- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
599-600

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yrkeshygien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa arbeten är kroppen ofta starkt framåtlutad, buken hoptryckt, kanske pressad mot något föremål, t. ex. bordskanten, och hufvudet nedböjdt öfver arbetet, hvilket allt verkar därhän, att andningen blir försvårad och ytlig. Arbetsintensiteten, förhållandet mellan den på arbetet nedlagda energien och den tid, under hvilken den verkar, kan icke öfverstiga ett visst mått, utan att skada arbetarnas hälsa. De invecklade maskinerna med sin snabba gång ha högst betydligt ökat krafvet på arbetsintensitet och arbetsduglighet. Genom vana och öfning kan arbetsintensiteten ökas, utan att tröttheten samtidigt ökas. Den vane arbetaren arbetar mer ekonomiskt än den oöfvade. Hvar och en kan emellertid icke uppfostras till en mästare i hvilket arbete som helst; det gäller att för de mest kräfvande sysselsättningarna finna arbetare, hvilkas muskler, nerver och framför allt hjärna småningom låta sig anpassas till sådan verksamhet (se Psykologisk yrkespröfning. Suppl.). För trötthetens uppkomst spela äfven psykiska faktorer en roll. Den andliga spänstigheten växlar under dagens lopp, sammanhängande med kroppskonstitution, lefnadssätt och arbetsbetingelser i yrket. För vissa slag af arbeten kan 8 timmars daglig arbetstid vara för mycket, för andra skulle arbetstiden från hygienisk synpunkt kanske utan olägenhet kunna utsträckas längre. Den trötthet, som inställer sig under arbetet, kan väsentligt minskas genom lämpliga pauser i arbetet, då kroppen bör hvila och icke sysselsättas med annat arbete. Då kroppen är trött af ett arbete, förjagas icke tröttheten genom ett annat arbete; om detta är lättare, kan detsamma naturligtvis kännas mindre besvärande än det tyngre arbetet. Är man trött af kroppsligt arbete, är man också oduglig för ihållande andligt arbete, och tvärtom. Vid 8-timmars arbetsdag insattes oftast i midten en paus på 1 timme; under en half timme bör pausen icke vara. För långa uppehåll i arbetet äro ogynnsamma från den synpunkten, att arbetaren frestas syssla med annat arbete, så att tröttheten vid pausens slut kan vara större än vid dess början. Pausens lämpliga längd är alltjämt föremål för vetenskapliga utredningar. Den amerikanska forskningen öfver arbetsledning har gett öfverraskande resultat i fråga om ökade prestationer i arbete utan ökad trötthet. Dessa forskningar ha gifvetvis äfven yrkeshygieniskt intresse. De mest revolutionerande resultaten erhöllos ofta vid arbeten, i hvilka tekniken var gammal och enkel. Efter ingående studium af enskildheterna i murarens teknik och omläggning af denna på grund af studierna vann man det resultat, att efter den nya metoden 30 murare utan större möda utförde samma arbete, för hvilket det förut behöfts 100 arbetare. Resultatet vanns genom bättre organisation af de nödvändiga kroppsrörelserna, därigenom minskad trötthet, bättre utnyttjande af "medrörelser" (t. ex. om muraren låter hela bålen rotera åt vänster samtidigt med att högra handen för murslefven mot kroppens midtlinje), korteligen bättre samspel mellan de psykiska krafterna. På samma sätt undersöktes kolskyfflingsarbetet. Därvid befanns, att bästa skyffellasten af kol utgjorde 9,5 kg., för denna last utröntes den lämpligaste skyffeln, den ändamålsenligaste hastigheten, den lämpligaste skyffelföringen och fördelningen af pauserna med det resultat, att 140 arbetare utan öfveransträngning kunde uträtta samma arbete som 500 arbetare tidigare. Till liknande resultat kom man genom förändringar beträffande fönster och lampor, så att ljuset föll bättre, genom höjning af sittplatserna vid andra arbeten o. s. v. Ytterligare försök visade, att för hvarje tyngd fanns ett visst förhållande mellan tiden för belastningen och pausens längd, vid hvilket maximiarbete utfördes utan trötthet. I ett försök, hvari arbetet bestod i att släpa 42 kg. tunga järnstycken upp på ett lutande plan till godsvagnarna, visade sig, att en förstklassig arbetare för att nå bästa resultat icke fick arbeta mer än 43 proc. af arbetsdagen och måste hvila de återstående 57 proc. Vid 21 kg. belastning kunde han vara i arbete 58 proc. af dagen och i hvila 42 proc. Det ekonomiska resultatet af försöket var, att de sålunda skolade arbetarna i st. f. 12 1/2 ton per dag buro 47 1/2, utan att tröttheten kändes starkare i senare fallet. -- En viktig faktor för trötthetens motverkande är intagande af tillräcklig föda, särskildt före arbetets början, en faktor, som är alltför litet beaktad, åtminstone i vissa arbetarkretsar. En ogynnsam faktor för allt slag af arbete är alkoholmissbruk. Alkohol och arbete höra icke tillsammans; alkoholens skadliga verkningar visa sig tydligare, ju mera ansvarsfullt arbetet är. Alkohol gör dess utöfvare känsliga för gifter, som förekomma i yrken. Kalkkväfvearbetare t. ex., som efter arbetet intaga den minsta mängd alkohol, lära sålunda angripas af en stark rodnad i huden (erytem; se d. o.) på ansikte, hals och axlar. En drinkare kan utvärtes synas yrkesduglig, men invärtes förete sådana defekter, att han icke är i stånd att noga följa gifna föreskrifter vid ett arbetes utförande, utan kanske försummar det viktigaste. Sådana personer måste därför utestängas från alla farliga och ansvarsfulla arbeten. Alkoholförtäring före arbetet och under detsamma måste förhindras med alla tillgängliga medel. Bestämmelserna i arbetarskyddslagen om viss uppnådd minimiålder för inträde i yrkena, söndagshvilan, förbudet för nattarbete och för vissa farliga sysselsättningar för kvinnor och minderåriga, den tryggade arbetsfriheten för kvinnor 2 veckor före och 6 veckor efter barnsbörden -- alla dessa bestämmelser synas vara egnade att motverka uppkomsten af skador genom arbetet. För arbetare af alla åldrar, men särskildt för de unge, är af största vikt att genom kroppsöfningar söka kompensera den ensidighet i kroppsställningar eller rörelser, som kroppsarbetet medför, och att under pauser och ledighet inandas den friska uteluft, som de under arbetet kanske måste försaka. Alltför unga (yngre än 16 år) eller svaga personer borde icke arbeta i yrken med utveckling af damm eller skadliga gaser. Pauserna under arbetet böra tillbringas i dammfri luft; andningsöfningar och andra gymnastiska öfningar böra införas. Särskildt för de unge arbetarna borde periodiskt återkommande vandringar på ledig tid anordnas. Förnuftiga sportöfningar borde befordras. I vissa amerikanska storindustrier skall under pauserna införd rationell gymnastik ha visat sig vara fördelaktig. I Tyskland har man från skolläkarhåll gjort propaganda för införande af dagliga kroppsöfningar för de unge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free