- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
659-660

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zacharias, E. Otto - Zacharias, Eduard - Zachariä, Heinrich Albert - Zachariä von Lingenthal, 1. Karl Salomo - Zachariä von Lingenthal, 2. Karl Eduard - Zacharja - Zacharyasiewicz, Jan Chryzostom - Zacher, Ernst Julius August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

biologischen station zu Plön" (12 bd), från 1906 under titeln "Archiv für hydrobiologie und planktonkunde". Z. författade däri en stor mängd hydrobiologiska arbeten, mest zoologiska, och idkade under de sista åren äfven histologiska och cytologiska undersökningar, som dock endast till ringa del hunno publiceras. Han fick professorstitel 1907. Mångsidigt lärd, utöfvade han som vetenskaplig ledare stort inflytande. C. Lmn. Zacharias [tsa-], Eduard, tysk botanist, f. 16 maj 1852 i Berlin, d. 23 mars 1911 i Hamburg, blef filos. doktor i Heidelberg 1877, privatdocent där 1879 och e. o. professor 1882, kallades 1894 till vetenskaplig assistent vid Hamburgs botaniska trädgård och blef 1897 dess föreståndare samt 1901 tillika chef för botaniska museet och laboratoriet för varukännedom (allt detta under det gemensamma namnet "Hamburgs botaniska statsinstitut"). Z:s första skrifter voro växtanatomiska, men snart öfverflyttade han sin forskning till celläran, särskildt cytologien, ett område, där han blef en erkänd auktoritet. Han skref en ansenlig mängd afh. om cellkärnan, kärn- och celldelning, cellväggen och dessa organs kemi äfvensom cellens ämnesproduktion, spermatozoiderna hos växter och djur m. m. En af Z:s trädgårdsspecialiteter var framgångsrik experimentell odling af lefvermossor. Därjämte var han äfven verksam inom blomningens biologi, särskildt fruktträdens och deras fruktsättning, ifrade för fruktträdsodling och var en framstående expert för trädgårdsutställningar hemma och i utlandet. C. Lmn. Zachariä [tsa-], Heinrich Albert, tysk rättslärd, f. 1806 i Herbsleben, Gotha, d. 1875 i Cannstadt, blef 1835 e. o. och 1842 ord. professor i juridik vid Göttingens universitet. Under reformrörelserna 1848--49 var han medlem af "vorparlamentet", femtiomannautskottet och nationalparlamentet i Frankfurt a. M., medverkade vid utarbetande af den tillärnade riksförfattningen och var därjämte hannoverska kronans förtroendeman i tyska förbundsförsamlingen. Som motståndare till Preussens annekteringspolitik insattes Z. 1867 af valkretsen Göttingen i nordtyska riksdagen och blef 1868 lifstidsrepresentant för Göttingens universitet i preussiska herrehuset. Z:s mest ansedda arbeten äro Deutsches staats- und bundesrecht (3 bd, 1841--45; 3:e uppl. 1865--67) och Handbuch des deutschen strafprozesses (2 bd, 1860--68). Zachariä von Lingenthal [tsa- fann-], tyska rättslärda. 1. Karl Salomo Z., f. 14 sept. 1769 i Meissen, d. 27 mars 1843 i Heidelberg, blef 1794 privatdocent i Wittenberg samt utnämndes 1798 till e. o. professor och 1802 till ord. professor i juridik där. 1807 antog han en professur i Heidelberg. 