535 Yeats-Yellowstone national park 536 Yeats [jéVts], William Butler, engelsk (irländsk) författare, f. 13 juni 1865 i Dublin, son till den uppburne målaren Butler Yeats, gick i skola i Hammersmith och i Dublin och tillbragte sina ferier i Connaught, där han växte in i natur- lifvet och lärde känna den folkliga iriska dik- ten och sägnen. Kikt konstnärligt utrustad, studerade han en tid målning i Koyal Dublin society, men beslöt snart att uteslutande egna sig åt litteratu- ren. Oscar Wilde, som uppmärksammat hans dikter och artiklar i irländska publikatio- ner, uppmuntrade ho- nom att flytta till Lon- don. Sin egentliga litterära gärning inledde han 1889 med ett sago- epos, The wanderings of Oisin, som väckte upp- märksamhet genom stilens originalitet, och en samling Irish fairy and folk tales. En vistelse i Paris 1890, där han lärde känna Peladan och symbolisterna, stärkte hans böjelse för det magiska och mystiska. 1891 kommo prosaberättelserna John Sherman och Dhoya och året därpå det djupt poe- tiska blankversdramat The countess Cathleen, byggdt på en folksägen. The celtic twilight (1893) behandlar den primitiva irländska fantasiverksam- heten, The works of William Blake (s. å.) skildrar en befryndad ande, som haft stort inflytande på honom. I Poems (1905; 2:a omarb. uppl. 1912) samlades hans dikter. The secret rose (1897) är ännu mer än "The celtic twilight" präglad af den'mystiska åskådningen; privat trycktes s. å. The tables of the law och Adoration of the magi. The wind among the reeds (1899) innehåller nya dikter. 1899 tog han initiativet till en nationell irländsk teater i Dublin, som skulle vara folklig och på samma gång uppehålla en hög litterär ståndpunkt. Programmet har genomförts på ett glänsande sätt, tack vare Yrs artistiska ledning, som uppsökt och sporrat nya författare till medarbetare, och icke minst genom Yrs egna verk, "Countess Cathleen", The land of the hearfs desire (skr. 1894), The shadowy waters (1900), den utom- ordentliga, monumentalt enkla Cathleen ni Hoo- lihan (1902), en symbolisk drömdikt från irländska upproret 1798, hans mästerstycke; det moderna tankedramat Where there is nothing (1903), mora- liteten The hourglass, folkkomedien A pot of broth och de båda hjältespelen från sagotiden On Baile's strand och The king's threshold (alla 1904) samt Deirdre (1907), ett tragiskt sagoämne. Y. har vidare utgett In the seven woods (1903), essayerna Discoveries (1908), diktsamlingen The green hel- met, and other poems (1910), Responsibilities (1914; dikter och ett drama), den s j älf biografiska Reveries över childhood and youth (1916), Per amica silentia lunæ (1918), The wild swans ät Coole (s. å.; dikter och dramat Ät the Hawk's well), The cutting of an agate (1919) och The unicorn from the stars (1920). Y. är en af ledarna för den rörelse, som kallas "the celtic revival" och som afser dels att uppehålla och utveckla till ett kulturspråk den i västra Irland kvarlefvande ersiskan, dels och framför allt att till ämnen och anda återuppväcka och förkofra det inhemska, keltiska. Medan politikerna arbeta på Irlands själfständighet, söka Y. och hans menings- fränder att skapa en ny nationell kultur och sträfva lidelsefullt med att samla, utge och tolka folkdikt- ning och folklore. I dessa och i Irlands historia söka de motiv, och Y. har härvid både varit en öfvertygad och inspirerande kraft och en föregån- gare. En visionär natur, för hvilken drömmar och syner äro objektiv verklighet, har han i sin alstring med lidelsefull styrka försänkt sig i den forn- keltiska fantasivärlden. Den förhistoriska tids- åldern var diktens och lifvets gyllene ålder, och Y. söker i dess ojordiska väsen symboler för de okända ursprungsmakter, som äro grunden för allt lif. Hans mystik och patriotism förenas i hän- förelsen för det fromma, öfversinnliga gammal- keltiska och afskyn för det gudlösa, moderna, ma- terialistiska England. Hans spiritualism kan ibland bli för öfverväldigande, och hans visionära fantasi- lif är för egenartadt att icke erbjuda svårigheter att följa med, men hans poesi har i stämningsrike- dom, originell, sagolik skönhet, ädel entusiasm och själfull lifsuppfattning få likar inom den samtida litteraturen. Y. utgaf, med E. J. Ellis, 1893 W. Elakes arbeten och 1895 "A book of irish verse", uppsatte 1899 den i fria häften utkommande tid- ningen "Beltain", senare kallad "Samhain", som han fyller med diktverk och artiklar, utgaf 1904 2 bd "Kepresentative irish tales" och 1911 Synge and the Ireland of his time. 1908 utgaf s en samlad upplaga af hans verk i 8 bd. Se Krans, "W. B. Y." (1905), Hone, "W. B. Y." (1915), Eeid, "W. B. Y. A critical study" (s. å.), och Per Hall- ström, "W^B. Y." (i "Edda", V, 1916). Br-n B. Yecla [ie'kla], stad i spanska prov. Murcia, vid öfre' Jua (biflod fr. v. till Segura), 62 km. n. v. om Alicante. 22,883 inv. (1910). An- senlig handel med vin, oliver, frukt, spannmål och espartogräs. A. N-d. ¾ Yedo, äldre namn på Tokyo (se d. o.). Yell [je'1], en af Shetlandsöarna (se d. o.). Yellalaforsen [je/lelo-]. Se Kongo l, sp. 736. Yellow-metall [je^áH-]. Se Mässing. Yellow pine [je'láli páYn], Pinus mitis, bot., ett till samma grupp af släktet Pinus som vår tall hörande barrträd, som växer i atlantiska Nord- Amerika ned till Florida. Äfven andra Pm¾s-arter kallas i Nord-Amerika Yellow pine. G. L-m. Yellowstone national park [je'ləståun nä'ʃənl pā'k], ett område, hufvudsakligen i nordvästra delen af staten Wyoming i Nord-Amerikas förenta stater, som genom kongressbeslut 1872 undantogs från kolonisering, fridlystes för all åverkan och reserverades "för alla tider såsom en offentlig park eller förlustelseplats till folkets nytta och nöje". Det är i det närmaste rektangulärt till formen med en längd i n.--s. af 100 km. och en bredd i v.--ö. af 86 km. samt betäcker en areal af omkr. 14,250 kvkm., d. v. s. så mycket som Skåne och Blekinge tillsammantagna. Området utgör en platå i Klippiga bergen med en medelhöjd af 2,400 m. ö. h. Från s. till n. genomflytes denna af