- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
589-590

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ypäjä (Berttula) - Ürdingen l. Uerdingen - Yriarte - Yriarte, Charles Émile - Yrjö-Koskinen, Georg Sakarias (Forsman)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

589 Ypäjä-Yrjö-Koskinen 590 Y;päjä (tidigare B e r 11 u l a), socken i Tavaste- hus län, Finland, Tammela domsaga och härad. Areal 16 kvkm. 3,817 inv. (1919), finskta- lande. Pastorat af 3:e kl., Tammela kontrakt, Borgå stift. O. B-n. Urdingen 1. Uerdingen, stad i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), vid Rhen, 7 km. n. ö. om Krefeld. 7,887 inv. (1905). Te- gelbruk, cementfabrikation, gälbgjuterier samt till- verkning af kemikalier och anilinfärger. A. N-d. Yriarte [iria;rte], spanska författare. Se I r i- a r t e. Yriarte [iria'rt], Charles E m i l e, fransk skriftställare och tecknare, af spansk härstamning, f. 1832 i Paris, d. 1898, utbildade sig till arki- tekt, var 1856-59 inspektör öfver offentliga byggnader och lämnade bidrag till illustrerade tidningar. Som tecknare och korrespondent till "Le monde illustre" bivistade han spanjorernas expedition mot Marokko 1859 och de italienska fälttågen på Sicilien samt i Markerna och Um- brien 1860, var hufvudredaktör för nämnda tidning 1862-70 och företog därefter längre resor. Bland hans till stor del illustrerade arbeten märkas SÖMS la tente, souvenirs du Maroc (1862), Les cercles de Paris (1864), Goya, sa vie et son oeuvre (1867), La vie d'un patricien de Venise au XVI:e siècle (1874, prisbelönt af Franska akademien), Les lords de VAdriatique et le Monténégro (1877) och Flo- rence (1880). Y. har till franska öfversatt flera spanska författare. Yrjö-Koskinen [hårdt k], Georg Saka- rias, friherre, finländsk historiker, partiledare, statsman, f. 10 dec. 1830 i Vasa, d. 13 nov. 1903 i Helsingfors, hette eg. Forsman, men som författare skref han under pseudonymen Yrjö Koskinen (finsk of v. af Georg Fors- man), och som adlad introducerades han på riddarhuset under till- namnet Yrjö-Ko- skinen. Släkten var till sitt ursprung svensk och samtalsspråket i hans hem svenskt. Fa- dern, Georg Jakob Forsman, var kolle- ga i Vasa trivialskola, men sedan hemmet flyt- tats till Tavastkyrö v. om Tammerfors, där fa- dern 1843 blef kyrkoherde, kom den unge Fors- man i beröring med finsk allmoge och fattades af ett starkt intresse för finska språket och finska nationaliteten. J. V. Snellmans upprop i "Saima" om den finskspråkiga nationalitetens höjande till obestridt husbondevälde på alla områden i Fin- land eldade honom. Han blef student 1847, filos. kandidat 1853, magister s. å., tjänstgjorde som t. f. kollega vid Åbo högre elementar- skola 1853-54 och som adjunkt 1854-63 vid Vasa gymnasium, till följd af Vasa brand flyt- tadt till Jakobstad. Han egnade sig åt litterär verksamhet, skref tidningsartiklar och försökte sig som skönlitterär författare på finska, äfven på svenska, genom smärre noveller och lyriska dikter, bland hvilka Honkain käskellä (Bland furorna) har vunnit en folkvisas popularitet. Hans håg vände sig tillika till historiskt författarskap. Hans första historiska arbete var Kertomus Hämeenkyrön pitä- jästä (Berättelse om Tavastkyrö socken), som han, oaktadt 1850 års förordning påbjöd, att endast skrifter af ekonomiskt och religiöst innehåll finge utges på finska, lyckades få införd i tidskriften "Suomi" (1851). Sedermera egnade han sig åt arkivstudier i Stockholm rörande Finlands historia på Klas Flemings tid, valde ur detta område ämnet för sin doktorsdisputation Nuijasodan syyt ja alku Pohjanmaalla (Klubbekrigets orsaker och början i Österbotten; 1858) och utgaf 1857-59 sitt på själfständig forskning byggda arbete Nuija- sota, sen syyt ja tapaukset I-II (Klubbekriget, dess orsaker och händelser; 2:a genomarbetade uppl. 1877; l:a uppl. of v. till svenska med titeln "Klubbe- kriget och Finlands sociala tillstånd vid slutet af 16:e århundradet", 1864-65), som meddelar en öfverblick af Finlands inre förhållanden alltifrån Gustaf Vasas tid och närmare utreder händelsernas gång i Finland under kampen mellan Sigismund och hertig Karl. Han vann genom detta arbete anseende som historiker. Under vistelse i Frankrike och England 1860 -61 studerade han de finska stammarnas forntid, sökte professuren i allmän historia vid Helsingfors' universitet, utgaf som specimen Tiedot Suomen suvun muinaisundesta (Underrättelser om den finska stammens forntid, 1862) och utnämndes 1863 till professor. 1876 öfvertog han, genom utbyte med Z. Topelius, professuren i finsk, rysk och nordisk historia, som han innehade till 1882. Som universitetslärare verkade han mäktigt för de fennomanska sträfvandena. Han var inspektor för österbottniska studentafdelningen 1868-71, och det berodde till ej ringa del på honom, att de fennomanska idéerna rotfäste sig i denna afdelning. 1871-82 var han dekanus i filos. fakultetens historisk-filologiska sektion. I konsistorium acade- micum verkade han, i synnerhet i befordrings- frågor, oaflåtligt för de finska intressena. 1869-72 utgaf han Oppikirja Suomen kansan Jiistoriassa (Lärobok i finska folkets historia; 2:a omarb. uppl. 1882, öfv. till ty. 1873, öfv. till svenska af R. Hertzberg 1874). Arbetet väckte uppseende genom den syn på händelserna han där inlägger, i det att han vill följa den finska nationalitetens ut- veckling från äldsta tider och gör den till fram- ställningens centrum, medan däremot det svenska inflytandet och dess betydelse för Finland förbises. Polemik om arbetet uppkom. Han intresserade sig för G. M. Sprengtporten som grundläggaren af Finlands s j älf ständighet och skref en rehabilitations- skrift för denne, Yrjö Maunu Sprengtportenistä ja Suomen itsenäisyydestä (Om Göran Magnus Sprengtporten och Finlands s j älf ständighet; 1870), hvilken skrift äfvenledes skarpt kritiserades. Bland hans öfriga historiska arbeten må nämnas afhand- lingar på finska om biskop Olaus Magni i Paris och finländarnas studieresor i utlandet under medeltiden (1862) och om jordegendomsförhållan- dena i Finland under medeltiden (akademipro- gram 1881). Hans produktivitet som historiker af tog i samma mån, som det politiska lifvet tog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free