- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
513-514

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xerofyter l. Xerofila växter - Xerosviken - Xerotin - Xerxes - Xifilinos, 1. Johannes, d. ä. - Xifilinos, 2. d. y. - Ximenes - Ximenez - Ximénèz, Augustin Louis Marie de - Ximenia - Xingu - Xiphias - Xiphodon - Xiphosoma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

513 Xerosviken-Xiphosoma 514 väf nåd (se H u d v ä f n a d), eller genom suckulens i allmänhet (se S u c k u l e n t e r). Förekomst af slem i cellerna är äfven utmärkande för många xerofyter. öknarnas xerofyter äro ofta skyddade mot växtätande djur genom tornar. G. L-m. Xerosviken, vik i nordöstliga delen af Egeiska hafvet, skjuter i nordöstlig riktning in mellan Tracien och Gallipoli-halfön. X. är vid mynningen 30 km. bred; de största djupen smyga sig utmed sydöstra stranden. Under forntiden kallades X. Sinus Melas. A. N-d. Xerotin (af grek. xero's, torr), tekn., flytande sickativ (se d. o.), som man använder vid bered- ning af oljefärg för att påskynda färgens "tork- ning". Till sickativ användas numera utom man- ganborat oftast bly- och mangansalter af de van- liga högre fettsyrorna (stearin-, palmitin- och olje- syra), linoljesyra och framför allt af kolofonium- hartssyror. Äfven motsvarande koboltsalter ha visat sig ega särdeles kraftig verkan. Sickativen fram- ställas dels på torra vägen genom sammansmält- ning af syrorna (eller deras glycerider) med bly- och manganoxider, dels på våta vägen genom fällning af syrornas i vatten lösta natriumsalter med lösningar af bly- och mangansalter. Man skiljer därför i handeln mellan smälta och fällda sickativ. De senare äro de bästa, men ungefär dubbelt så dyra i tillverkning. - Godt xerotin får ej vara för mörkt i färgen och bör vid bland- ning med linolja ej ge någon fällning eller grum- ling samt bör förkorta oljans torkningstid till högst 12, helst blott 8 timmar. K. A. V-g. Xerxes (fnpers. Ksjharsja), namn på fornpersi- ska konungar. 1. X. I, son till Dareios I med Kyros' dotter Atossa, lyckades genom sin moders intriger vid sin faders död, 485 f. Kr., bestiga tronen med förbigående af Dareios' äldre söner med en annan gemål, hvilka voro födda före faderns regeringstillträde. Efter att ha kufvat det affälliga Egypten upptog X. sin faders krigsplaner mot Grekland. Kriget skulle denna gång utkämpas bå- de till lands och sjöss, och efter tre års förbere- delser uppbröt X. 480 f. Kr. med en väldig härs- makt, hvars styrka uppges olika, men i alla hän- delser torde böra beräknas till mer än l mill. kri- gare. Sedan nederlagen vid Salamis (480), Pla- taiai (479) och Mykale (s. å.) i grund krossat de förhoppningar, som fästes vid denna stolta härsmakt (se Grekland, sp. 240), synes X. ha ned- sjunkit i liknöjdhet och utsväfningar. Han mörda- des 465 f. Kr. af sin gunstling Artabanos. Sanno- likt är det samme X., som i bibeln (Esters bok) om- talas under namnet Ahasverus (hebr. Achasch- verosch). - 2. X. II, den förres sonson, son till Artaxerxes I Makrocheir (Långhand), efterträdde sin fader 424 f. Kr., men blef efter halfannan må- nads regering mördad af sin halfbroder Sog- dianus. 1-2. A. M. A. Xifilmos. 