Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 463-464 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växjö-Alfvesta järnväg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydelsefulla historiska minnen knyta sig ej vid V.
1514 höll Sten Sture d. y. en herredag där. Vid
början af Gustaf Vasas befrielsekrig anslöt sig
menigheten i V., jämte invånarna i Värend, under
ledning af den unionsfientlige biskopen Ingemar
Pedersson, till bergsmännen och allmogen i
Dalarna, Hälsingland och Gästrikland, som uppmanat
till trohet mot rikets föreståndare, Gustaf Eriksson.
Under Dackefejden var V. i Dackes och hans
anhängares händer från sommaren 1542 till efter
nyåret 1543; stadens invånare och prästerskapet
synas ha iakttagit en försiktig neutralitet vid
kampen mellan Dackes män och konungens, ehuru
sympatierna snarast omfattade upprorsmännen. Flera
gånger under de danska fejderna har staden
härjats af fiender: 1277, 27 febr. 1570 och jan. 1612.
1277 nedbrändes domkyrkan, liksom staden (af
Erik Klipping och Valdemar Birgersson); vid de
senare tillfällena blef kyrkan illa skadad, hvarvid
de sista kvarlefvorna af medeltidsinredningen synas
ha gått förlorade. När domkyrkan 1612 blef
"spolierad" och en dansk härafdelning i den hade sitt
läger, blef domkapitlets arkiv till större delen
förstördt. Ännu flera gånger har staden hemsökts
af stora eldsvådor (1516, 1658, 1690, 1749, 1753,
1799, 1838, 1843). Efter den sista stora eldsvådan
(31 okt. 1843, då 1,140 personer blefvo husvilla)
erhöll staden sina breda gator; af den gamla
staden återstår ännu "Båtsmansbacken".

Litt.: "Ur Värends historia" (1912), "Smålands
beskrivning" (utg. af "Nya Växjö-bladet"), och
C. O. Arcadius, "Grundlinjer till undervisning i
hembygdskunskap vid V. folkskoleseminarium, I,
Historisk hembygdskunskap" (1914).

A. G. C. S–e. (K. P–a.)

Fig. 8. Växjö inemot slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket. (T. v. om domkyrkan ’’kungshuset", t. h. om kyrkan gamla gymnasiet och längre bort biskopshuset.)

Växjö–Alfvesta järnväg (sign. W. A. J.),
normalspårig (1,435 m.), 17,5 km. lång, eges af
Växjö–Alfvestads järnvägs-a.-b., Växjö, och trafikeras af
egandebolaget, statens järnvägar samt Karlskrona–
Växjö järnväg. Järnvägen sträcker sig från Växjö
i väst–nordvästlig riktning till Alfvesta station å
Södra stambanan och öppnades för trafik 3 juli
1865. Vid 1919 års slut utgjorde den bokförda
byggnadskostnaden 1,217,876 kr., däraf banan
med byggnader 1,155,628 kr., rullande materielen
50,075 kr. och inventarier 12,173 kr.
Aktiekapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 4,019,700
kr. Bolagets styrelse har sitt säte i Växjö. F. P.

Växjögranit, petrogr., en medelgrof, jämnkornig
typ af röd, delvis äfven grå, granit förekommande
i Växjötrakten och andra delar af Småland
m. fl. st. Se Granit, sp. 132.

E. E.

Växjö-Klafreström-Åsheda järnväg. Se Växjö–Virserums järnväg.

Växjö landsförsamling, socken i Kronobergs
län, Konga härad. 7,439 har. 3,487 inv. (1920).
Häraf komma 56 har, 1,152 inv., på det genom k.
br. 12 dec. 1919 och 6 aug. 1920 inom socknen
bildade municipalsamhället Växjö Östregård.
Annex till Växjö domkyrkoförsamling,
Växjö stift, Kinnevalds kontrakt.

Växjö stift [väksjö] bildades i senare hälften
af 1100-talet (1163), då Värend skildes från
Linköpings stift. Efter reformationen lades äfven
andra delar af Småland till stiftet och i början af
1600-talet ytterligare Tveta och Vista härad.
Sedan denna tid egde ingen väsentlig gränsreglering
rum, förrän 1 aug. 1915 dåv. Kalmar stift
införlifvades med stiftet. Detta omfattar nu hela
Kronobergs län, största delen af Jönköpings län
och södra delen af Kalmar län med Öland samt
omfattar följande 19 kontrakt: Kinnevalds, Allbo,
Sunnerbo, Konga, Norrvidinge, Uppvidinge (inom
Kronobergs län), Tveta, Östbo, Västbo, Västra härads,
Östra härads, Vista (inom Jönköpings län),
Norra Möre, Stranda, Handbörds, Södra Möre,
Ölands norra, Ölands medel-, Ölands södra (inom
Kalmar län). Pastoraten äro (fr. 1 maj 1921) 145,
omfattande 9 stads-, 246 lands- och 1 kapellförsamling
förutom 1 militärförsamling. Areal 24,501
kvkm. 477,953 inv. (1920). Häraf komma på Kronobergs
län 9,910 kvkm., 158,611 inv., på Jönköpings

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>