- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
845-846

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zoologi - Zoologia danica - Zoologischer anzeiger - Zoologisk - Zoologiska institutioner och samlingar (museer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

845 Zoologia danica- Zoologiska institutioner och samlingar (museer) tiska frågorna höllo intresset fånget, varit väl ' mycket åsidosatt, har på senare tider åter trädt mera i förgrunden; kännetecknande därför är framträdandet af sådana verk som "Tierbau und tierleben" af R. H ess e och Fr. Dof- lein (2 dir, 1910), i hvilket stora arbete sam- manhanget mellan kroppsbyggnad och lefnads- sätt skildras. - Äfven djurpsykologien (se P s y- k ologi, sp. 523, samt Djurpsykologi. Suppl.) har likaledes på senare tider haft att glädja sig åt en lifligare och framför allt mera kritisk bearbetning af sådana forskare som J. H. Fabre, Lubbock, Verworn o. a.; sin egen, delvis af teologiska dogmer föreskrifna väg går den för värdefulla iakttagelser upp- märksammade pater E. Wasmann. - Som ett nyttigt utslag af den zoografiska riktnin- gen (om zoografi jfr ofvan) är att beteckna det stort anlagda, ännu ej af slutade samlingsver- ket "Das tierreich", hvilket grundlagts och (till 1921) redigerats af F. E. Schulze; de skilda djurgrupperna bearbetas af ett stort antal specia- lister. Af zoologiska tidskrifter, behandlande större eller mindre områden inom ämnet, kunna här som exempel bland de viktigare nämnas "Zeitschrift fur wissenschaftliche zoologie" (sedan 1849), "An- nales des sciences naturelies", "Zoologischer an- zeiger" (sedan 1878), "Morphologisches jahr- buch" (sedan 1876), "Journal of morphology" (Philadelphia). Dessutom utger en del större zoo- logiska institutioner (i New York, Washington, Paris, Neapel, Wien m. fl.) särskilda periodiska publikationer. Speciella delar af zoologien, såsom entomologi, konkyliologi, ornitologi, men äfven cytologi, jämförande neurologi, experimentell zoo- logi m. fl., ha sina särskilda tidskrifter. - Bland refererande publikationer och årsberättelser öfver den inom en viss tidrymd utkomna litteraturen märkas "The zoological record" (sedan 1864), "Zoologischer jahresbericht" (sedan 1879; har dock ej utkommit sedan Världskrigets början), "Bibliographia zoologica" (sedan 1896) o. a. -. Rörande zoologiens historia se Carus, "Ge- schichte der zoologie" (1872), E. Perrier, "Philo- sophie zoologique avant Darwin" (1884), Burck- hardt, "Geschichte der zoologie'' (1907), E. Radl, "Geschichte der biologischen theorien" (1909), Wirén, "Zoologiens grunddrag" (1899-1902), och Erik Nordenskiöld, "Biologins historia" (2 bd, 1920-21). L-e- Zoolo'gia dänica, berömdt planschverk, inne- hållande 160 kopparstick med latinsk text, utkom i Köpenhamn i 4 bd 1777-1806. Arbetet var afsedt att afbilda och beskrifva alla märkligare djurformer inom den danska och norska faunan - alltså ett sidostycke till den samtidigt utkomna "Flora dänica" (se d. o.) - och fick stor bety- delse särskildt genom sina förträffliga afbildningar af do lägre hafsdjuren. l:a bandet utgafs af 0. F. Muller, 2:a och 3:e efter hans efterlämnade teckningar. 4:e bandet, utg. af P. K. Abildgaard och Rathke, lämnade åtskilligt öfrigt att önska. - Arbetets titel användes äfven 100 år senare för ett annat illustreradt verk öfver danska djurvärlden med populär text af yngre författare under led- ning af J. K. Schiödte. Endast 2 bd utkommo, det ena behandlande däggdjuren (1878-92), det andra fiskarna (1878-1907) samt 4 häften behand- lande de lägre djuren (1881-94). E. Ebg. Zoologischer a'nzeiger [tsåålå7- -tsajger]. Se Korschelt. Zoologisk [-låg-], som rör zoologi. Zoologiska institutioner och samlingar (museer). De flesta större zoologiska museer leda sitt ur- sprung från furstliga kuriositets- eller raritets- kabinett, i hvilka mer eller mindre i ögonen fal- lande djurformer (uppstoppade fåglar, snäckskal, koraller o. s. v.) voro sammanförda med antikvi- teter, etnografiska och konstföremål o. d., eller ock ha de anlagts af undervisningsanstalter, ve- tenskapliga sällskap eller af enskilda amatörer. (Den schweiziske naturforskaren Gesner omtalas som den förste anläggaren af ett naturaliekabinett, i Zürich omkr. 1550.) Deras omfång var vanligt- vis ej större, än att de kunde inrymmas i bonings- hus eller slott eller i offentliga byggnader, som voro uppförda hufvudsakligen för andra ändamål. Ofta hade de insamlade naturalierna, liksom konst- föremålen, ej annat ändamål än att utsmycka ega- rens bostad. När de på detta sätt småningom upp- komna samlingarna senare skulle ombildas till zoo- logiska museer, upprättades åt dem endast undan- tagsvis nya, för deras ändamål särskildt lämpade byggnader, utan de inrymdes vanligen i lokaler, hvilka förut haft en annan bestämmelse. Några af de nu existerande större zoologiska museerna ha grundlagts redan under 1600-talet (t. ex. Hamburgs 1653); de flesta äro dock af yngre datum. Sålunda grundlades den mest betydande af detta slags zoologiska samlingar, den i British museum (se d. o.) 1753, då genom ett parlaments- beslut sir Hans Sloanes samlingar, bestående af böcker, ritningar, medaljer, dyrbara stenar, in- strument, zoologiska föremål och ett herbarium, inköptes af staten. Sedan under en lång följd af år de naturhistoriska samlingarna i British mu- seum, hvilka uppnått en betydligare storlek än i något annat museum, lidit af det alltför trånga utrymmet, börjades slutligen 1873 uppförandet af en särskild byggnad för dessa samlingar, och 1886 öppnades det nya naturhistoriska museet i South Kensington för allmänheten. De största zoologiska samlingarna i Europa näst efter den nämnda finnas i Paris, Berlin och Leiden. Mycket senare upp- kommo de med de sistnämnda i storlek täflande eller dessa öfverträffande institutionerna i Nord-Amerika, såsom National museum vid Smithsonian institution i Washington och Museum of natural history i New York. Det sistnämnda grundlades 1869 och omfattar förutom zoologiska äfven paleontologiska, mineralogiska, anatomiska, antropologiska, pedago- giska samlingar m. fl.; styresman är den ryktbare paleontologen H. F. Osborn (se d. o.). Medan de nämnda europeiska museerna äro statsinstitutioner, underhållas andra af enskilda lärda sällskap, såsom museerna i Lyon, Frankfurt a. M. m. fl. Alla museerna af det nu anförda slaget - således de, som ej stå i mera direkt samband med läroanstal- ter - ha ett dubbelt ändamål, nämligen dels att insamla och förvara material, som kan vara egnadt att tjäna den vetenskapliga forskningen, dels att lämna den stora allmänheten tillfälle att genom åskådning vinna någon insikt om djur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free