1842 upphöjdes han i ärftligt adelsstånd med namnet von Lingenthal. Han var en tid led. af Badens landtdag. Hans anseende som rättslärd sträckte sig vida utom Tyskland, och hans mening i tvistiga rättsfrågor inhämtades flera gånger både i Tyskland, England och Frankrike. Hans skrifter behandla nästan hvarje gren af jurisprudensen; de äro filosofiska, historiska och praktiska, behandla romersk, kanonisk, tysk och fransk rätt. Till de förnämsta räknas Handbuch des chursächsischen lehnrechts (1796; 2:a uppl., af C. E. Weisse och F. A. von Langenn, 1823), Die einheit des staats und der kirche mit rücksicht auf die reichsverfassung (1797), Versuch einer allgemeinen hermeneutik des rechts (1805), Die wissenschaft der gesetzgebung (1806), Handbuch des französischen civilrechts (1808; 8:e uppl. i 4 bd, af C. Crome, 1894--95; äfven öfv. till it. och fr., flera uppl.), Vierzig bücher vom staate (1820--32; 2:a uppl., 7 bd, 1839--43), ett verk, som både han själf och hans beundrare skattade högst och som blifvit jämfördt med Montesquieus "l'Esprit des lois", samt Entwurf eines strafgesetzbuchs (1826). Man har förebrått honom ombytlighet i åsikter, men denna var ett bevis på hans uppriktighet och hans oaflåtliga forskningsbegär. Jfr Ch. Brocher, "K. S. Zachariæ, sa vie et ses oeuvres" (1870). -- 2. Karl Eduard Z., den föregåendes son, f. 24 dec. 1812 i Heidelberg, d. 3 juni 1894 å godset Grosskmehlen (prov. Sachsen), blef 1836 docent och 1842 e. o. professor i Heidelberg, men tog redan 1845 afsked och lefde därefter på sitt ofvannämnda gods. Någon tid var han ledamot af preussiska landtdagen. Bland hans, på den bysantinska rättens område epokgörande, skrifter märkas Historiæ juris græco-romani delineatio (1839), Geschichte des griechisch-römischen privatrechts (1864; 3:e uppl. 1892), Jus græco-romanum (bd 1--7, 1856--84, en samling källor till den bysantinska rätten), samt Justiniani novellæ (2 bd, 1881, med tillägg 1884, 1891). 1 o. 2. (C. G. Bj.) Zacharja, profet. Se Sakarias. Zacharyasiewicz [ṡa- -vitj], Jan Chryzostom, polsk publicist och författare, f. 1825 i Radymno i östra Galizien, d. 1906, blef som 15-åring i Przemysl fängslad af österrikiska polisen såsom medlem af en hemlig politisk gymnasistförening och satt ett par år som fånge på Spielberg. Han bosatte sig sedan i Lemberg, deltog verksamt i den demokratiska rörelsen 1848 och redigerade ett par oppositionella tidningar, bl. a. "Tygodnik Polski", som indrogs 1849, hvarvid han som dess redaktör dömdes till tvåårigt fängelsestraff. Han utgaf sedan under 10 år den vidt spridda "Dziennik literacki", följd 1860 af "Kołko rodzinne". I dessa publicerade han, utom en rad politiska artiklar, ett stort antal ur litterär synpunkt tämligen svaga noveller och romaner, af hvilka flertalet satiriskt och ironiskt behandlar olika sidor af Galiziens lif under österrikiskt välde. Så skildrar han i Czerwona czapka (Röda mössan) den österrikiska ämbetsmannaklassen, i Tajny fundusz (Hemliga fonden) spioneri- och polisväsendet; i Sąsiedzi (Grannarna) och Marcyjan Kordysz ironiserar han öfver adelns fåfänga och jakt efter hedersposter, i Wybór posła (Deputeradevalet) satiriserar han öfver de galiziske deputeradenas oduglighet och egoism; i Swięty Jur (Helige Georgs dag) behandlar han de rutensk-polsk-ryska förhållandena och häfdar den polsk-rutenska samhörigheten. En af hans bästa romaner är Na kresach (Vid gränsen, 1860), som skildrar germaniseringens snabba framsteg i strid med slavismen; åt samma tema är egnad Chleb (Brödet, 1895), hans populäraste arbete. Äfven i Warschautidskrifterna medarbetade han med en del smärre noveller -- hans stora romaner voro portförbjudna i det ryska Polen. A. Kgn. Zacher [tsa'-], Ernst Julius August, tysk språkforskare och litteraturhistoriker, f. 1816 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free