Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xantom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Xantom-Xenia
506
Xantom [-tam], med. Se X a n t h e l a s m a.
Xantön (af grek. xantho’s, gul), kem. Se
P y ron.
Xantoproteinreaktion, kem. Se Protein-
ämnen, sp. 411, B. 7).
Xantops! (af grek. xanthofs, gul, och ofpsis,
syn), Gulseende, /arm., toxik., en egendomlig
företeelse, som följer efter intagning af en större
dos santonin (se d. o.).
Xantorhamnin (af grek. xanthofs, gul), kem.,
gult färgämne, som förekommer i gulbär (se d. o.).
Det spaltas vid inverkan af syror och enzym i
rhamninos och rhamnetin (se dessa ord). K. A. V-g.
Xaver [chavèr], sp. (fr. Xavier), af ett arabiskt
ord, som betyder glänsande, ett både i Spanien
och Frankrike ej ovanligt förnamn.
Xavier [chavier] 1. Xaver [chavèr], Fran-
cisco, spansk missionär, romerska kyrkans störste,
"den ende katolske missionär, som är lika hedrad
af protestanter och katoliker", f. 7 april 1506 på
slottet Xaviera i Navarra, d. 2 dec. 1552 på ön
San-Zian utanför Kanton, tillhörde en förnäm
baskisk släkt från Navarra och var på mödernet
befryndad med Navarras konungahus och bourbo-
nerna. Sina studieår tillbragte han i Paris, där
mötet med Ignatius Loyola blef den afgörande
vändpunkten i hans lif. Han var en bland dessa
Loyolas sex vänner, som med Loyola 15 aug.
1534 på Montmartre bildade "en studentmissions-
förening för muhammedanmission", hvilken till-
dragelse ock betecknats som jesuitordens födelse-
stund (se Jesuit or den, sp. 1386-87). För-
eningens plan att arbeta bland Palestinas muham-
medaner kunde dock ej realiseras på grund af det
mellan Turkiet och Venezia 1537 utbrutna kriget,
hvarför X. liksom de andre måste egna sig åt
prästerlig verksamhet i Italien. Redan innan Paul
III 1540 stadfäste jesuitorden, blef X. af Loyola
på uppmaning af den för sitt stora missionsnit
kände konung Johan III af Portugal bestämd till
missionär i Indien, då en portugisisk besittning,
dit han anlände 6 mars 1542. Först verkade han
5 månader i Goa, det portugisiska väldets politiska
och religiösa medelpunkt, där han bl. a. lyckades
åt jesuitorden vinna det då under byggnad varande
stora institut, som var afsedt att utbilda till präster
infödda ynglingar från alla de portugisiska kolo-
nierna och som sedan blef jesuiternas högkvarter
i Indien. Men så fann han sin egentliga missions-
uppgift i sydligaste Indien bland den fattiga pärl-
fiskarkasten (parawerna), som vändt sig till portu-
giserna för att få hjälp mot sina mäktiga muham-
medanska grannar. X:s verksamhetsfält blef sedan
alltjämt bland de undertryckta kasterna - bland
de högre vann han aldrig insteg -, och han har
otvifvelaktigt gjort ofantligt mycket för att ge
dem både materiell och andlig hjälp. Hans verk-
samhetsifver var utomordentlig, där han vandrade
från by till by, medelst en liten klocka kallande
folket samman och - genom tolk! - undervisande
visserligen på ett mycket mekaniskt och ytligt sätt
särskildt de yngre. Hans framgångar betecknades
som storartade: äfven enligt en försiktig uppskatt-
ning skall han ha döpt 20,000 pers. Åtskilliga mot-
gångar gjorde honom emellertid pessimistisk med
afseende på den indiska missionens framtid, hvar-
för han 1545 sökte sig ett nytt verksamhetsfält i
Indo-Kina. De två korta perioder, som han sedan
tillbragte i Indien, egnade han hufvudsakligen åt
organisatoriska frågor inom jesuitmissionen. På
Malakka träffade han en ung japan, Anjiro, som
väckte hans intresse för en verksamhet i Japan,
dit han begaf sig 1549 och där han verkade i
27 månader med ansenlig framgång (se bd XII,
sp. 1465), tack vare stödet af en del länsfurstar
(daimios), som af ren oppositionslystnad mot cen-
tralregeringen gynnade främmande inflytelser. 1551
lämnade han Japan, och efter ett besök i Indien
styrde han kosan till ett nytt missionsfält, Kina,
på hvilket han i Japan fått anvisning. Under
resan dit träffades han af döden.
Vid ett bedömande af X. måste man skilja på
mannen och hans gärning. Hans personlighet för-
tjänar de högsta vitsord: verklig fromhet, parad
med brinnande nitälskan och äkta kristligt hjälte-
mod, rik naturlig utrustning, klart och skarpt
förstånd, ödmjukhet och vekhet i förening med
utomordentlig viljekraft och eldig hänförelse. Men
missionsmetodiskt sedt var hans gärning förfelad.
Redan detta; att han aldrig lärde sig missions-
ländernas språk och att han med orolig hast skyn-
dade från det ena fältet till det andra, måste göra
hans verksamhet tämligen resultatlös. Och det
mekaniska inlärande af vissa böner och trossatser,
som han dref med sådan ifver, kunde näppeligen
af sätta frukter i ett kristligt lif. Men han betydde
mycket som missionsteoretiker, han förstod att
organisera och uppgöra planer och har därigenom
utstakat vägarna för den senare katolska missio-
nen. Och hans personlighet har varit den star-
kaste eggelse för senare missionärsgenerationer och
fört många till missionskallet. - X. blef 1622 ka-
noniserad och har blifvit ein af den katolska kyr-
kans älsklingshelgon. Han ligger begrafven i Goa,
och hans lik är en af det katolska Indiens främsta
reliker. - Bland den utomordentligt rika X.-lit-
teraturen märkes särskildt den af jesuiterna publi-
cerade stora samlingen af X:s bref och öfriga
papper, Monumenta Xaveriana, på hvilken ock
den nyaste biografien är byggd, C. A. Stewarts
"The life of St. Francis Xavier, evangelist, ex-
plorer, mystic" (London, 1917). G. L-g.
Xavier, signatur. Se S a i n t i n e, J. X. B.
Xenaca7nthus, paleont., ett fossilt fisksläkte,
som numera anses identiskt med Pleuracanthus
inom fam. Pleuracanthidæ (se d. o.) och P e r-
miskja systemet, sp. 505. L-e.
XenáTas. SeFiloxenos2.
Xenarthra, zool. Se Däggdjur, sp. 1202,
och Edentata.
Xenelasi’a (af grek. xe’nos, främling, och stam-
men i eláùfnéin, fördrifva), det hos forntidens spar-
taner lagstadgade bruket att från statens område
förjaga främlingar eller förbjuda dem att där
uppehålla sig. A- M- A-
Xenia [s^nia], stad i nordamerikanska staten
Ohio, ej långt från Little Miami river (Ohio-
systemet), 88 km. s. v. om Columbus. 8,706 inv.
(1910). Staden, som anlades 1803, är regelbundet
byggd, har ett presbyterianskt teol. seminarium
(1794) samt tillverkning af rep, skodon, vagnar
m. m. 5 km. n. ö. om staden ligger Wilberforce
university (1863), en metodistisk högskola, afsedd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
