Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zetterlund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
749
Zetterström-Zettervall
750
1816-21), behandlade han samma ämne samt er-
höll 1815 hedersmedaljen i silfver för ådagalagdt
nit för vaccinationens främjande. Han understödde
äfven kraftigt professor Trafvenfelts bemödanden
att åstadkomma läkarvård på landet genom präster-
skapets biträde (den s. k. prästmedicinenj. För-
utom ofvannämnda arbete utgaf han åtskilliga dis-
putationer Samt ett åminnelsetal öfver assessor H.
Gahn (i Vet. akad:s handl.). Z. har lämnat ett
varaktigt minne genom att upprätta Jämtlands
bibliotek (se F r ö s ö n; äfven i Suppl.). Se
S. J. Kardell, "Minnen från fjällbygden och Fyris-
vall. Professor C. Z. och hans tid" (1886). S. J.K.
Zetterström, Vilhelmina (Mimmi) Kata-
rina, född Zetterström, målarinna, f. 3 mars
1843 i Gäfle, d. 26 maj 1885 i Paris, studerade
vid konstakademien i Stockholm 1867-72, vistades
sedan mest i Paris. Bland hennes målningar är
en figurrik Interiör från Lappland (1875, inköptes
af franska staten), Dalfolk (1876, museet i Öre-
bro) och ett rätt svagt försök inom historie-
måleriet, Charlotte Corday inför revolutionsdomsto-
len (1879). G-g N.
Zetterström, Hans (Hasse) Harald, för-
fattare, f. 23 maj 1877 i Stockholm, var 1897-
1901 redaktionssekreterare i "Figaro", medarbe-
tade samtidigt i "Söndagsnisse", hvars redaktör
och utgifvare han vardt 1901 och fortfarande är.
1908 vardt han äfven verkställande direktör i
denna tidnings aktiebolag. Z. har i sin tidning
och äfven i andra periodiska publikationer författat
ett mycket stort antal kåserier, krönikor, skisser,
noveller och historietter, af hvilka urval föreligga
i ett tjugutal små böcker (Gräshoppan, 1903, En
skön samling, 1906 o. s. v.) och som nu utges
såsom Samlade historier (1918 ff.). Han är både
en lycklig aktuell skämtare, som kvickt och uddigt
behandlar dagens ämnen, och en komisk berättare
af rang, som förenar originell uppfinningsgåfva med
pikant stil, psykologisk uppfattning med barock
burlesk effekt. Flera samlingar af hans grotesker
ha öfversatts till tyska. K-n B.
Zettervall, svenska arkitekter. 1. Helgo
Nikolaus Z., f. 21 nov. 1831 i Lidköping,
d. 17 mars 1907 i Stockholm, försökte sig inom
handelsyrket och som
landtbrukare, gjorde
1850 sin första
byggnadsritning, då han
ritade ett hus åt
föräldrarna, som blifvit
husvilla vid Lidköpings
brand 1849. Z.
erhöll nu en
kontorsplats, där tiden
delades mellan
nybyggnads- och
spannmålsspekulationer. Af
arkitekten F. B. Oppman
antogs han 1852 till
elev vid ombyggnaden
af Lidköpings kyrka, och 1853–60 var han elev
vid konstakademien i Stockholm. Där fick han
åtnjuta Scholanders särskilda handledning. Under
sommarferierna hade han i uppdrag att verkställa
åtskilliga byggnadsföretag, såsom Ryholms slott i
Västergötland 1855–56, biblioteket i Skara 1857
samt Västerås domkyrkas reparation och
ombyggnad 1858–59. Därjämte utarbetade han under
Oppmans ledning projekt till Jönköpings hotell.
Efter slutad kurs vid akademien blef han e. o.
konduktör vid Öfverintendentsämbetet. – Då
Brunius 1860 afgick från befattningen som arkitekt
vid Lunds domkyrka, kallades Z. till denna plats.
Under det att han utförde ombyggnader och
reparationer på domkyrkan, vaknade hos honom tanken på
dennas planmässiga restaurering. Detta betingade
allvarliga studier af den äldre medeltidens konst,
hvilka föranledde en resa (1862) till Tyskland,
Frankrike och norra Italien. 1863 framlades det
första restaurationsprojektet, hvilket sedan
närmare studerades, utvecklades och fullständigades.
Efter en ny studieresa till Italien började han i
juni 1868 domkyrkans restauration, som oafbrutet
fortgick till nov. 1880, då alla konstruktiva
arbeten voro afslutade. Med grundlig kännedom om
den romanska stilen och i enlighet med den vid
restaureringsarbeten på denna tid öfverallt
gällande principen att aflägsna alla sådana tillsatser,
som icke tillhörde den abstraherade stil, i
hvilken byggnaden ansågs vara uppförd, utdrog Z.
så att säga byggnadens romanska konsekvenser
och undanröjde sådana egendomligheter, som
kunde anses stå i strid med kyrkans hufvudstil
och ha tillkommit efter byggnadens afslutande.
Detta arbete (se fig. 1 o. 3 i art. Lunds
domkyrka), det största i restaureringsväg, som
dittills utförts i Sverige, ådrog sig synnerlig
uppmärksamhet och gaf anledning till flera
beställningsarbeten och projekt. Sålunda utförde Z.
1865–69 en lyckad försköning af Malmö gamla
rådhus (se fig. 2 o. 3 å pl. I till art. Malmö)
och framlade förslag till restaurering af
Linköpings (1874), Uppsala (1875) och Strängnäs
domkyrkor, Jäders kyrka i Södermanland (1875),
Skara (1878) och Kalmar domkyrkor (1879).
Linköpings domkyrkas torn ombyggdes efter Z:s
förslag 1877–86 (se fig. 2 i art. Linköpings
domkyrka). Han utförde äfven ritningar till
nya kyrkor, af hvilka må nämnas Hoby och
Hällaryds i Blekinge (1861), Klagstorps, Västra
Bösarps och Lilla Bedinge i Skåne (1864), V.
Vrams i Skåne (1867), Håslöfs i Skåne (1868),
Nosaby i Skåne (1869), Österslöfs i Skåne (1873),
Allhelgonakyrkan i Lund (1877; gotik, invigd
1891; se fig. 10 å pl. II till art. Lund),
hvartill ansluter sig förhallen till Kristianstads
kyrka (1875). Ännu flera voro hans profana
byggnadsarbeten från samma tid. Kirurgiska
lasarettet i Lund (1864), biskopinnan Thomanders
villa Tuna vid Lund (1865; se fig. 14 å pl. II
till art. Lund), hufvudbyggnaden å Råbyholm
i Skåne (1869), konstnärens eget hus i Lund,
Maltesholm i Skåne (1870), Häckeberga slott i
Skåne (1872), professor Quennerstedts villa i
Lund, corps-de-logis å Toppeladugård i Skåne,
Bolinderska huset i Stockholm (1874), Norra
latinläroverket i Stockholm (187&-80), fasad för
Malmö sparbank och Universitetshuset i Lund
(1877–82; se fig. i art. Lunds
universitet). Oaktadt en så rastlös verksamhet fann Z.
likväl tid att deltaga i täflingarna till
protestantisk katedral i Berlin (1868, prisbelönt), rådhus
i Wien (1869) samt riksdags- och riksbankshus å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
