857 Zorn- Zoroaster 858 och senare hållna i allt bredare penseldrag och i höga, starka färger, och de nakna aktstudierna fingo en mera skulpturell och mera påtaglig kropps- lighet än de föregående, där luften sveper mjukt och förmedlande om formerna. Men han fasthöll ständigt vid sin personliga egenart, sitt eget sätt att se och att uttrycka sig. Enhetlig blef hans verk- samhet, oaktadt den sträckte sig inom olika konst- områden. Själf var han världsmedborgare, lefde gärna på resande fot och gjorde sig med lätthet hemmastadd, hvart han kom. Men han förblef ändå alltid svensk, sökte aldrig slita sig lös från hemmet, och hans skaplynne med dess blandning af ej så litet lugn säflighet och seg, rastlös sträfvan, af "låt gå" och af klok beräkning, uppenbarar egenskaper, som utmärka den gamla svenska folkras han tillhör. Hans konstnärsöde var i sällsynt grad harmoniskt; han var aldrig misskänd och motarbetad, hade inga motgångar att tala om, utstod aldrig någon inre kamp. Han lefde efter egen smak, tog för sig af lifvets håfvor, tycktes ha god tid till allt, som roade honom, men var i själfva verket knappast någonsin sysslolös. Under sina senare år gjorde han gärna om våren en resa nedåt Medelhafvet, om som- maren långa segelturer på Östersjön och delade sig f. ö. mellan Stockholm och Mora. Där byggde han sig ett hem efter sitt sinne, och där ordnade han sina betydande samlingar af konstverk, daldräkter från gamla tider och öfriga kulturbelysande före- mål. Energiskt och metodiskt verkade han för att väcka och underhålla folkets intresse för gamla plägseder (jfr Spelmanstäflingar), ifrigt biträdd af sin hustru, som särskildt arbetat för att upplifva lokal textilkonst. Hufvudsakligen tack vare makarnas mecenatskap inrättades 1907 Mora folkhögskola och landtmannaskola, och 1917 done- rade de till ett barnhem (1919 invigdt) där t n mindre fastighet och 200,000 kr. Z. utvecklade f. ö. ett storstiladt donatorskap. Bland hans öfriga donationer märkas 1919 till Svensk-Ame- rikastiftelsen för vetenskapliga studier i Amerika (100,000 kr.), 1920 till en professur i svensk och jämförande konsthistoria vid Stockholms hög- skola (160,000 kr.; fru Zorn ökade sedan sum- man med ytterligare 50,000), till Västmanland- Dala nation i Uppsala, till armén (två flygma- skiner), till Svenska akad., dit han skänkte det hus vid österlånggatan, som inrymmer Bellmanskälla- ren Freden, och gaf 240,000 kr. till dess restaure- rande - inkomsten skall användas till ett skalde- stipendium - till konstakademien (10,000 kr. till "Karl Larsson-stipendiet") m. fl. Sin förmögen- het, som uppgick till inemot 4J/2 mill. kr., donerade Z. och hans hustru genom inbördes testamente till svenska staten, att förvaltas af konungen i stats- råd. I kvarlåtenskapen ingår "Zorngården" i Mora med alla hans betydande samlingar af konst- verk och kulturföremål. Af kastningen skall enligt hans förordnande användas bl. a. till upprättandet af ett museum för dessa samlingar, till konst- och naturskydd och till befrämjande af kulturella in- tressen. På Z:s graf på Mora kyrkogård aftäcktes 22 aug. 1921 en af Chr. Eriksson skulpterad min- nesvård af moraporfyr. I utlandet vann Z. många utmärkelser, fick en af hedersmedaljerna vid Parisutställningen 1900, där han var kommissarie för Svenska konstaf- delningen, och andra medaljer upprepade gån- ger. Han blef led. af akademien i Berlin 1908 och af Académie des beaux-arts i Paris 1911. I hemlandet utmärktes han på sin 60-årsdag med Nordstjärneordens storkors, som aldrig förut till- delats någon konstnär. Han tillhörde Konstnärs- förbundet från dess stiftande till inpå 1890-talet. I mars 1920 blef han led. af konstakademien. I Nationalmuseum är Z. representerad f. n. (1922) af 10 oljemålningar, 7 akvareller, l pastell och l skulptur, dessutom af teckningar och den om- nämnda etsningssamlingen. Till museet skänkte han konstverk af Manet, Koslin, Eldh och Sjöberg. Litt.: T. Hedberg, "A. Z." (helt kortfattad monografi; 1901 och 1910), F. Servaes, "A. Z." (Leipzig, 1910), E. Malmberg, "Larsson, Liljefors, Zorn" (1919), A. Tallberg, "A. Z:s barndom och ungdom" (s. å.), Karlfeldts tal vid minnesvårdens aftäckning (1921), vidare essayer i många svenska och utländska tidskrifter af C. Laurin, G. Norden- svan, E. Alkman, E. Wettergren, M. Smitt, E. André, V. Pica, J. J. Frappa, v. Ostini m. fl. Z:s grafiska verk äro behandlade af F. v. Schubert- Soldern, "Das radierte werk des A. Z." (beskrif- vande katalog, Dresden, 1905), L. Delteil, "A. Z." (beskrifvande katalog med en inledande studie, Paris, 1909) och af K. Asplund, "Zorns graverade verk" (2 dir, med fullständig beskrifvande förteck- ning, Stockholm, 1920-21), ett praktverk, som ut- kommit äfven i engelsk upplaga. Afbildningar finnas i "Små konstböcker" (2 hftn, Lund, 1910) och i "12 oljemålningar af Z. ur Faures samling" (1920). Ett förträffligt engelskt planschverk, "A. Z., his life and work" med inledande text af K. Asplund, utkom 1921. G-g N. Zorn [tså'rn], Philip p, tysk jurist, f. 1850 i Baireuth, blef 1875 e. o. professor i München och 1877 ord. professor i Bern, s. å. i Königs- berg och 1900 i Bonn. Z. var ombud för Tyska riket vid fredskonferenserna i Haag 1899 och 1907, och har utgett ett flertal skrifter, särskildt af stats- eller folkrättsligt innehåll, bl. a. Staats- recht des deutschen reiches (1880-83; 2:a uppl. 1895-97). Bld. Zorndorf [tså'rn-], by med omkr. 1,000 inv. i preussiska prov. Brandenburg, 10 km. n. ö. om Ktistrin, känd genom konung Fredrik II:s seger öfver en rysk armé under general Fermor 25 aug. 1758. Den förre hade i slaget 32,760 man, den senare 52,000. Det preussiska kavalleriets skickliga och hjältemodiga uppträdande bidrog i väsentlig mån till segern. c- °- N- Zoroaster (grek. Zoroastres, i Avesta Zarathuštra, nypers. Zerdušt) var redan för grekerna bekant som stiftare af den forniranska religionen. Denna, som uppkommit sannolikast i Medien i slutet af 2:a eller början af 1:a årtusendet f. Kr., var härskande redan under akemeniderna (550--331 f. Kr.; se därom art. Persien, sp. 548), men företrädesvis under sasaniderna (226--641 e. Kr.), och dess läror äro oss bekanta genom Avesta (se d. o.) och den därmed sammanhängande pehlevi- och parsilitteraturen. Om Z:s lif veta vi ytterst litet med säkerhet. Dock finnes intet skäl att betvifla hans tillvaro såsom bestämd historisk person, hvilken under en medisk eller baktrisk konung Vîštaspa