kött, de viktigaste importerade: omalen spannmål, oljekakor, konstgödsel och kol. Stadens järnvägsnät är väl utbildadt. Redan 1867 öppnades järnvägen Y.--Eslöf, 1874 Malmö--Y., hvarjämte staden genom under 1890- och 1900-talen anlagda banor fått förbindelse med Kristianstad, Simrishamn och Trälleborg. I Y. funnos 1915 inalles 141 handlande med en uppskattad årlig inkomst af 485,875 kr. Antalet handtverkare var 1920 154. Y:s industri har under de sista 50 åren i jämförelse med många andra skånska städers gått tillbaka. 1919 funnos 42 fabriker med 569 arb. och ett tillv.-värde af 13,932,998 kr., tax.-v. af 1918 års inkomst af industri var 895,178 kr. Det sista fredsåret, 1913, uppgingo fabrikerna till 37 med 748 arb. och tillv.-v. af 16,541,834 och en inkomst af 1912 års rörelse af 1,243,608 kr. De största fabrikerna äro Y:s gjuteri och mek. verkstad, Sandbergs valskvarn och Ystads franska ångkvarn, Værne klosters mjölkkonserveringsfabrik, Y:s exportslakteri, G. Bongs konservfabrik, Klosterbryggeriet och Y:s bandfabrik. Sockerbruket, en tid ett af Sveriges största företag i sin bransch, är nu nedlagdt. Y. har 5 bankkontor, hvaraf 2 höra till de äldsta i Sverige, näml. Sparbanken (st. 1827), och Skandinaviska kredit-a.-b:s afd.-kont., förr "Skånska privatbanken" (st. i Y. 1830) och till 1879 hufvudkontor för Skånes ensk. bank. Vidare finnas högre allm. läroverk, högre flickskola, 3 folkskolor, lärlingsskola och högre folkskola, länslasarett och epidemisjukhus. Af milda stiftelser må nämnas "Sorgenfri" och "Fridhem", donerade 1874--75 af lagman T. L. Sylvan, samt Gustaf och Augusta Smiths ålderdomshem, doneradt 1913 af apotekare S. Smith. I Y. utges "Ystads allehanda" och "Ystadsbladet Aurora" 6 ggr i veckan. Y. bildar numera ensamt ett pastorat i Ljunits och Herrestads kontrakt af Lunds stift. Tidigare var staden delad på 2 församlingar, till hvilka flera annex hörde. -- Om det blomstrande musiklifvet i Y. under ledning af Aug. Körling och Salomon Smith se artiklar om dessa. Y. omtalas först på 1240-talet, men torde redan då ha haft en viss betydelse, mest på grund af sillfisket, som gaf upphof till liflig trafik med hansestäderna. Af dessa hade Lübeck eget kompanihus i Y. Stadens äldsta kända privilegiebref är utfärdadt 1572; de första svenska från 1658 och 1662. Under krigen mellan Sverige och Danmark härjades staden vid flera tillfällen, såsom 1567, då den brändes af hertig Karl. 1644 besatte svenskarna under G. Horn ett vid Y. befintligt blockhus, och ett 28 juli af 9 danska fartyg företaget anfall mot detsamma och en där liggande svensk lodjeflotta afslogs. Horn lade sig sedermera i vinterkvarter i och omkring Y. 1675 byggdes en 4-uddig stjärnskans vid Y. 3 april 1676 anordnade Dahlbergh en skans vid Y. till hamnens skydd; 4 maj s. å. utkämpades utanför Y. ett oafgjordt sjöslag mellan svenska flottan under Creutz och den danska under Juel. Slaget åsågs från staden af Karl XI. 27 juni 1676 intog amiral Tromp skansen, och 4--5 juni 1678 utplundrades staden af danska hufvudeskadern under Juel. 1712 anlades vid Y. "ett tjänligt bröstvärn med bestyckadt batteri på stranden". Under 1600-talet var Y. säte för betydande