615 Yrkesskatt-Ysaye 616 gewerbekrankheiten" (Wien, 1918) och "Schrif- ten aus dem gesammtgebiet der gewerbehygiene" (utg. af Institut fur gewerbehygiene i Frank- furt a. M.). J- E- J~n- G- Wr^n- Yrkesskatt, Näringsskatt (ty. gewerbe- steuer), skatt på af kastningen af handels- och in- dustriella företag i vidsträckt bemärkelse (fabriker, handtverk, transportföretag m. m.) samt vissa andra handteringar. Om det rätta omfånget af denna skatts föremål härska dock olika meningar inom teorien, liksom ock olika principer i detta afseende gjort sig gällande i skattelagstiftningarna. I sin egenskap af af kastningsskatt (ty. ertrags- steuer] åsyftar yrkesskatten att träffa medelnetto- afkastningen af de beskattade företagen. Detta gör, att skattens storlek är oberoende af, huru stor del af ett företags af kastning utgör behållen inkomst för detta företags innehafvare. En följd däraf är, att vid fastställande af den beskattnings- bara nettoafkastningen afdrag icke får ske för ränta å lånadt, i företaget nedlagdt kapital. Skatten på- lägges i öfrigt efter den vanligen på grund af vissa yttre kännetecken beräknade sannolika medel- afkastningen. Med afseende på grunderna för denna beräkning förete de bestående skattelagstiftningarna mycket stora skiljaktigheter. - Yrkesskatt har förekommit i flera tyska stater (Preussen, Bajern, Württemberg m. fl.), Österrike-Ungern, Frankrike m. fl. länder. I Sverige har införandet af en dy- lik skatt föreslagits i den vid 1920 års riksdag framlagda kommunalskattepropositionen. Denna blef emellertid icke af riksdagen antagen. Jfr Skatt. (K. A-k.) Yrkesskolor. Se Tekniska läroverk, sp. 688-689, och Praktiska yrkessko- lor. Suppl. Yrkesundervisning. Se Yrkesskolor. Yrkesvalkar. Se Kall o si t et. Yrsa, nordisk sagodrottning, som enligt de is- ländska källorna är dotter af danske konungen Helge och den sachsiska drottningen Alof (under det att hos Saxo modern är en Tora), som af Helge våldförts. Till följd af okunnighet (enligt Saxo äfven på föranstaltande af den hämndgiriga mo- dern) kommer Helge med tiden att äkta sin egen dotter. Först sedan Y. åt Helge födt en son, den sedermera såsom en bland Nordens ryktbaraste sagohjältar bekante Rolf Krake (se denne), infin- ner sig hennes moder vid Helges hof och röjer Y:s börd, hvarpå denna beger sig till Sverige. Som Uppsalakonungen Adils maka är hon i tillfälle att bispringa sin son Eolf Krake, då denne vid ett be- sök i Uppsala är nära att af styffadern svekfullt bringas om lifvet. (Enligt Saxo till och med flyr hon i sin sons sällskap från Uppsala.) I nyare tid är Y:s saga poetiskt behandlad af öhlenschläger i hans "Helge". - Y., hvars namn är en på lat. ursus ("björn") byggd, troligen från frankerna lånad bildning ("björninna"), torde urspr. vara en hi- storisk person, ehuru naturligtvis sägnerna om hen- ne äro fantasifoster. Se A. Olrik, "Danmarks hel- tedigtning", I (1903). Ad. N-n. Yrsel. 1. Ett sjukligt tillstånd, som känne- tecknas af sinnesvillor och omtöckning af medve- tandet, hvilket tillstånd förorsakas af giftiga äm- nens inverkan på i stora hjärnans bark belägna nervmekanismer. De giftiga ämnena kunna antin- gen vara direkt införda i organismen, såsom vid alkoholrus, morfinrus o. d., eller ock bildade inom densamma, såsom fallet är särskildt vid feber- yrseln, som åtföljer akuta infektionssjukdomar. - 2. Svindel (ej att förväxla med svimning), sken- rörelse antingen af den egna kroppen eller af om- gifningen, vanligen betecknad med uttrycket "det går rundt" och åtföljd af en känsla af obehag, stundom af kväljningar, kräkning och ångest. I sammanhang med rörelseförnimmelsen inställa sig tvångsrörelser och svårighet att hålla sig upprätt. En typisk svindel åtföljd af n y s t a g m u s (se d. o.) framkallas vid insprutning af kallt eller varmt vatten i hörselgången eller genom att man låter kroppen snurra rundt några hvarf (rota- tionssvindel). Genom att härvid hålla huf- vudet lutadt åt någondera sidan kan man öfver- tyga sig om, att skenrörelsens axel bestämmes af hufvudets ställning i förhållande till tyngdlinjen resp. till rotationsaxeln. Detta sammanhänger där- med, att den ifrågavarande svindeln utlöses från ett organ inom hufvudet, nämligen båggångsappa- raten i innerörat (se Hörselorgan o. Vesti- bularapparaten). Somliga erfara svindel, då de befinna sig på öppna platser, agorafoM (torg- svindel), eller då de blicka ned från en mera be- tydande höjd (hö jdsvindel). l-2.J.E.J-n. Yrsnö, meteor. Se Snö, sp. 151. Yrt, metall., kallas sådant illa beredt järn, som innehåller körtlar af kolhaltigare lättsmältare järn, hvilka smälta vid vällningen och därför rusa ur under hammaren. Termen är för- åldrad och förekommer knappt inom järnhandte- ringen. C. A. D. (F.S-e.) Ysabel. Se Izab al. Ysane (äldre form Ysinge), socken i Blekinge län, Listers härad. 2,605 har. 1,178 inv. (1920). Annex till Gammalstorp, Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt. Ysaye fisal], Eugène, belgisk violinist, f. 16 juli 1858 i Liège, elev af Wieniawski och sedan under fyra år af Vieuxtemps, som kallade honom sin mest älskade lär- junge. 1882 spelade Y. i Leipzig och Kri- stiania med ofantligt bifall; 1885-86 kon- serterade han i Stock- holm (bl. a. i sam- spel med violinmästa- ren Sauret). Y. var 1886-97 violinprofes- sor vid konservatoriet i Bruxelles, bildade där en högt ansedd stråkkvartett och an- förde från 1894 en af honom inrättad or- kester, hvarjämte han äfven senare företagit konsertresor, bl. a. till Amerika och till Sverige ytterligare 1900 (i samspel med pianovirtuosen Pugno), 1908 och 1909, samt i sin villa i Godinne (Belgien) mottagit elever från skilda länder. Y. intar en första-rangs- ställning bland samtidens violinister genom mäster- skap i allt det tekniska, välljudsrik ton samt värme och intensitet i uttrycket. Han har komponerat