- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
767-768

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ziegler, Friedrich Wilhelm - Ziegler, Jakob Melchior - Ziegler, Franz Wilhelm - Ziegler, Karl (Carlopago) - Ziegler, Klara - Ziegler, Theobald - Ziégler, Jules - Ziegler und Kliphausen, Heinrich Anselm von - Ziehen, Georg Theodor - Ziem, Félix François George Philibert - Zobten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Burgteatern i Wien och tillhörde densamma ända till 1822. Under täflan med Iffland och Kotzebue frambragte Z. ett fyrtiotal ganska verkningsfulla pjäser, bland hvilka det rörande skådespelet Parteiwuth (1817) och lustspelet Die vier temperamente (1821) blefvo mest omtyckta. Hans Sämmtliche dramatische werke utgåfvos i 13 bd 1829. Ziegler [ts<over>i</over>g-], Jakob Melchior, schweizisk kartograf, f. 27 nov. 1801 i Winterthur, d. 1 april 1883 i Basel, studerade i Genève och Paris, öfvertog 1824 sin faders bomullsaffär i Winterthur och var samtidigt 1828--34 lärare i matematik och naturkunnighet vid stadens realskola. Som inspektör öfver förvaltningen af stadens skogar kom Z. att syssla med landtmätning, och tills. med karttecknaren J. U. Wurster uppsatte han 1842 en hufvudsakligen för kartografiska arbeten afsedd litografisk anstalt i Winterthur. För denna, hvars ledning Z. tillhörde till 1873, utarbetade han en mängd förträffliga kartor, bl. a. topografiska kartor öfver S:t Gallen och Appenzell (16 blad, 1849--52), öfver Glarus (2 blad, 2:a uppl. 1869), Engadin (6 blad, 1867--73), flera öfversiktskartor öfver Schweiz o. s. v. Z:s namn är knutet till flera betydelsefulla framsteg i kartritningens teknik. Jfr Gailfus, "Das leben des geographen Dr. J. M. Z." (1884). (V. S--g.) Ziegler [ts<over>i</over>g-], Franz Wilhelm, tysk politiker och skriftställare, f. 3 febr. 1803 i Warchau nära Brandenburg, d. 1 okt. 1876 i Berlin, blef advokat och 1840 öfverborgmästare i Brandenburg. Invald i preussiska nationalförsamlingen 1848, hörde han där till den fraktion, som dekreterade skattevägran, hvarför han afsattes från sitt ämbete och måste undergå ett års fästningsstraff. Han bosatte sig därefter i Berlin och vardt medlem af preussiska landtdagens deputeradekammare 1865, af nordtyska riksdagen 1867 och af tyska riksdagen 1871 samt slöt sig till framstegspartiet. Z. var lika varm patriot som öfvertygad demokrat, idkade grundliga nationalekonomiska studier och utgaf flera broschyrer i sociala frågor. Hans Gesammelte reden utgåfvos i 2 bd 1882. Bland Z:s belletristiska skrifter må nämnas Gesammelte novellen und briefe aus Italien (3 bd, 1872). Jfr K. Jaenicke, "Der volksmann Franz Z." (1895). (V. S--g.) Ziegler [ts<over>i</over>g-], Karl, österrikisk skald, känd under signaturen Carlopago, f. 1812, d. 1877, innehade 1838--57 en syssla vid kultusministeriet i Wien, utgaf Gedichte (1843), Himmel und erde (1856), Oden (1866) och Vom kothurn der lyrik (1869), en samling dityramber, hymner och elegier. Ziegler [ts<over>i</over>g-], Klara, tysk skådespelerska, f. 1844 i München, d. 1909, uppträdde från sitt adertonde år med framgång i hjältinneroller, var anställd vid Münchens hofteater 1868--74 och gaf sedermera gästspel på de förnämsta skådebanorna i Tyskland och Ryssland. Hon gifte sig 1876 med sin lärare, hofskådespelaren A. Christen, vardt änka 1883 och lämnade scenen 1904. Utrustad med ståtliga yttre framställningsmedel, vann hon rikligt bifall i sådana