- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
657-658

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zaccone, Pierre - Zach, Franz Xaver von - Zachariæ, Just Friedrich Wilhelm - Zachariæ, Gotthilf Traugott - Zachariæ, Georg Karl Christian von - Zacharias (profet, påfve) - Zacharias, E. Otto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

teaterpjäser samt under P. Févals egid fick insteg i folkbladens följetong, som han oförtrutet försåg med spännande och hårresande, illdåds-späckade skildringar. Här må nämnas Histoire des sociétés secrètes, politiques et religieuses (5 bd, 1847; ny uppl. 1867--68), Les ouvriers de Paris et les ouvriers de Londres (2 bd, 1850; tills. med Féval), Histoire de l'Internationale (1871; "Internationalens mysterier", s. å.), La lanterne rouge (1873; "Röda lyktan", 1880), La cellule n:o 7 (1875; "Cellen n:r 7", 1880) och Les nuits du boulevard (1876; "Boulevardnätter i Paris", 1883). Zach [tsach], Franz Xaver von, friherre, tysk astronom, f. 4 juni 1754 i Pressburg, d. 2 sept. 1832 i Paris, inträdde först i österrikisk krigstjänst och förestod därefter en professur i mekanik i Lemberg, vistades sedermera flera år på resor dels i Paris, dels i London och kallades 1786 af hertigen af Koburg-Gotha till föreståndare för det observatorium, som vid Seeberg vid Gotha var afsedt att uppföras och hvilket äfven under Z:s ledning 1791 fullbordades. Där kvarstannade han till hertigens död (1804) och gjorde under denna tid sitt observatorium till en medelpunkt för den dåtida astronomiska världen såväl genom den utbildning i praktisk astronomi, som där kom flera yngre astronomer till del, som genom de tidskrifter han där utgaf. Sedan han därefter enligt den aflidne hertigens önskan fungerat som öfverhofmästare vid änkehertiginnans hof till hennes död (1827), tillbragte han återstoden af sitt lif på resor. Z. uppsatte 1798 tidskr. "Geographische ephemeriden", hvilken 1800 öfvergick i "Monatliche correspondenz zur beförderung der erd- und himmelskunde", som utgafs till 1814 (sedan 1807, då Z. själf upphörde med redaktionen, af Lindenau). En ny tidskrift, "Correspondance astronomique, géographique et hydraulique", utgafs af Z. 1818--25. Han utgaf äfven Novæ et correctæ tabulæ motuum solis (1792), hvilka aflöste Lacailles "Tabulæ solares", samt ett flertal astronomiska afh. Han var led. af sv. Vet. akad. från 1794. K. B. (B--d.) Zachariæ [tsa-], Just Friedrich Wilhelm, tysk skald, f. 1726 i Frankenhausen, d. 1777 i <img l>

Braunschweig, studerade i Leipzig och Göttingen, vardt 1748 lärare vid Collegium carolinum i Braunschweig och 1761 professor i litteratur vid detta polytekniska läroverk samt befordrades 1775 till kanonikus vid Cyriakstiftet i Braunschweig. -- Z. följde först Gottscheds riktning, men drogs snart öfver till Leipzig-författarna, som hade "Bremer beiträge" till organ. Han gjorde sig ett namn genom åtskilliga komiska epopéer i Boileaus och Popes stil; likt den senare införde han i dem elementarandar och allegoriska väsen, men med mindre god verkan. Hans första och till ämnet bästa epopé, Der renommist (1744; nytryck 1909; på alexandriner), skildrar åskådligt det dåtida studentlifvet. I den förnäma världen spelar Das schnupftuch (1761; "Näsduken", 1773), så ock Phaeton (1754), hvilken liksom Murner in der hölle (1757) är skrifven på hexameter. Die tageszeiten (4 sånger, 1755), en hexametrisk beskrifvande dikt, författades efter mönstret af Thomsons "Årstider". Fabeln und erzählungen in Burkhard Waldis' manier (1771) och ett par sagor (1772) närma sig den folkliga framställningen. Hans öfversättning af Miltons "Paradise lost" träffar ej rätta tonen. Z:s Poetische schriften utgåfvos i 9 bd 1763--65 och i 2 bd 1772 (ny uppl. 1840). Se arbeten om Z. af Zimmer (1892), Zimmermann (1896) och Kirchgeorg (1904). Zachariæ [tsa-], Gotthilf Traugott, tysk teolog, f. 1729, d. 1777, professor i Bützow (Mecklenburg) 1760, i Göttingen 1765 och i Kiel 1775, var den förste, som gjorde gällande, att den bibliska teologien borde komma till en bättre rätt inom den teol. vetenskapen. Själf en konservativ teolog, kunde han icke häfda en själfständig ställning åt den bibliska teologien, men han yrkade på en mera ingående undersökning af det bibliska materialet för att vinna en bättre formulering af de dogmatiska lärorna. Sitt historiska sinne visade Z. genom påpekandet af de bibliska skrifternas tidshistoriska betingelser och vissa böckers karaktär af tillfällighetsskrifter. Bland Z:s arbeten må nämnas Biblische theologie oder untersuchung des biblischen grundes der vornehmsten theologischen lehren (I--IV, 1771--75). E. S--e. Zachariæ, Georg Karl Christian von, dansk militär, f. 5 nov. 1835, d. 5 maj 1907, blef 1852 sekundlöjtnant vid infanteriet och anställdes sedermera vid generalstabens topografiska afdelning. I kriget 1864 deltog Z. som adjutant vid 3:e divisionen och förflyttades därefter till generalstaben. 1867 anställdes han, då kapten, som lärare i topografi och geodesi vid högskolan och officersskolan samt avancerade till öfverste, generalmajor och chef för generalstaben och var 1903--05 generallöjtnant och kommenderande general i 1:a generalkommandot. Z. utgaf De mindste kvadraters metode (1871) och De geodætiske hovedpunkter og deres koordinater (1907; öfv. till ty.). Han invaldes 1897 i svenska Krigsvet. akad. C. O. N. Zacharias. 1. Profet. -- 2. Påfve. Se Sakarias. Zacharias [tsa-], E. Otto, tysk planktonforskare, f. 27 jan. 1846 i Leipzig, d. 4 okt. 1916 i Plön, var först mekaniker, delvis vid Leipzigs observatorium, studerade därefter filosofi och skref som promotionsafh. Über einige metaphysische differenzen zwischen Herbart und Kant (1869), var 1869--72 lärare först på Sicilien, sedan i Gelnhausen, och verkade 1872--84 som tidningsredaktör, längsta tiden i Schlesien. 1884 påbörjade han sötvattensbiologiska forskningar (först sammanfattade i Tier- und pflanzenwelt des süsswassers, 2 bd, 1891). Efter energiskt arbete kunde han 1892 för dylik forskning öppna en biologisk station vid Stora Plönsjön i Holstein, som efter några år erhöll statsunderstöd och fick det största anseende. Där utgaf Z. 1893--1905 "Forschungsberichte und der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free