1. Joh annes X. d. ä., den mest betydande af Konstantinopels patriarker under 1000-talet, f. omkr. 1010, d. 2 aug. 1075, var från början jurist och dekanus i den juridiska fakulte- ten vid Konstantinopels återuppståndna akademi. På grund af nedriga personliga anfall drog han sig, liksom något senare hans vän Michael Psellos (se denne) tillbaka till klostret på det bitynska Olympos, men kallades 1064 till ekumenisk patri- Tryckt den 21/i 22 ark. X. utöfvade en betydande reformatorisk verk- samhet på kyrkolagens och kyrkotuktens områden. Hans homilier voro vida berömda. Äfven juridiska skrifter vittnade om hans mångsidiga begåfning. Hvad som finns kvar af hans skrifter är upptaget i Migne, "Patrologia græca", bd 120. - 2. X. d. y., den föregåendes brorson, krönikeskrifvare från Trapezus, lefde i andra hälften af 1000- talet som munk i Konstantinopel. På uppma- ning af kejsar Mikael Parapeinakes (se denne) gjorde han ett utdrag, stundom med tillsatser ur historieskrivaren Dio Cassius (se D i o 2). Detta företag var af största nytta, då Dios omfångsrika verk redan då började försvinna ur bokmark- naden. X. kunde sålunda ej komma öfver något exemplar, som innehöll mera än böckerna 36-80. Hans "utdrag" finnes i de nyare uppl. af Dio Cassius. 1-2. J- C. Ximenes [chime'nes], kardinal. Se Jiménez de Cisneros. Ximenez [chime½eth], äldre form för Jimé- nez (se d. o.). Ximénèz [gsimenärs], Augustin Louis Marie de, markis, fransk vitterlekare af spansk härstamning, f.. 1726 i Paris, d. 1817, tjänade i unga år vid armén, men öfvergick 1746 till skrift- ställarbanan och kom i vänskapsförhållande till Yol- taire. X. var anhängare af franska revolutionen. Han hade större litterär ärelystnad än förmåga, men rönte emellertid framgång med sitt drama Don Carlos (1759), Lettres portugaises en vers libres (s. å.) och afh. Sur Vinfluence de Boileau sur Vesprit de son siècle (1787). Hans samlade arbe- ten utkommo 1772. Ett urval af X:s poetiska skrif- ter utgafs 1806. Ximenia, bot. Se Olacaceæ. Xingu [chirngo], biflod fr. h. till Amasonfloden, upprinner vid omkr. 14° s. br. i östra delen af brasilianska prov. Måtto grosso med ett flertal kall- armar, som vid omkr. 12° s. br. förenas, hvarefter floden i hufvudsakligen nordlig riktning genom- flyter brasilianska platån och faller ut i Amason- floden, just där dess æstuarium vidtar. Längd omkr. 2,100 km.; flodområde omkr. 400,000 kvkm. Från 10° till 3° s. br. bildar X. en rad af ka- tarakter, som af K. von den Steinen jämföras med Trollhättefallen. Endast en ringa sträcka, omkr. 120 km., från mynningen upp till orten Souzel, kan därför befaras. Steinen har gjort sig mest för- tjänt om utforskandet af floden (1884, 1887-88); senare har den besökts af bl. a. Coudreau (1896) och Schmidt (1901-02). A. N-d. Xi'phias, zooL Se Svärdfisksläktet. Xi'phodon, paleont., ett i äldre paleontologiska hand- och läroböcker mycket uppmärksammadt, till de selenodonta (se d. o.) partåiga hofdjuren hörande släkte, som lefde i Europa under eocen- tiden. X. eger en rätt ursprunglig kroppsbyggnad; sålunda äro tandraderna fullständiga (44 tänder) samt utan luckor och mellanhands- och mellan- fotsbenen skilda. L-e. Xiphosoma, zooL, ett släkte hörande till fam. Peropoda och ordn. ormar inom kräldjurens klass. Hithörande ormar likna boaormarna däri- genom, att de sakna tänder i mellankäken och liksom dessa ha en gripsvans. Hufvud och kropp äro beklädda med släta fjäll; läpparnas fjäll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free