- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
765-766

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ziebland, Georg Friedrich - Ziegenbalg, Bartholomäus - Ziegenhain - Ziegenhals - Ziegenmelker - Ziegler, Jakob (Jacobus Zieglerus) - Ziegler, Friedrich Wilhelm - Zobten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har öppen takstol, med dekoreradt sparrverk, och korabsis med fresker. Den är erkänd som ett utmärkt lärdomsprof. Vidare byggde han Konstutställningsbyggnaden (nu museum för modern konst) midt emot Glyptoteket, utförd i antik stil, med en korintisk gafvelportik (färdig 1845) och fullbordade slutligen äfven den af J. D. Ohlmüller (1791--1839) anlagda S:t Maria-hilf-kirche i stadsdelen Au i München, i gotisk stil. C. R. N.* Ziegenbalg [ts<over>i</over>gen-], Bartholomäus, tysk banbrytande missionär, f. 24 juni 1683 i Lausitz, d. 23 febr. 1719 i Trankebar, studerade sedan 1703 teologi i Halle under A. H. Franckes ledning och trädde äfven i förbindelse med Spener. En tid verkade han som lärare i Merseburg och Erfurt. Jämte H. Plütschau kallades han af konung Fredrik IV i Danmark genom dennes hofpredikant Lüttkens 1705 att utgå som missionär till danska kolonien i Trankebar. Efter ordination i Köpenhamn anlände de till Trankebar 9 juni 1706. Ehuru i saknad af alla litterära hjälpmedel, lärde sig Z. på 8 månader att obehindradt tala det svåra tamilspråket. Redan 1707 var Luthers lilla katekes öfversatt på detsamma, och 1711 förelåg öfv. af nya testamentet färdig. 1707 invigdes en missionskyrka, och skolor upprättades. Förstlingsfrukterna utgjordes af 5 slafvar, som 12 maj 1708 mottogo dopet. -- Då missionsverksamheten så utvidgades, öfvergick den likgiltighet, som de danske kolonialämbetsmännen i början visat, till ren fiendskap, och kommendanten Hassius höll Z. nov. 1708--febr. 1709 i svårt fängelse. Men därefter tog Z. frimodigt åter upp sin uppgift, och 1712 räknade församlingen 221 medlemmar. De danska platsmyndigheternas fortfarande fientliga ställning föranledde 1711 Plütschau och 1714 Z. att resa hem i syfte att förmå Danmarks konung till ett mera energiskt ingripande emot dem. Om konungens förtroende vittnade den fullmakt som superintendent för Z., som då var på väg till Indien. Genom det 1714 upprättade missionskollegiet i Köpenhamn fick missionen en tryggare ställning. Under sin vistelse i Danmark uppväckte Z. genom sina missionsföredrag varmt intresse, äfven i Holland och England, där han i konung Georg vann en personlig vän och stödjare af arbetet. -- I aug. 1716 återkom Z. till Trankebar. Där hade under hans bortovaro missionen under den 1709 utsände missionär Gründlers ledning gått framåt. Grundstenen till en ny större missionskyrka hade lagts, och 11 okt. 1718 invigdes den af Z. under namn af Jerusalemskyrkan. Motståndet från de danska platsmyndigheternas sida upphörde. Den förre kommendanten afsattes, och den nye gjorde hvad han kunde för att främja missionsarbetet. Den reviderade öfversättningen af nya testamentet var 1715 färdigtryckt, och Z. hade omedelbart fullföljt öfv. af gamla testamentet. Därmed var han sysselsatt, då han angreps af en dödlig sjukdom. Z. var otvifvelaktigt en af de mest betydande missionärer, som lutherska kyrkan haft. "Han arbetade med en apostels inspiration och med spänstigheten hos en man, som är fullt besluten att öfvervinna hvarje hinder" (Sherring). Z. utgaf en ordbok och grammatik (Grammatica damulica, 1716) och en lärobok i kristendom (Explicatio doctrinæ christianæ damulice, 1719) och efterlämnade i handskrift Genealogie der malabarischen götter (utg. 1860 af tamulmissionären W. Germann). Jfr W. Germann, "Z. und Plütschau. Die gründungsjahre der trankebarschen mission" (1868; sv. öfv. af Fr. E. Hildebrandsson). A. K. Ziegenhain [ts<over>i</over>g-], stad i preussiska reg.