Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yrkesskatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kött, de viktigaste importerade: omalen spannmål,
oljekakor, konstgödsel och kol. Stadens järnvägsnät
är väl utbildadt. Redan 1867 öppnades järnvägen
Y.–Eslöf, 1874 Malmö–Y., hvarjämte staden
genom under 1890- och 1900-talen anlagda
banor fått förbindelse med Kristianstad, Simrishamn
och Trälleborg.
I Y. funnos 1915 inalles 141 handlande med
en uppskattad årlig inkomst af 485,875 kr. Antalet
handtverkare var 1920 154. Y:s industri har under
de sista 50 åren i jämförelse med många andra
skånska städers gått tillbaka. 1919 funnos 42 fabriker
med 569 arb. och ett tillv.-värde af 13,932,998
kr., tax.-v. af 1918 års inkomst af industri var
895,178 kr. Det sista fredsåret, 1913, uppgingo
fabrikerna till 37 med 748 arb. och tillv.-v. af
16,541,834 och en inkomst af 1912 års rörelse af
1,243,608 kr. De största fabrikerna äro Y:s gjuteri
och mek. verkstad, Sandbergs valskvarn och
Ystads franska ångkvarn, Værne klosters
mjölkkonserveringsfabrik, Y:s exportslakteri, G. Bongs
konservfabrik, Klosterbryggeriet och Y:s bandfabrik.
Sockerbruket, en tid ett af Sveriges största
företag i sin bransch, är nu nedlagdt.
Y. har 5 bankkontor, hvaraf 2 höra till de
äldsta i Sverige, näml. Sparbanken (st. 1827), och
Skandinaviska kredit-a.-b:s afd.-kont., förr
"Skånska privatbanken" (st. i Y. 1830) och till 1879
hufvudkontor för Skånes ensk. bank. Vidare finnas
högre allm. läroverk, högre flickskola, 3 folkskolor,
lärlingsskola och högre folkskola, länslasarett och
epidemisjukhus. Af milda stiftelser må nämnas
"Sorgenfri" och "Fridhem", donerade 1874–75
af lagman T. L. Sylvan, samt Gustaf och Augusta
Smiths ålderdomshem, doneradt 1913 af apotekare
S. Smith. I Y. utges "Ystads allehanda" och
"Ystadsbladet Aurora" 6 ggr i veckan. Y.
bildar numera ensamt ett pastorat i Ljunits och
Herrestads kontrakt af Lunds stift. Tidigare var
staden delad på 2 församlingar, till hvilka flera
annex hörde. – Om det blomstrande musiklifvet
i Y. under ledning af Aug. Körling och Salomon
Smith se artiklar om dessa.
Y. omtalas först på 1240-talet, men torde redan
då ha haft en viss betydelse, mest på grund af
sillfisket, som gaf upphof till liflig trafik med
hansestäderna. Af dessa hade Lübeck eget kompanihus
i Y. Stadens äldsta kända privilegiebref är
utfärdadt 1572; de första svenska från 1658 och 1662.
Under krigen mellan Sverige och Danmark härjades
staden vid flera tillfällen, såsom 1567, då den
brändes af hertig Karl. 1644 besatte svenskarna
under G. Horn ett vid Y. befintligt blockhus, och
ett 28 juli af 9 danska fartyg företaget anfall
mot detsamma och en där liggande svensk
lodjeflotta afslogs. Horn lade sig sedermera i
vinterkvarter i och omkring Y. 1675 byggdes en
4-uddig stjärnskans vid Y. 3 april 1676 anordnade
Dahlbergh en skans vid Y. till hamnens skydd;
4 maj s. å. utkämpades utanför Y. ett oafgjordt
sjöslag mellan svenska flottan under Creutz och
den danska under Juel. Slaget åsågs från staden
af Karl XI. 27 juni 1676 intog amiral Tromp
skansen, och 4–5 juni 1678 utplundrades staden
af danska hufvudeskadern under Juel. 1712
anlades vid Y. "ett tjänligt bröstvärn med bestyckadt
batteri på stranden". Under 1600-talet var Y. säte
för betydande kreaturshandel, under 1700- och
1800-talen fick äfven spannmålshandeln stor
omfattning, hvarjämte till 1868 den svenska postrouten
till Tyskland gick öfver Y. Stadens glansperiod
inföll under de första åren af 1800-talet under
kontinentalsystemets tid, då ett stort antal af de
af engelsmän uppbragta priserna i Östersjön infördes
till Y. och billigt afyttrades till stadens köpmän.
