- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
821-822

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zola, Émile Édouard Charles Antoine - Žółkiew - Žołkiewski, Stanisław - Zoll, Kilian Kristofer - Zollern - Zollikofer, Georg Joachim

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

821 Zòlkiew-Zollikofer 822 tagande och med stora offentliga och allmänna he- dersbetygelser. Till den imponerande raden af hans verk höra vidare Nouveaux contes à Ninon (1874), novellsam- lingarna Le capitaine Burle (1882) och Nais Mis- coulin (1884), de polemiska artiklarna Nouvelle campagne (1896) och dramer (Les héritiers Rabour- din, 1874, Le bouton de rose, 1878, Renée, 1887, libretterna Messidor, 1897, och L'ouragan, 1901, båda tonsatta af Z:s vän Bruneau, liksom det postumt uppförda L'enfant roi, 1905), hvilka på sin höjd gjorde succés d'estime. Ur hans romaner ha ämnen tagits till flera pjäser, som däremot gjort en viss lycka; de flesta bearbetades af Busnach. - Af Z:s Correspondance ha 2 bd utgetts (1907-08). - Till sv. äro vidare öfversatta "Berättelser och skizzer" (1881) och "Samlade berättelser" (2 bd, 1920). Z:s namnteckning meddelas på pl. II till art. Autograf. Se P. Alexis, "E. Z." (1882), L. Desprez, "L'évolution naturaliste" (1884), K. G. Estlander, "Naturalismen enligt Z." (1891), Brunetière, "Le roman naturaliste" (2:a uppl. 1892), H. Sherard, "E. Z." (1893), Laporte, ;'E. Z." (1894), Toulouse, "E. Z." (1896), Hellen Lindgren, "E. Z." (1898), G. Brändes i "Samlede skrifter", VII (1901), A. Yizetelly, "E. Z." (1904), E. Dessignolle, "La question sociale dans E. Z." (1905), Paul Levin, "Den naturalistiske roman" (1907), E. Lepelle- tier, "E. Z." (1908), Grand-Carteret, "E. Z." (s. å.), 0. Levertin i "Utländsk litteratur" (1909), och Elsa Dalström, "E. Z." (1913). B-n B. 2òlkiew [{å'<wk-], stad i Polen (Galizien), 23 km. n. om Lemberg. Omkr. 11,000 inv., hufvud- sakligen polacker. Garfveri och bryggeri, läder- tillverkning. Staden har ett dominikan- och ett basileiankloster, ett gammalt slott, som fordom varit Johan Sobieskis residens, samt en gotisk kyrka med grafvårdar öfver medlemmar af släkterna 'ZoJkiew- ski och Sobieski. A. N-d. Zo[kie;wski [jårøk-], Stanislaw, polsk här- förare, f. 1547, tjänade under Zamojski, blef vojevod af Kiev och utmärkte sig i krig mot de upproriske kosackerna, som han betvang (1596), och emot svenskarna i Livland. Sin egentliga ryktbarhet vann han genom kriget i Ryssland, där han såsom kronhetman ryckte in 1610 för att be- fordra konung Sigismunds planer på Rysslands tron. Han slog den svensk-ryska hären vid Klusjino (1610), tvang bojarrådet att hylla Vladislav Vasa som tsar och besatte Moskva samt ryckte sedan med den afsatte tsar Vasilij såsom sin fånge mot Smolensk. 1617 förde han befälet öfver de polska trupperna mot tatarer och turkar, men nödgades s. å. afsluta ett ofördelaktigt fördrag med sulta- nen. Då han 1620, ånyo i fejd med turkar och tatarer, skulle gå öfver Dnjestr, stupade han 6 okt. med en stor del af sin här. Zoll, Kilian Kristofer, målare, f. 29 sept. 1818 i Hyllie vid Malmö, d. 9 nov. 1860 på Stjärnarp (Halland), studerade vid konst- akademien i Stockholm 1835-39, fick vid denna tid sälja en och annan målning till konstföreningen och erhöll äfven porträttbeställningar. Inom aka- demien behandlade Z. liksom kamraterna företrä- desvis mytiska och historiska ämnen, men så snart han blifvit själfständig, egnade han sig åt folklifs- målning. Han genomströfvade, flitigt tecknande, Skåne, Halland, Småland och Dalarna. Under dessa ströftåg fick han vid ett besök på herrgården Botorp 1842 beställning på en altartafla för Lin- derås' kyrka (målningen fullbordades 1844). Vint- rarna 1845 och 1846 studerade Z. vid aka- demien i Köpenhamn, och 1848 ämnade han som bataljmålare åt- följa Kronobergs rege- mente till Slesvig. Men då Sverige ej blef inblandadt i kriget, stannade han i Köpen- hamn, där han må- lade porträtt, och åter- vände s. å. till Sve- rige. I akademiens ut- ställningar deltog han 1850, 1853, 1856 och 1858 med sammanlagdt 19 oljemålningar. Hans taflor från denna tid behandla sådana ämnen som Barn lekande med en katt, Mormors glädje, Gumma vid spinnrocken (1851, Stockholms hög- skola). I sällskap med Nordenberg af reste han 1854 till Dusseldorf. Han målade där tillsam- man med Markus Larsson Färden till julottan 1855 samt två skeppsbrottsmotiv med lifliga figurscener på stranden. Af hans arbeten från denna tid kunna vidare nämnas Inkvartering af skånska husarer, Midsommardans i Dalarna och Ett läs- förhör. Från Dusseldorf återkom Z. 1855 och sökte jämte Nordenberg 1856 ett efter Höckert ledigt resestipendium, men kunde ej komma i åtanke, enär han var äldre, än bestämmelserna ang. stipendiet medgåfvo. Han erkändes emeller- tid af akademien vara ungefär jämngod med sin medtäflare. Året därefter återvände han, nu gift, till Dusseldorf och återkom 1858 efter att ha i Köpenhamn afslutat en historiemålning, Dolgorukij och Golovin nedlägga vapnen för Karl XII efter slaget vid N ärva (på Säfstaholm). Ännu en gång genomreste han Halland under konstnärliga stu- dier och ämnade återvända till Dusseldorf, då han insjuknade och afled. Z:s konstnärsnaturell yttrade sig i synnerhet i hans lätthet att komponera. Vid utförandet hade han länge att kämpa emot en viss matthet och tyngd i färgen; denna blef dock lif- ligare fr. o. m. hans första besök i Dusseldorf. Hans uppfattning skiljer sig i intet väsentligt från den inom Düsseldorfsskolan traditionella. I de flesta af de taflor, som han på 1850-talet utställde i Sverige, voro motiven hämtade från Dalarna. Åtminstone 5 altartaflor af honom finnas i svenska landskyrkor. Z. är representerad på National- museum med målningar och teckningar, i Stock- holms högskolas samling, i Göteborgs museum (flera porträtt, djurstycken m. m.) och i Norrkö- pings museum af ett porträtt af Markus Larsson, själfporträtt och ett par af hans mest typiska genretaflor, Majsångare i Skåne och Flicka med blommor. K. W-n. (G-g N.) Zollern [tså'l-], borg. Se Hohenzollern 1. Zollikofer [tsållikåfer], Georg Joachim,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free