- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
565-566

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yoga - Yoghurt, Bulgarisk surmjölk - Yogin, Yogi - Yohimbin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

565 Yoghurt-Yohimbin 566 på en enda punkt (t. ex. nan*en, näs- eller tung- spetsen) samt slutligen rent andlig kontemplation, försänkning i den personliga andens innersta. - Särskildt karakteristiska för yoga-praxis äro de rent kroppsliga ansträngningarna (hatha-yoga; t. ex. inskränkningen af andningsverksamheten till det minsta möjliga med däraf eventuellt följande hypnotiska och kataleptiska tillstånd, s. k. yoga- nidrä, "yoga-sömn"). Detta är för Yoga-systemet vägen till uppnående för själen af slutlig förloss- ning från materien och - i motsättning till hvad Sämkhya antar - förbindelse med gudomen. Jämte detta hufvudmål uppnår man genom yoga- praxis andra fullkomligheter, såsom makt att göra under och framför allt de åtta stora krafterna: att göra sig oändligt liten, att göra sig lätt, tung, öfverväldigande stor, att få alla sina önskningar uppfyllda, att behärska alla sina organ, att läsa andras tankar, att kunna försätta sig till hvilken plats man önskar. Den, som besitter dylika egen- skaper, kallas yogin (se d. o.). Yogaläran har öfvat starkt inflytande i olika riktningar. Fram- för allt i Indien på hinduismen, såväl civai- tiska som visnuitiska sekter (såsom Päncarä- tra, Päcupata, Bhägavata o. a.). Men äfven utan- för Indien ha läran och praxis framför allt på annars mystiska riktningar (med därför tjänlig jordmån) haft vidsträckt fält för utbredning. Så torde gnosticismen och sufismen ha stått under infly- tande från indiskt och då främst från - utom buddistiska, jainistiska och andra asketiska rikt- ningar - från Yoga. Inom Yoga, särskildt i dess starkt charlatanartade riktningar, ha framför allt den moderna teosofien och spiritismen sina starkaste rötter. - Hufvudverket rörande Yoga, de s. k. Yogasiitra (äfven med titel Sämkhyapravacana och Yogänucäsana), är utg. och of v. af Ballantyne (2 dir, 1852-53, forts, af Govindadevacastrin i "Pan- dit", "Old series" III ff. n:o 28-68; ny uppl. af "Theosophical society" 1885) samt af Räjendraläla Mitra (i "Bibliotheca indica", 1883), och J. H. Woods (i "Harvard oriental series", XVII, 1914). Särskildt rörande Hatha-yoga se Sri Chan- dra Yasus of v. af "The Gheranda Sanhita, a treatise on Hatha Yoga" (1895), S. Jyangars öfv. af "The Hatha-Yoga Pradipika of Swatmaram Swami" (utg. jämte originaltext och kommentar af Tookaram Tatya, 1894). Se f. ö. _den i art. Sämkhya anförda litt., Garbe, "Sämkhya und Yoga" (i Biihlers "Grundriss der indo-arischen philologie", III, 4; 1896) och där anförd litt., "Die Samkhya-philosophie" (2 uppl. 1917), samt Tuxen, "Yoga; en oversigt över den systema- tiske Yoga-filosofi paa grundlag af kilderne" (1911), och Carrington, "Higher physical develop- ment. Yoga philosophy. An outline of the secret Hindu teachings" (1920). K. F. J Yoghurt [jå'gg-], Bulgarisk surmjölk, med., är ett i Balkanstaterna omtyckt näringsmedel, som beredes af get- eller komjölk, i det att denna indunstas till sin halfva volym, afkyles till 50° och försättes med en särskild bakterieblandning, kallad maya. Mjölken hålles därefter i 12 timmar vid nämnda temperatur. Man erhåller på detta sätt en mjukt ostliknande, syrlig massa, som innehåller bl. a. mjölksyra, något alkohol samt ägghvita, som delvis digererats till albumoser och pepton. Yoghurt är ett bra näringsmedel vid nedsatt matsmältning och har äfven visat sig fördelaktig vid diarré, däremot olämplig vid magsyra. Enligt gammal erfarenhet bekommer vanlig surmjölk många klena och af kroniska tarmåkommor lidande personer väl. Enligt den ryske forskaren Ilija Metjnikovs undersökningar skulle detta bero på, att mjölksyrebakterierna i tarmens nedre delar besegra förruttnelsebakterier och andra mikroorganismer. Metjnikov har äfven uttalat den åsikten, att man på samma sätt skulle minska eller förhindra upptagandet från tarmen af skadliga ämnen, som alstras genom förruttnelse där och som skulle vara den allmännaste orsaken till åderförkalkning (arterioskleros), för tidigt åldrande och död. Som stöd för denna åsikt anföres bl. a. den omständigheten, att i Bulgarien, där man dagligen förtär yoghurt, skulle finnas ovanligt många åldringar. Då vanlig surmjölk skall innehålla för den åsyftade processen i tarmen mindre tjänliga bakterier, rekommendera åtskilliga läkare åt sina patienter i stället yoghurt, som föres i handeln, eller behandling af komjölk med särskilda bakteriepreparat, som skola innehålla den för yoghurt karakteristiska mjölksyrebakterien (bacillus bulgaricus) eller en renare, lämplig blandning af surmjölksbakterier, såsom Metjnikovs laktobacillin eller det af svenskarna E. Levin och E. Selander framställda milkacidinet. Mjölken bör då först genom uppvärmning till 70--75° befrias från däri förut befintliga, olämpliga bakterier, hvilka annars uppges kunna hindra utvecklingen af de särskilda mjölksyrebakterierna i tarmen. -- Andra genom jäsning med hjälp af särskilda bakterier på mjölk beredda drycker äro kumys och kefir (se dessa ord). C. G. S. Yogin, Yogi (sanskr. yogin-, afledning af yoga, eg. försedd med yoga i dess tekniska betydelse af yoga-makt, -kraft), ind. relig., är i mera inskränkt bet. namn på en särskild sekt asketer eller fakirer, som förege sig härstamma från en af en viss Gorakhnāta i norra Indien (på 1400-talet) grundlagd sekt; de kallas äfven Gosain (se d. o.). Merendels äro de blott gycklare och charlataner, som vandra omkring för att med sina mirakelkonster förvåna och pungslå en godtrogen allmänhet. Namnet Yogin afser eg. de hinduiska asketer, som gjort yogapraxis till yrke, medan ordet fakir (eg. ett arabiskt ord med bet. "fattig") brukas blott om liknande muhammedanska asketer och taskspelare. Yogins förmåga att utföra till synes öfvernaturliga konststycken (eg. af hypnotisk och kataleptisk art, såsom magisk sömn, skendöd, lefvandebegrafning o. s. v.) är naturligen blott skenbar och har i de flesta säkra fall kunnat förklaras från kända förhållanden. Lefvandebegrafning och återuppväckande torde som säkert vara konstaterade i ett enda individuellt fall. Jfr Garbe, "Beiträge zur indischen kulturgeschichte" (1903), Oman, "The mystics, ascetics, and saints of India" (1903), "The brahmans, theists and muslims of India" (2:a uppl. 1909), "Cults, customs and superstitions of India" (1908); R. Schmidt, "Fakire und fakirtum im alten und modemen Indien. Yoga-lehre und Yoga-praxis" (s. å.). K. F. J. Yohimbin, farm. med., är en alkaloid, härstam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free