- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
807-808

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zizania - Zizikar - Zizim - Žižka, Johannes - Zizyphus - Zjatec - Zjeljabov, Andrej Ivanovitj - Zjeljeznovodsk - Zjemtjuzjnikov, Aleksej - Zjisdra - Zjitkov (Shitkov), Boris Michajlovitj - Zjitomir, Sjitomir - Zjmerinka - Zobten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

807 Zizikar-Zjmerinka marker till foderskördens förbättring. "Fröna" ätas gärna af fiskar, hvarför detta gräs ofta odlas i fiskdammar. O. T. S. (G. L-m.) Zizikar, stad. Se T si t si k ar. Zizim, prins. Se D j em. 2izka [ji'jka], Johannes, de bömiske husi- ternas (se d. o.) fältherre, f. på 1370-talet i Troz- now, d. 11 okt. 1424 vid Pfibislaw, var af lågadlig släkt, uppfostrades vid konung Wenzels hof i Prag och blef kam- marherre hos drottning Sofia. I de långvariga krigen under Wenzels regering lärde 2. ti- digt krigskonsten. Upp- giften om hans del- tagande i slaget vid Tannenberg (1410) är ej bestyrkt, utan en- dast ett antagande. På engelsk sida stred han vid Azincourt 1415. Han delade tjechiska folkets förbittring öfver Hus' öde. Vid tjecher- nas uppror 1419 framsfod 2. jämte Nikolaus af Hus som husiternas ledare. 2. ådagalade härvid sin stora militära förmåga. Konung Sigis- munds korstågshärar tillfogades en rad nederlag vid Witkovberget 1420, vid Pancracz 1421 och Némechy 1422. Efter sistnämnda seger kunde 2. intränga i Mähren och Österrike. Prag tvingade han 1424 till underkastelse. Vid belägringen af Pfibislaw bortrycktes han af pesten. Under de inre striderna inom husitrörelsen vann 2. öfver- handen. Han lyckades äfven åstadkomma en för- likning. - 2. var husiternas mest begåfvade an- förare, en kraftfull, men rå personlighet. Genom vagnborgen, som 2. använde äfven för anfall, gaf han sin bondehär ett verksamt försvarsmedel emot fiendernas kavalleri. I Tabor har rests en staty öfver 2. A. Meissner har behandlat honom i ett epos, "Ziska" (1846). Han är hjälten i en roman af George Sand och i ett drama af A. Jirásek. Biogr. af Tomek (på tjechiska 1879; öfv. till ty. 1882). Jfr Civilis, I. E.N-nn. Zlzyphus L., bot., farm., ett släkte af buskar, mera sällan träd, hörande till fam. Rhamnaceo. Bladen äro strödda, med ofta till tornar förvand- lade stipler. Blommorna äro oansenliga. Frukten är stenfrukt. Z. Lotus anses vara de gamle gre- kernas "lotusträd", hvars söta, plommonlika frukter åtos af lotofagerna (se d. o.). Z. vulgaris Lam., ursprunglig i Orienten, förekommer planterad i södra Europa och bär där namnet judetörne; frukterna, baccæ jujubæ 1. baccæ zizyphi, kallas spanska eller franska bröstbär och användas i medicinen. Z. jujuba Lam., äkta jujub- törne från Ostindien och Kina, har äppelsma- kande frukter; dess bark används som garfmedel och dess blad i nordvästra Ostindien till foder åt silkesmasken; den lämnar äfven gummilacka. Om Z. Spina Christi se Nabka. Jfr Lifs- t ra de t 3. O. T. S. (G. L-m.) Zjatec [jatets], stad. Se S a a z. Zjeljabov [jelja^åff], Andrej Ivanovitj, rysk revolutionär, f. 1850 på Krim, afrättad 15 april 1881 i Petersburg, var son till en lifegen, kom som j uris studerande i Odessa i förbindelse med socialistiska revolutionärer, intog snart en ledande ställning inom den revolutionära rörelsen vid de sydryska universiteten, häktades 1877, men blef kort därefter frigifven. Z. var den egentlige anstiftaren af det misslyckade järnvägsattentatet mot Alexander II och af explosionen i Vinter- palatset 1880. Han ledde förberedelserna till det attentat i Petersburg, som 13 mars 1881 vållade kejsarens död. Själf hade han två dagar förut arresterats, och hans delaktighet i sammansvärj- ningen ådrog honom dödsstraff. V. S-g. Zjeljeznovodsk. Se P j a t i g o r s k. Zjemtjuzjnikov [jemtju7]-], Alekse j, rysk skald, f. 1821, d. 1908, började sin bana som ämbetsman i senaten och riksrådet, men af bröt vid 37 års ålder frivilligt sin lofvande karriär och tillbragte resten af sitt lif som privatman, dels på resor i utlandet, dels i lugn och ro ute på ryska lands- bygden. Han skref på 1850- och 1860-talen dels några små, föga uppmärksammade komedier i Mussets stil, dels en del till dagspolitiken knuten poesi i salongsliberal anda, tämligen banal och schablonmässig. En verklig roll inom den ryska skaldekonsten kom han att spela först på ålder- domen. Den politiska reaktionens och den samhälle- liga apatiens inträde på 1880-talet uppkallade ho- nom, då redan 60-årig, till tidtals rätt liflig produk- tivitet, och då han därvid, hufvudsakligen i sati- risk form, uppträdde som "gamla glömda sannin- gars härold" gentemot tidens håglösa kapitula- tion inför förtrycket, vann hans diktning djupare klang och mäktigare patos. Sin första diktsamling utgaf han vid 71 års ålder, då han till ett helt, Stichotvorenija (Dikter; 1892), sammanförde 40 års produktion, kringströdd i olika tidningar och tidskrifter. Denna diktsamling följdes af Pésni starosti (Ålderdomens sånger; 1900) och Prostjal- nyja pésni (Afskedssånger; 1908), som vid sidan af alltjämt friska politiska satirer rymma äfven en del lyriska dikter, bl. a. vaokra och känsliga stämningar inför den annalkande döden. A. Kgn. Zjisdra [ʃyṡdra], stad i sydvästra delen af ryska guv. Kaluga, vid Zjisdra, en af Okas bifloder fr. h., 135 km. s. v. om staden Kaluga. Omkr. 8,000 inv. Garfverier. Handel med spannmål och timmer. I närheten utvinnas stenkol och eldfast lera. A. N-d. Zjitkov [ʃy't-; fr. o. eng. transkription Shitkov], Boris Michajlovitj, rysk zoolog, f. 1872, docent vid Moskvas universitet, ledde 1908 en af ryska geografiska sällskapet i Peters- burg utsänd expedition till Jalmal (se d. o., där genom tryckfel står Sjitkov). O. N-d. Zjitomir [ʃytami'r], Sjitomir, ty. Schitomir, hufvudstad i Volynien, Ukraina, vid vänstra stranden af Dnjeprs biflod Teterev, 150 km. v. om Kiev. 92,600 inv. (1913), däraf omkr. 24,000 judar. Staden är säte för en grekisk-katolsk ärkebiskop och en romersk-katolsk biskop. Tillverkning af handskar, möbler, tobak, läder och hudar. Handel med spannmål, hästar och nötkreatur. På 1600- och 1700-talen tillhörde Z. under namnet Zytomierz polska vojevodskapet Kiev. A. N-d. Zjmerinka [ʃme-], stad i Podolien, Ukraina, omkr. 12 km. från Bugs högra strand, 31 km. s. v. om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free