Äfven Krimkriget (1853–56) gynnade stadens handel.
Under de senaste 50 åren har denna dock gått
tillbaka; i stället har en åtminstone tidtals rätt
betydande industri, mest baserad på landtbrukets
afkastning, kommit till stånd. O. Sjn. L. W:son M.
Ystad–Eslöfs järnväg (sign. Y. E. J.),
normalspårig (1,435 m.), 75,3 km. lång, eges och trafikeras
af Ystad–Eslöfs järnvägs-a.-b. Den sträcker sig
från Ystad i öst–nordöstlig riktning öfver
Köpingebro (utgångspunkten för Ystad–Gärsnäs järnväg),
vidare i nordlig riktning öfver Tomelilla station å
Malmö–Simrishamns och Ystad–Brösarps järnvägar,
hvarefter den svänger åt n. v. öfver Bjärsjölagårds
station å Malmö–Simrishamns järnväg till
Eslöf. Sträckan Ystad–Bjärsjölagård öppnades för
trafik 1 dec. 1865, järnvägen i sin helhet 11 maj
1866. Vid 1919 års slut utgjorde den bokförda
byggnadskostnaden 6,231,096 kr., hvaraf för banan
med byggnader 4,253,914 kr., rullande materielen
1,911,634 kr. och inventarier 65,548 kr.
Aktiekapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 2,450,000
kr. Bolagets styrelse har sitt säte i Ystad. F. P.
Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs järnväg,
normalspårig, 40,3 km. lång, eges af Ystad–Gärsnäs
järnvägs-a.-b. och trafikeras af Ystad–Eslöfs
järnvägs-a.-b. Järnvägen utgår från Köpingebro station
å Ystad–Eslöfs järnväg till Gärsnäs station å
Malmö–Simrishamns järnväg, hvilken sträcka
öppnades för trafik okt. 1894. Från Gärsnäs har
järnvägen sedermera utsträckts till S:t Olof (13,5 km.),
hvilken sträcka öppnades för trafik 12 juni 1902.
Den 8 km. långa sträckan mellan Köpingebro och
Ystad–Eslöfsbanans ändstation Ystad trafikeras
gemensamt af Ystad–Eslöfs och Ystad–Gärsnäs–S:t
Olofs järnvägs-a.-b. Vid 1919 års slut utgjorde den
bokförda byggnadskostnaden 1,234,626 kr., hvaraf
för banan med byggnader 1,040,171 kr., rullande
materielen 177,288 kr. och inventarier 17,167 kr.
Aktiekapitalet uppgick s. å. till 504,300 kr.
Bolagets styrelse har sitt säte i Ystad. F. P.
Ystads allehanda, daglig morgontidning, som
började utkomma 1 juli 1873 med 2 nummer i
veckan, 1888 öfvergick till hvarannandagstidning
och i dec. 1895 vardt daglig. Till sin politiska
färg är tidningen liberal; dess upplaga uppges
f. n. (1922) till 12,000 ex. Redaktör har ända
sedan tidningens början varit Johan Mikael
Sjöström (f. 1849).
Ystadsbladet Aurora, daglig socialdemokratisk
tidning, som började utkomma i aug. 1899. Dess
upplaga anges till omkr. 5,000 ex.
Yste (af ost), Ystmöte. Se Ost, sp. 1043.
Ystning, den förvandling, som mjölkens kasein
undergår genom tillsats af löpe eller syra. Se Ost.
Ystradyfodwg [astrādivå´dug], wales., kommun.
Se Rhondda.
Yta, mat., fys., gränsen mellan två kroppar,
af hvilka den ena kan vara den omgifvande luften
eller världsetern. Matematiskt talat, kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
