- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
695-696

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zaragoza l. Saragossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ebros högra strand löper den berömda kejsarkanalen, på vänster sida Tauste-kanalen, hvilka båda hufvudsakligen tjäna bevattningsändamål. Flodslätterna, särskildt kring Ebro själf och dess biflod Jalon, äro utomordentligt bördiga (vegas och huertas, ”trädgårdar”). Förutom säd (mest hvete) odlas hampa, lin, vin och oliver. Silkesmaskar uppfödas, och i bergstrakterna bedrifves fårafvel. De lägre bergssluttningarna äro bevuxna med ekskogar. -- 2. Hufvudstad i nämnda prov., fordom i konungariket Aragonien, ligger på en slätt på högra stranden af Ebro, strax of vanför dess förening med Huerva. 124,998 inv. (1918). Sedd på afstånd, har staden med sina många kupoler och torn ett imponerande utseende, men detta försvinner till större delen vid närmare bekantskap med densamma. De äldre gatorna äro smala, mörka och illa stenlagda; de stora palatsen, fordom bebodda af den aragonska adeln, ligga i ruiner eller ha degraderats till hyreskaserner eller magasin, och en anda af fattigdom och förfall hvilar öfver det hela. Utmed flodsidan ligga vackra promenader. De förnämsta byggnaderna äro de båda metropolitankyrkorna S. Salvador l. Catedral de la Seo, till större delen från 1300-talet, hufvudsakligen byggd i gotisk stil, samt Nuestra Señora del Pilar l. Catedral de la Virgen, en praktfullt smyckad, i sällsam senrenässans under senare hälften af 1600-talet af Fr. Herrera uppförd byggnad, bakom hvars högaltare i ett dyrbart marmortempel står på en jaspispelare den heliga Jungfruns undergörande bild, föremål för talrika vallfärder. Bland andra mera framstående byggnader förtjäna nämnas det gamla börspalatset, Lonja (från 1541), rådhuset, den vackra moderna universitetsbyggnaden och ärebiskopens palats. Det ståtliga ”lutande tornet” (Torre nueva), ett 84 m. högt klocktorn, uppfördt 1504, nedrefs 1892. Staden omges af gamla murar med torn och portar, och till dess försvar tjänade äfven det på västra sidan belägna Castillo de Aljaferia, fordom de moriske och aragonske konungarnas residens, senare tillhörigt inkvisitionen, därefter kasern, militärlasarett och fängelse, nu obegagnadt och förfallet. Öfver Ebro leder en stenbro från 1447. Z. är säte för en ärkebiskop och har ett 1474 stiftadt universitet med 748 studenter (1918--19) samt en veterinärskola. Stadens fordom blomstrande industri inskränker sig nu till tillverkning af siden och ylleväfnader samt maskiner, ljus, tvål, glas och porslin. Z., det keltiberiska Salduba, förstördes 45 f. Kr. af Cæsar och blef 27 f. Kr. romersk koloni med namnet Cæsar Augusta Salduba l. Cæsaraugusta. Inga ruiner af den gamla staden ha bevarats. 409 intogs den af vandalerna, 452 af sueverna och 475 af västgoterna. Sin nuv. storlek nådde staden först genom morerna, som intogo den 715 och gjorde den 1017 till hufvudstad i ett särskildt rike, Saragostha. Eröfrad af Alfons I 1118 efter en lång belägring, blef den i st. f. Huesca Aragoniens hufvudstad och inom kort det kristna Spaniens förnämsta stad, men efter Aragoniens och Kastiliens förening upphörde den att vara hofvets residens och sjönk till följd af den genom Amerikas upptäckt förändrade riktningen af Spaniens handel småningom ur sitt välstånd. De minnesvärdaste tilldragelserna i stadens nyare historia äro belägringarna juni--aug. 1808 och dec. 1808--febr. 1809, under hvilka general Palafox på ett glänsande sätt ledde försvaret, utfördt icke allenast af den endast provisoriskt befästa stadens garnison (mest irreguljära trupper), utan äfven af hela befolkningen, som, uppeggad af ett fanatiskt prästerskap, med utomordentlig tapperhet och själfuppoffrande fosterlandskärlek deltog i de förbittrade striderna om de till försvar inrättade många klostren och kyrkorna samt öfriga byggnader. Då fransmännen i maj 1808 bemäktigat sig Madrid, hvilket förorsakade ett allmänt uppror i hela Spanien, utsågs Palafox af befolkningen till generalkapten i Aragonien och guvernör i Z. I sistnämnda egenskap förberedde han försvaret af staden med mycken ifver. Sedan franske generalen Lefebvre-Desnouettes slagit Palafox’ i nordvästra Aragonien varande trupper, framryckte han mot Z., där han 26 juni förenade sig med general Verdier, som erhållit i uppdrag att med sin division intaga Z. och som nu tog befälet öfver den samlade styrkan, 10,500 man. 1 juli började beskjutningen af staden. Upprepade stormningsförsök från den 2 i samma månad afslogos, och det var först sedan belägringsarmén 1 aug. förstärkts med en infanteribrigad jämte belägringsartilleri samt staden blifvit fullständigt innesluten och bombarderad (3 och 4 aug.), som en förnyad stormning bragte södra delen af densamma i fransmännens våld. De belägrade erhöllo emellertid 5 aug. förstärkningar, som slogo sig igenom de franska linjerna (hvarigenom garnisonen ökades till 13,400 man), öfvergingo till motanfall och återtogo ett flertal byggnader. Striden blef nu stående till 14 aug., då Lefebvre-Desnouettes, som efterträdt den sårade Verdier, på order från franska krigsledningen -- i samband med Madrids utrymmande -- upphäfde belägringen. Förlusterna under denna uppges till för fransmännen 3,500 och för spanjorerna 3,000 man, befolkningens förluster icke medräknade. Under de följande månaderna förstärktes Z:s befästningar, och garnisonen ökades till 31,000 man, hvartill kommo 15,000 beväpnade bönder, som sökte sin tillflykt i staden, och dennas invånare, allt som allt omkr. 60,000 stridande. Efter fransmännens seger vid Tudela 23 nov. ryckte marskalk Moncey med 35,000 man mot Z., och belägringen började på nytt 20 dec. Den 29 öfvertog general Junot befälet öfver belägringsarmén, och s. d. anlades 1:a parallellen. Belägringsarbetena fortskredo dock endast långsamt, tills marskalk Lannes 22 jan. 1809 öfvertog befälet. Sedan en uppmaning till Palafox att kapitulera afslagits, bombarderades stadens sydöstra del 26 och 27 jan., hvarpå omfattningslinjen på denna sida med dess fasta stödjepunkt klostret S. Engracia stormades. Som spanjorerna hårdnackadt försvarade hvarje hus, måste de anfallande betvinga dessa genom minering, hvilket i hög grad försinkade anfallets fortskridande. Slutligen lyckades fransmännen 18 febr. på så sätt bemäktiga sig universitetsbyggnaden, som utgjorde försvarets stödjepunkt i ifrågavarande stadsdel. Detta jämte intagandet af förstaden på Ebros vänstra strand s. d. afgjorde stadens fall. 20 febr. afslöts kapitulationen, och följande dag uttågade den till 8,200 man sammansmälta garnisonen, som gjordes till krigsfångar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free