533 Uberlingen-Yeadon 534 romanförfattaren F. W. Häckländer, som länge var dess redaktör. 1881 öfvergick den till bolaget "Deutsche verlagsanstalt". Äfven en halfmånads- upplaga utges. (R-n B.) Überlingen, stad i badensiska kretsen Konstanz, på norra stranden af Überlingen-sjön, den nordliga af de båda vikar, som Bodensjön utsänder mot n. v. 4,379 inv. (1905). Staden har en järnhaltig mineralkälla och besökes flitigt om somrarna såsom badort. Vinodling i grannskapet. Ü., fordom befäst, belägrades våren 1634 Öfver en månad förgäfves af svenskarna under G. Horn. A. N-d. L. W:son M. Uberlingen-sjön. Se B o d e n - s j ö n och Uber- lingen. Uberweg [-vech], Friedrich, tysk filosof, f. 1826 i närheten af Solingen, d. 1871, blef 1862 e. o. och 1867 ord. professor i filosofi i Königs- berg. Han var lärjunge till Beneke och beteck- nade själf sin ståndpunkt som ideal-realismens, men närmade sig sedan under inflytande af Czolbe materialismen. Mest bekant är han genom System der logik und geschichte der logischen lehren (1857; 5:e uppl. 1882) och framför allt genom sin med rikhaltig bibliografi försedda Grundriss der geschichte der philosophie (3 bd, 1863-66, hvaraf del I i 10:e uppl. utgetts af K. Praechter 1909, del II i 10:e uppl. af M. Baumgartner 1915 och del III i 11 :e uppl. af K. Oesterreich 1916). Jfr M. Bräsch, "Die welt- und lebensanschauung F. U:s in seinen gesammelten philosophisch-kritischen abhandlungen" (1889). S-e. Ybes, Sankt, svensk namnform (jfr fr. S:t Yves, eng. S:t Ubes) för Setúbal (se d. o.). Ybl, Miklos (N i c öl a u s), ungersk arkitekt, f. 1814, d. 1891 i Budapest, var under ett hälft århundrade verksam i nämnda stad och skapade där en mängd framstående monumentala byggnads- verk, såsom Franzstädter-kyrkan (gotik), Leopold- städter-basilikan, Tullhuset, Operan (högrenässans) och Burg-basaren, samt vackra privatpalats. (G-g N.) Uchtland 1. Uechtland [-länt], landskap i schweiziska kantonerna Fribourg och Bern, mellan Åar och dess biflod Saane. t), var fordom såsom gränsland mellan alemanner och burgunder utsatt för upprepade härjningar och kallades därför Er emus Helvetiorum, "den helvetiska ödemar- ken". Förnämsta staden är Fribourg. A. N-d. Uchtritz (Uechtritz), Friedrich von, tysk dramatiker, f. 1800 i Görlitz, d. där 1875, beklädde 1833-58 ett högre juridiskt ämbete i Dusseldorf. Hans sorgespel (Alexander und Darius, 1827; Rosamunde, 1833; Die babylonier in Jerusa- lem, 1836, m. fl.) präglas af en viss upphöjd enkelhet och lyrisk flykt, men ega föga dramatiskt lif. Han utgaf dessutom lyriska dikter, ett par historiska romaner, skildringen Blicke in das dus- seldorfer kunst- und kunstlerleben (2 bd, 1839-41) m. m. Se "Erinnerung an U. und seine zeit" (1884), och W. Steitz, "U. als dramatiker" (1909). (R-nB.) Ucht-see 1. Uecht-see [-se]. Se M ur te n- s j ö n. Yckenberg, Sven Peter, beryktad som misslyckad talare, f. 1732, d. 1800, var kommissionslandtmätare och blef sedan politiborgmästare i Uppsala med assessors titel. Hans samtid hade ogemen fägnad åt de bombastiska plattheterna i hans Tal öfver kronprinsen Gustaf Adolphs födelse (1778). Den gamla sägnen, att spefågeln El. Schröderheim haft sin hand med i dettas affattande, torde sakna all grund. Talet utgafs ånyo 1830 och af P. Hanselli 1859 (jämte ytterligare ett tal af Y.). Det är denne Y., som fru Lenngren åsyftar med "borgmästarn i Upsala" i sitt poem "Äreporten" (1793). Ücker (Uecker), flod i Brandenburg och Pommern, upprinner i Ukermark med två källsjöar, Öfre och Nedre Ücker-sjön, samt flyter sedan i nordlig riktning en sträcka af 105 km. till Stettiner haff, där den faller ut strax nedanför Ückermünde. A. N-d. Ückermünde (Ueckermünde l. Ukermünde), stad i preussiska reg.-omr. Stettin (Pommern), 3 km. från strömmen Ückers utlopp i Stettiner haff. 6,262 inv. (1905). Många tegelbruk, båtbyggeri, tillverkning af landtbruksredskap, timmerhandel. Staden, som 1630 intogs af svenskarna och 1648 afträddes till dem, var fordom befäst. Ehuru 1681 k. befallning utfärdades om försvarsverkens demolering, var det, då Pommerska kriget utbröt 1757, ännu befäst. Det intogs under krigets lopp af svenskarna 25 okt. 1758, 1760 och sept. 1761, och 5 okt. sistnämnda år afslogs ett preussiskt anfall på Ü. 8 april 1807 togo svenskarna det från fransmännen, men nödgades 17 s. m. till största delen ge sig fångna. A. N-d. L. W:son M. Yd, engelsk förkortning för y a r d (se d. o.). Ydalarna (isl. Ydaler, "idegransdalarna"), isl. myt., enligt eddasången "Grimnesmál" den nejd, där guden Ull (se denne) nedslagit sina bo- pålar. Ad. N-n. Ydén, Astrid Anna, harpist, f. 28 maj 1881 i Sundsvall, i pianospel elev af Eik. An- dersson i Stockholm och H. Barth i Berlin, i harpspel elev af J. Lang i Stockholm och J. Thomas i London, studerade dessutom vid Mus. akad. samt i London vid k. musikakad., var 1909-12 harpist i Göteborgs symfoniorkester och har sedan vistats ömsevis i Köpenhamn, Amerika och Lon- don. Vid konserter i Sverige och utomlands har hon vunnit erkännande för virtuost och poetiskt harpspel. E. F-t. Ydre, ett af de "små landen". Jfr Landskap, sp. 1015. Ydre härad, i Östergötlands län, ingår i Kinda och Ydre domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Västra Ryd, Svinhult, Sund, Asby, Torpa och Norra Vi. Till häradet tidigare hörande del af Malexander har 1 jan. 1920 öfverflyttats till Göstrings härad. 78,104 har. 7,464 inv. (1920). -- En utomordentligt utförlig och noggrann skildring af Y. har lämnats af L. F. Rääf (se denne), den s. k. "Ydredrotten". Ydre kontrakt, i Linköpings stift, omfattar de fem pastoraten Västra Ryd och Svinhult; Asby; Sund; Torpa (som framdeles skall bli annex till Asby); Norra Vi och Tidersrum. 93,425 har. 8,699 inv. (1920, Malexander, som 1 maj 1921 öfverflyttats till Göstrings kontrakt, frånräknadt). Yeadon [jī'dn], stad i engelska grefsk. York, West Riding, i Aires dal, 13 km. n. v. om Leeds. 7,590 inv. (1921). Betydande ylleindustri. A. N-d.