- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
895-896

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zürich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en genomsnittlig årstemperatur af 8,8°, en som- martemp. af 17,6° och en vintertemp. af -0,3°. En varm, söderifrån kommande föhnvind blåser ofta under vår- och höstmånaderna. Af arealen räknas (1919) 90,7 proc. (1,568,7 kvkm.) som pro- duktiv mark, däraf 479,1 kvkm. skog och 18,1 kvkm. vingårdar. Af den improduktiva marken (9,3 proc.) utgöres nära hälften af sjöar. Jorden är af naturen ej synnerligen bördig, men väl brukad, och Z. stod 1919 i produktion af brödsäd (i främsta rummet hvete) och potatis närmast efter kant. Bern, Vaud och Aargau; beträffande grönsaksodlingen når endast kant. Bern till en obetydligt högre produktionssiffra. Vinodling bedrifves på flera ställen, i Thurdalen, vid Zürichsjön samt vid Rhen, där särskildt benediktinklostret Rheinau förtjänar omnämnas. Kreatursbeståndet utgjorde 1919 9,592 hästar, 110,540 nötkreatur, 27,268 svin, 4,837 får och 17,016 getter. I industriellt afseende står Z. utan medtäflare bland kantonerna. Framför allt märkas bomullsindustrien, särskildt i Oberland, och sidenindustrien, särskildt vid stränderna af Zürichsjön, där den i öfver 300 år bedrifvits. Maskintillverkningen har på senare år varit stadd i utveckling; dessutom tillverkas papper, tvål, vaxljus m. m. Antalet fabriker uppgick 1918 till 1,505, med 73,927 arbetare. Befolkningen uppgick 1910 till 503,915 pers. (1918 uppskattad till 547,344 pers.); hufvudmassan, 473,051 pers., var tysktalande; italienska talades af 20,219 och franska af 5,408 pers. 382,527 voro protestanter, 109,668 katoliker och 5,518 judar (flera än i någon annan kanton). Betydande handels- och fabriksorter äro utom hufvudstaden Zürich Winterthur, Wädenswil, Horgen, Uster och Wetzikon. -- Författningen (af 18 april 1869) är demokratisk med obligatoriskt referendum och initiativ. Folket väljer omedelbart kantonsrat (1 representant på 1,500 inv.), som har lagstiftningsmakten, och regierungsrat (7 medlemmar), den verkställande myndigheten, bägge för 3 år, samt representanter i förbundsförsamlingen (24 national- och 2 ständerråd). I administrativt afseende delas Z. i 11 distrikt; hvarje distrikt har 1 statthalter och 1 distriktsråd, hvarje kommun 1 kommunråd och 1 fredsdomare. Högsta kantonala instans är öfverrätten (obergericht), med 9 led. valda af kantonsrat. Förmögenhets- och inkomst- skatter äro progressiva. -- Landskyrkan är reformert. De katolska församlingarnas förbindelse med biskopsstiftet Chur upphäfdes 1875 af kantonsrådet, utan att en formlig nyreglering af förhållandena sedan egt rum. Skolväsendet är välordnadt. Undervisningen i folkskolorna är obligatorisk och kostnadsfri. Utom de högre läroanstalter, som finnas i staden Z., märkas teknisk skola i Winterthur samt lärar- och lärarinneseminarium i Küssnacht. 2. Hufvudstad i nämnda kanton, största staden i Schweiz, belägen på ömse sidor om Limmat (fig. 1), vid dess utlopp ur Zürichsjön och vid Sihl, som omedelbart nedanför staden förenar sig med Limmat. 210,992 inv. (1920). Stadsdelen till höger om Limmat kallas Die grosse stadt, den till vänster Die kleine stadt. Öfver Limmat leda 7 broar, bland hvilka de märkligaste äro Münsterbrücke och den 1882--83 uppförda, 165 m. långa Quaibrücke. Den inre, gamla, staden, på ömse sidor om Limmat, har ganska trånga, oregelbundna och ofta branta gator med höga, dystra hus, men utanför ligga nya luftiga kvarter med palatslika byggnader. Den mest betydande gatan är Bahnhofstrasse (i Die kleine stadt), som går från sjöns nordända till bangården i

illustration placeholder Fig. 1. Zürich med floden Limmat, utsikt från domkyrkans torn.

vinkeln mellan Limmat och Sihl. Från en mindre station i stadens sydvästra del går en nära 9 km. lång järnväg upp till toppen af Uetliberg (873 m.) i den nordligaste delen af Albishöjderna. Nära Limmats högra strand i Die grosse stadt, tätt vid Münsterbrücke, reser sig Grossmünster, en romansk pelarbasilika från 1100- och 1200-talen, vid hvilken Zwingli var predikant från 1519 till sin död, 1531. I dess närhet ligger den i sengotisk stil 1479--84 uppförda Wasserkirche, där sedan 1631 det rikhaltiga stadsbiblioteket förvaras och bredvid hvilken, tätt vid Limmat, en af Natter modellerad staty af Zwingli står. I Die kleine stadt ligga Fraumünster, till större delen från 1200- och 1300-talen, S:t Peterskirche, den äldsta församlingskyrkan, ehuru den nuv. byggnaden är först från 1200-talet, och Augustinkirche (från 1300-talet), i flera årh. använd som magasin, men nu restaurerad och

illustration placeholder Fig. 2. Antikvariska landsmuseet i Zürich.

upplåten åt gammalkatolikerna. En 1893--98 byggd komplex i medeltidsstil rymmer det berömda antikvariska museet (fig. 2), rikt bl. a. på föremål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free