- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
515-516

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xiphosoma - Xiphosura - Xiphydria - Xiphydriinæ - Xn. - XP - Xper - Xr - xr - X-strålar - Xt - Xtian - Xuthos - Xylan, Trägummi - Xylektypom - Xylem - Xylidin, Monoaminoxylol - Xylocarpus - Xylocopinæ (Timmermansbin) - Xylofon - Xylograf och Xylografi - Xyloidin, Nitrostärkelse l. Stärkelsenitrat - Xylokrom - Xylol - Xylolingarn - Xylolit - Xylonit - Xylophaga - Xylopia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

515 Xiphosura-Xylopia 516 äro försedda med djupa gropar. Svanssköldarna äro odelade. Kroppen är hoptryckt, med smal buk- sida (däraf namnet: af grek. xi'fos, svärd, och söma, kropp). Af de fyra arterna, som bilda detta släkte och alla lefva i Syd-Amerika, är b o j o b i n, X. caninum, den mest bekanta. Denna orm upp- når en längd af 3-4 m. Of van är den grön. På sidorna stå hvita fläckar och band; undersidan är gulgrön. Den lifnär sig af fåglar, sannolikt ock af fiskar; åtminstone har man iakttagit, att den är skicklig simmare. För att förskaffa sig föda säges bojobin uppsöka negrernas hyddor; den lär dock ej vara farlig för människor. L-e. Xiphosöra (af grek. xi'fos, svärd, och ura', stjärt), paleont. Se Merostomata och L i- m u l u s. Xiphydria, zool. SeTrästeklar. Xiphydrimæ, zool. Se Trästeklar. Xn., förk. Se X, sp. 501. XP, på telegram, förkortning för fr. exprès payé, ilbud betalt. Xper, förk. Se X, sp. 501. Xr, förk. Se X, sp. 501. xr = kreuzer (se d. o.). X-strålar. Se Köntgen och Röntgenstrå- lar. Xt, förk. Se X, sp. 501. Xtian, förk. Se X, sp. 501. XQthos (grek. Eovrog), grek. hjältes., son till Hellen samt broder till Aiolos och Doros. Af dessa fördrifven från Tessalien, invandrade han i Ättika, där han förmälde sig med Kreusa, konung Erechtheus' dotter, hvilken födde honom sönerna Achaios och lon, achajernas och jonernas mytiska stamfäder. A. M. A. Xylän (grek. xy'lon, trä), Trägummi, kem., en grupp af kolhydrat, som förekomma allmänt i ved, kli, halm, skal af kokos- och valnöt, bomulls- fröskal, kvittenslem o. s. v. Löfved håller stora mängder xylaner, i ekved t. ex. 20, i björk 25, i bok 23-33 proc., medan barrved håller väsent- ligt mindre: granved 9 proc. Förmodligen finns xylan i veden som esterartade föreningar med cellulosa; ty fastän xylan är lösligt i kokande vatten, af ger färskt trä vid kokning med vatten intet xylan. Detta sker först, om veden vid van- lig temperatur digereras med 5-procentig natron- lut. I kemiskt hänseende äro xylanerna (som i synnerhet blifvit undersökta af tysken T ollens och hans lärjungar) pentosaner, d. v. s. konden- serade pentoser (se P e n t o s). K. A. V-g. Xylektypom [-påm; af grek. xyflon, trä-, och efktypon, upphö jdt af tryck], ett förfaringssätt att dekorera arkitektoniska träplattor genom att upp- mjuka dem med syror och sedan låta sandbläster spela mot dem, hvarvid de mjuka trädelarna af- lägsnas eller fördjupas, så att träets naturliga masur kvarstår i relief. Plattorna fernissas eller målas sedan. Metoden är uttänkt af J. Buyten i Dusseldorf. Xylém (af grek. xy'lon, trä), bot. Se Kärl- sträng, sp. 579. Xylidin (af grek. xy'lon} trä), Monoamin o- x y l o l, C6 H8/^¾ j (jfr X y l o 1), kem., före- kommer i 6 olika isomera former, af hvilka aminoparaxylol är huvudbeståndsdelen i handelsxylidinet, som används för framställning af röda azofärgämnen (se d. o.). K. A. V-g. Xyloca^pus, bot., ett till fam. Meliaceæ hörande trädsläkte, som är representera dt af 2 arter i Gamla världens mangrove. På grund af de stora, nästan kulrunda, hårda kapselfrukterna kallas dessa träd i Indien "kanonkuleträd". De stora pyramidfor- miga fröna, af hvilka fett kan erhållas, äro för- sedda med ett tjockt korkartadt skal, som ger dem förmåga att flyta omkring på hafvet. G. L^m. Xylocopinæ (Timmermansbin), zool., un- derfamilj inom fam. Apido (bin) bland steklarna, som omfattar stora, brokigt färgade former, hvilka vid flyktigt påseende mycket likna humlor, men skiljas från dem bl. a. genom mera af plattad kropp och mera sparsamt utvecklad hårklädnad. De ha sin hufvudsakliga utbredning i de varmare län- derna, framför allt i Afrika, men en stor art, blå timmermansbiet (Xylocopa violacea L.) finns ända upp i Mellan-Europa. Timmer- mansbien äro till sitt lefnadssätt bundna vid trä och bygga sina bon merendels i torrt virke, ej så sällan i taksparrar och väggplankor i hus, och bli genom denna vana verkliga skadedjur i länder, där de äro allmänna. Boet utgöres af en finger- tjock, ända till 30 cm. lång gång, som från ett rundadt ingångshål urgnages i träets längdrikt- ning. Genom tvärväggar af sammanklistrade trä- spånor delas gången med början från bottnen i ett antal lika stora kamrar, som fyllas med en bland- ning af frömjöl och honung och hvar dera förses med ett ägg. Larverna lefva af de samlade förråden och genomlöpa hela sin utveckling inneslutna i sina kamrar. N. A. K. Xylofon [-fån; af grek. xy'lon} trä, och fone, ljud), mus. Se Harmonika, sp. 1479. Xylogräf och X y l o g r a f i. Se T r ä s n i 11 s- ko n s t. Xyloidln, Nitrostärkelse 1. Stärkelse- nit rät, kem. tekn., en starkt explosiv, färg- lös massa, som erhålles, om stärkelse löses i kall koncentrerad salpetersyra och lösningen fälles med vatten. K. A. V-g. Xylokrom [-kram], bot., tekn. Se Kärnved, sp. 592. Xylol [41; af grek. xy'lon, trä], kem., ett kol- väte (se d. o.), dimetyl-bensol, C6H4-(CH3)2, som förekommer i stenkolstjära och jämte bensol samt toluol ingår i lätt stenkolsolja (se Stenkols- tjära, sp. 1254-55). Xylol förekommer i 3 isomera former: o r t o-, meta- och p a r a x y l o l (jfr formlerna i art. Kolväte, sp. 616). Alla 3 äro lättflytande, i vatten olösliga vätskor, som koka vid 140°-143°. K. A. V-g. Xylolingarn, ett slags pappersgarn. Xylolit (af grek. xyflon, trä, och li'thos, sten), bygnk. Se St en t ra. Xylonit (af grek. xy'lon, trä), benämning på celluloid (se d. o.). Xylo'phaga (af grek. xy'lon, trä, och fagélfn, äta), zool., vedätare, äldre benämning på fam. barkborrar bland skalbaggarna, som numera kallas Ipido, Tomicidæ eller Scolytidæ. Se Bark- borrar och V ed borrar. N. A. K. Xylo'pia L., bot., ett af 60 arter bildadt släkte af vanligen starkt aromatiska träd, med läder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free