige Sigfrid), till utgångspunkt för sin missionsverksamhet i Småland. Ehuru biskopssäte sedan 1100-talet (1166: biskop Stenar, som afsagt sig värdigheten af biskop i Linköping, då han ej

illustration placeholder Fig. 3. Växjö domkyrka.

illustration placeholder Fig. 4. Domkyrkans inre.

illustration placeholder Fig. 5. Stadshuset och Stora torget. (T. v. domkyrkans torn.)

illustration placeholder Fig. 6. Smålands fornsal (museum).

blef ärkebiskop) och i verkligheten köpstad, utverkade sig dock samhället stadsprivilegier först 1342 (privilegiebrefvet, utfärdadt af Magnus Eriksson, på "Askee Onsdagh", i Palmskiöldska samlingen); förmodligen ansågos förut dylika privilegier obehöfliga i en landsända, som länge varit föga beroende af svenske konungen. Under medeltiden funnos där flera fromma stiftelser, såsom ett franciskankloster och ett helgeandshus, ihågkommet med gåfvor af hertigarna Erik och Valdemar 1318. Äfven ett birgittinkloster fanns under medeltiden i V. Franciskanklostret anlades först på 1400-talet och hann därför icke vinna större betydelse. Åtskilliga gårdar blefvo dock dit donerade; nio utaf dem nämnas såsom 1529 återbördade af gifvarnas släkt. Klostrets tillhörigheter, som synas ha varit tämligen obetydliga, togos 1541 jämte domkyrkans i besittning för kronans räkning. Klostrets kvarlåtenskap i böcker skänktes af Gustaf Vasa 1531 till Gudmund Speyl, domprost i V. Boskapen skulle utdelas bland de fattige, mässkläderna till närbelägna kyrkor. Husen, som tillhört klostret, skulle säljas för konungens räkning. Silfret, däribland 11 kalkar, tog konungen själf om hand. Redan på 1300-talet fanns en skola i V. Domkyrkoskolan var mycket besökt (550 lärj. 1641). 1643 fick V. gymnasium. Några särdeles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free