- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
617-618

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ysaye, Eugène - Ysby - Ysenburg - Yser - Üsküb - Üsküdar - Ysopet - Yssel - Ysselmonde - Yssingeaux - Ystad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

violinkonserter m. m. Y. blef 1906 led. af Mus. akad. i Stockholm. - Vid några af sina stockholmsbesök ackompanjerades han af sin broder Théo Y., f. 1865, d. 1918, ansedd pianist och kompositör af symfonier m. m. E. F-t. Ysby (äldre form Ösby), socken i Hallands län, Höks härad. 3,735 har. 929 inv. (1920). Annex till Ränneslöf, Göteborgs stift, Laholms kontrakt. Ysenburg. Se Isenburg. Yser [fr. uttal: isär, belg. uttal: e´jser], kustflod, som upprinner i franska dep. Nord 27 m. ö. h., nära Broxeele, flyter åt n. ö. genom detta dep. och belgiska prov. Väst-Flandern till staden Dixmuiden, därifrån åt n. och n. v. till sin mynning i Nordsjön vid Nieuport bains, 3,6 km. n. v. om staden Nieuport. Längden är 86 km., hvaraf 50 i Belgien, och den är segelbar från Haringhe i Belgien, nära franska gränsen. Den mottager flera små bifloder: Vleterbeek, Kemmelbeek, Yperlée, Bæsinghe-kanalen, Crekebeek, Handzaeme-kanalen och Plasschendaele-kanalen, fr. h., samt Furnes-kanalen, fr. v., vid Nieuport, och den med denna förenade Loo-kanalen. Under Världskriget utkämpades vid Y:s nedre lopp 18 okt.--30 nov. 1914 ett strategiskt oafgjordt, å båda sidor ytterst förlustrikt fältslag mellan den anfallande 4:e tyska armén (hertig Albrekt af Württemberg) och de allierades motstående stridskrafter, bestående af belgiska armén (konung Albert), franska 8:e armén (d'Urbal) och 2 kårer af engelska armén (French), hvarefter vidtog ett långvarigt, äfvenledes, i stort sedt, oafgjordt ställningskrig, som varade, ända tills tyskarna i okt. 1918 utrymde Y.-linjen (se Världskriget, sp. 171, 220, 236 och 242). H. J-dt. Üsküb, stad. Se Skoplje. Üsküdar, stad. Se Skutari 2. Ysopet [isåpä], titel, som under medeltiden i Frankrike gafs åt fabelsamlingar, till ära för Aisopos, den utmärkte grekiske fabeldiktaren. Jfr Marie de France. Yssel [e´jsəl]. Se Ijssel. Ysselmonde [ejsəlmå´ndə]. Se Ijsselmonde. Yssingeaux [isä∫å], stad i franska dep. Haute-Loire, ej långt från Loires biflod Lignan, 40 km. s. v. om S:t Étienne. 7,836 inv. (1911). Spetsknyppleri. Ruiner af biskoparnas af Puy slott, från 1400-talet. A. N-d. Ystad, stapelstad i Malmöhus län, omkr. 12 km. v. om länsgränsen till Kristianstads län, på omkr. 55° 26' n. br. och 4° 14' v. lgd från Stockholm, ligger i det inre af den stora bukt, som Skånes sydkust bildar mellan Smygehuk och Sandhammaren. Dess läge är flackt i en bördig, rikt uppodlad trakt, som sakta höjer sig mot n., där på 5--10 km. afstånd Syd-Skånes bokklädda, småkuperade sjölandskap vidtar. Österut omges staden närmast hafvet af skogsplanterade flygsandfält, Sandskogen, innanför hvilka ligga uppodlade

illustration placeholder Fig. 1. Ystads vapen.

mossar; v. om staden vidtar den bördiga Ystadsslätten. Klimatet är mildt. Endast ytterst sällan tillfryser hamnen. Stadens landareal utgör 1,079 har. Häraf omfattar det planlagda området omkr. 110 har. Husens antal är omkr. 1,800. Taxeringsvärdet af fastigheterna uppgick år 1921 till 29,002,900 kr., hvaraf 1,630,300 å jordbruksfastighet. Stadens jord är satt till 15 3/4 mtl. Stadens bokförda tillgångar uppgingo 1920 till 10,732,237 kr., dess skulder till 4,693,244 kr.; inkomsterna utgjorde 3,104,169 kr., utgifterna 2,766,018 kr. Uttaxeringen var 1921 10 kr. pr bev.-kr. Den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete uppgick 1920 till 16,030,152 kr., den beskattningsbara inkomsten 1921 15,835,000 kr. Folkmängden, som 1800 var 2,460 pers., steg 1840 till 4,155, 1865 till 5,972, 1900 till 9,862, 1910 till 11,285 samt utgjorde 31 dec. 1921 11,608 pers. -- Stadens vapen är en gyllene grip å blå sköld. Y:s historia framträder tydligt såväl i dess plan som i det pietetsfulla bevarandet af många minnen från gångna tider, om också senare tiders ökade anspråk på utrymme och bekvämlighet raserat rätt mycket. Gamla staden, som har sitt centrum i Stortorget, från hvilket gator stråla ut åt alla håll, har en gammaldags prägel med smala, krokiga gator och ett stort antal äldre hus, hvaraf ett par nå upp till medeltiden, under det många korsvirkeshus från 1500- och 1600-talen f. ö. bidraga till det ålderdomliga draget i stadens fysionomi. Vid Stortorget ligga Mariakyrkan (fig. 3), påbörjad omkr. 1200 och fullbordad mot slutet af 1600-talet, samt gamla rådhuset, uppf. på 1570-talet på det förstörda medeltida rådhusets plats, men sedan vid flera tillfällen, särskildt 1768 och 1839, grundligt ombyggdt. Vidare ligga vid Stortorget Y:s sparbank (fig. 4) och Odd Fellowlogens hus. I norra delen af gamla staden ligger S:t Petri kyrka (fig. 5), som påbörjades 1267 och utgör en del af det gamla franciskanklostret. Af dess byggnader kvarstå, utom kyrkan, hufvudbyggnaden och en flygel. Efter reformationen användt som hospital (sjukhus), förvandlades det af Gustaf III först till kronobränneri, därpå till spannmålsmagasin; det fick förfalla och skulle enl. stadsfullmäktiges beslut nedrifvas, men räddades genom enskilda donatorers ingripande och restaurerades 1907--12, hvarvid dess inre inreddes till museum och folkbibliotek. Strax invid har ett par gamla korsvirkeshus återuppförts. Af medeltida privathus ligger ett, Brahehuset (se Bostad, pl. VIII, samt sp. 1271), från 1400-talet, vid Stora Norrgatan, ett annat, som under medeltiden lär ha varit klosterhus och senare skola, invid Stortorget. Korsvirkeshus från 1500--1700-talen (se fig. 6) ligga till ett antal af omkr. 25 spridda öfverallt i gamla staden. Gamla Y. har åtminstone tidtals omgetts af vallar samt hade 3 portar; det skiljes nu från förstäderna genom rätt breda planteringar eller torg. I n. v. gå Begrafningsplatsen och Norra promenaden mellan Västerportstorg och Stora Norrgatan. I den n. härom belägna, ännu föga bebyggda förstaden ligga mest smärre villor samt stadens ålderdomshem och länslasarettet. Längre österut vidtar Norra förstaden med Folkets park, Franska ångkvarnen samt längre bort sockerbruket. Vid Österports torgs norra ända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free