roller som Jungfrun af Orléans, Lady Macbeth, Medea, Iphigenie, Thusnelda och Brunhild. Hon skref flera lustspel. Se Mayerhofer, "Klara Z." (1887). Ziegler [ts<over>i</over>g-], Theobald, tysk pedagog och filosof, f. 1846 i Göppingen (Württemberg), d. i sept. 1918 på ett fältlasarett i Elsass, länge gymnasielärare, var professor i filosofi i Strassburg 1886--1911. I religiösa frågor var han påverkad af Strauss, i sociala af Fr. A. Lange. Sin största betydelse hade Z. genom sin förtjänstfulla Geschichte der pädagogik (1895; 3:e uppl. 1909) och sina Strauss-forskningar, In sachen des Strauss'-schen buches 'Der alte und der neue glaube' (1874) och D. Fr. Strauss (1908). Bland hans många öfriga skrifter må nämnas Geschichte der ethik (2 bd, 1881--86; 2:a uppl. 1892), Die geistigen und sozialen strömungen des 19:nten jahrhunderts (1897; folkuppl. 1911), som K. Warburg i mycket följt i inledningen till sin "Illustr. svensk litt. hist." (1915), och Allgemeine pädagogik (1901; 4:e uppl. 1913). S--e. Ziégler [ṡiegl<over>ä</over>r], Jules, fransk målare, f. 1810 i Langres, d. 1856 i Paris, studerade i Paris för Ingres, reste i Tyskland och Italien, väckte efter sin återkomst uppseende med Den unge Giotto i Cimabues verkstad (1833; i statens ego), målade därefter Daniel i lejonkulan (1838) och Lukas målande madonnan (1839). Hans sträfvan gick ut på att förena Ingres' formgifning med veneziansk kolorit. Hans största arbete blef en stor, figurrik fresk, Kristendomen i Orienten och i Västerlandet, i apsiden i Notre Dame. G--g N. Ziegler und Kliphausen [ts<over>i</over>g- ont], Heinrich Anselm von, tysk romanförfattare, f. 1653 i Lausitz, d. 1697 som stiftsråd i Wurzen och riddare-godsegare, skref bl. a. den för tidssmaken synnerligen kännetecknande romanen Die asiatische Banise, oder blutiges doch muthiges Pegu (1688, flera uppl.; till Z:s roman lades 1721 en fortsättning af J. G. Hamann; öfv. till svenska 1741--47; ny uppl. 1783), som vardt ofantligt omtyckt på grund af stilens om Lohenstein erinrande uppskrufning och svulst, det jämförelsevis måttliga omfånget och det lockande etnografiska ämnet. Se Cholevius, "Die bedeutendsten deutschen romane des 17. jahrhunderts" (1866). (R--n B.) Ziehen [ts<over>i</over>hen], Georg Theodor, tysk psykiatriker och psykolog, f. 1862 i Frankfurt a. M., e. o. professor i psykiatri i Jena 1892, ord. professor i Utrecht 1900, i Halle 1903, i Berlin 1904, drog sig 1912 tillbaka och är sedan dess bosatt i Wiesbaden. Han är en af de förnämste representanterna för associationspsykologien och har äfven sökt utdraga de kunskapsteoretiska konsekvenserna af detta uppfattningssätt, hvilken ingen så radikalt genomfört som Z. Hans hufvudarbeten äro Physiologische psychologie (1891; 8:e uppl. 1908), Psychiatrie (1894; 4:e uppl. 1911), Psychophysiologische erkenntnistheorie (1898; 2:a uppl. 1907) och Erkenntnistheorie auf physikalische und psychophysiologische grundlage (1912). Dessutom förtjäna hans undersökningar af hjärnans byggnad hos hvalarna (tills. med Kükenthal, 1892) och hos kloak- och pungdjuren (1897--1906) att omnämnas. S--e. Ziem [ṡi<over>ä</over>m], Félix François George Philibert, fransk målare, f. 1821 i Beaune (Côte d'Or), d. 1911, studerade i Dijons konstskola teckning och arkitektur och reste 1845--48 i södra Frankrike, Italien och Orienten. Under denna resa fann han sitt speciella område, marin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free