-omr. Kassel (Hessen-Nassau), vid Eders biflod Schwalm, 48 km. s. s. v. om staden Kassel. 1,707 inv. (1905). Z. består af den på en ö i floden byggda s. k. fästningen, hvars vallar nu äro slopade, samt af förstaden. Slottet, där förr de hessiske furstarnas privatarkiv förvarades, är nu tukthus för manliga straffångar. Staden tillhörde en grefvesläkt, efter hvars utslocknande (1450) arfstvist uppstod mellan grefvarna af Hohenlohe och landtgrefvarna af Hessen, hvilken af kejsar Maximilian I 1495 afgjordes till förmån för de senare. Den mycket starka fästningen byggdes af landtgrefven Filip den ädelmodige och slopades 1807. Grefvinna (grefve) till Z. ingick under Ulrika Eleonora och Fredrik I i den svenska konungatiteln. Vapnet var en delad sköld i svart och guld med en silfverstjärna i öfre svarta fältet. A. N--d. Ziegenhals [ts<over>i</over>g-], stad i Ober-Schlesien, tillhörande preussiska reg.-omr. Oppeln, 19 km. s. om Neisse, nära gränsen mot Tjecho-Slovakien. 8,668 inv. (1905). Tillverkning af ylle- och linnevaror, papper, trämassa, tändstickor och benmjöl. A. N--d. Ziegenmelker [ts<over>i</over>g-], zool. Se Nattskärrorna, sp. 571. Ziegler [ts<over>i</over>g-], Jakob (Jacobus Zieglerus), tysk lärd, f. omkr. 1470 i Landau, Bajern, d. i aug. 1549 i Passau, vistades en tid i Mähren, öfversatte flera af picardernas (se Adamiter 3) skrifter från bömiska till latin och skref strängt katolskt emot valdenserna Contra heresim valdensium libri quinque (1512). Sedermera tyckes han ha blifvit vunnen för reformationen. Under en vistelse i Rom uppträdde han till Erasmus Rotterdamus' försvar emot spanjoren Jacobus Stunica. Där knöt han ock bekantskap med åtskilliga framstående skandinaviska prelater (Olaf Engelbrektssön, Johannes Magnus m. fl.) och antagligen med stöd af uppgifter, som dessa lämnat, utgaf han först en skildring af Stockholms blodbad, sedermera en vidlyftigare beskrifning af Norden, Scondia (1532, upptagen uti "Index librorum"; ny uppl. 1536), i hvilken äfven uppsatsen om blodbadet trycktes, en uppsats, som sedermera intogs i "Scriptores historiæ germanicæ" (1574) och i 2:a uppl. af A. Krantz' "Chronica regnorum aquilonarium" (1583). Z. uppges (af Messenius m. fl.) 1540 ha varit professor i matematik i Uppsala, men det finnes, som Annerstedt visat, "ej ett spår hvarken i in- eller utländska källor af att Zieglerus varit här". Han skref mot 1520-talets slut flera häftiga stridsskrifter mot påfvedömet och närmade sig först de lutherske reformatorerna och sedermera de reformerte i Strassburg, där han vistades 1531--33. Därefter tros han ha af brutit sina förbindelser med protestanterna, och han dog som katolik. Utom teologiska och geografiska ämnen behandlade Z. historiska, kyrkohistoriska och matematiska. (V. S--g.) Ziegler [ts<over>i</over>g-], Friedrich Wilhelm, tysk teaterförfattare, f. 1750 i Braunschweig, d. 1827 i Pressburg, anställdes 1784 som skådespelare vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free