kreaturshandel, under 1700- och 1800-talen fick äfven spannmålshandeln stor omfattning, hvarjämte till 1868 den svenska postrouten till Tyskland gick öfver Y. Stadens glansperiod inföll under de första åren af 1800-talet under kontinentalsystemets tid, då ett stort antal af de af engelsmän uppbragta priserna i Östersjön infördes till Y. och billigt afyttrades till stadens köpmän. Äfven Krimkriget (1853--56) gynnade stadens handel. Under de senaste 50 åren har denna dock gått tillbaka; i stället har en åtminstone tidtals rätt betydande industri, mest baserad på landtbrukets afkastning, kommit till stånd. O. Sjn. L. W:son M. Ystad--Eslöfs järnväg (sign. Y. E. J.), normalspårig (1,435 m.), 75,3 km. lång, eges och trafikeras af Ystad--Eslöfs järnvägs-a.-b. Den sträcker sig från Ystad i öst--nordöstlig riktning öfver Köpingebro (utgångspunkten för Ystad--Gärsnäs järnväg), vidare i nordlig riktning öfver Tomelilla station å Malmö--Simrishamns och Ystad--Brösarps järnvägar, hvarefter den svänger åt n. v. öfver Bjärsjölagårds station å Malmö--Simrishamns järnväg till Eslöf. Sträckan Ystad--Bjärsjölagård öppnades för trafik 1 dec. 1865, järnvägen i sin helhet 11 maj 1866. Vid 1919 års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 6,231,096 kr., hvaraf för banan med byggnader 4,253,914 kr., rullande materielen 1,911,634 kr. och inventarier 65,548 kr. Aktiekapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 2,450,000 kr. Bolagets styrelse har sitt säte i Ystad. F. P. Ystad--Gärsnäs--S:t Olofs järnväg, normalspårig, 40,3 km. lång, eges af Ystad--Gärsnäs järnvägs-a.-b. och trafikeras af Ystad--Eslöfs järnvägs-a.-b. Järnvägen utgår från Köpingebro station å Ystad--Eslöfs järnväg till Gärsnäs station å Malmö--Simrishamns järnväg, hvilken sträcka öppnades för trafik okt. 1894. Från Gärsnäs har järnvägen sedermera utsträckts till S:t Olof (13,5 km.), hvilken sträcka öppnades för trafik 12 juni 1902. Den 8 km. långa sträckan mellan Köpingebro och Ystad--Eslöfsbanans ändstation Ystad trafikeras gemensamt af Ystad--Eslöfs och Ystad--Gärsnäs--S:t Olofs järnvägs-a.-b. Vid 1919 års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 1,234,626 kr., hvaraf för banan med byggnader 1,040,171 kr., rullande materielen 177,288 kr. och inventarier 17,167 kr. Aktiekapitalet uppgick s. å. till 504,300 kr. Bolagets styrelse har sitt säte i Ystad. F. P. Ystads allehanda, daglig morgontidning, som började utkomma 1 juli 1873 med 2 nummer i veckan, 1888 öfvergick till hvarannandagstidning och i dec. 1895 vardt daglig. Till sin politiska färg är tidningen liberal; dess upplaga uppges f. n. (1922) till 12,000 ex. Redaktör har ända sedan tidningens början varit Johan Mikael Sjöström (f. 1849). Ystadsbladet Aurora, daglig socialdemokratisk tidning, som började utkomma i aug. 1899. Dess upplaga anges till omkr. 5,000 ex. Yste (af ost), Ystmöte. Se Ost, sp. 1043. Ystning, den förvandling, som mjölkens kasein undergår genom tillsats af löpe eller syra. Se Ost. Ystradyfodwg [astrādivå´dug], wales., kommun. Se Rhondda. Yta, mat., fys., gränsen mellan två kroppar, af hvilka den ena kan vara den omgifvande luften eller världsetern. Matematiskt talat, kan man