- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
897-898

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zürich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från pålbyggnaderna. På platån, som höjer sig öfver Limmats högra strand, ligger Polyteknikum, en storartad byggnadskomplex, uppförd 1861--64 efter G. Sempers ritningar. Slutligen må nämnas rådhuset, uppfördt 1694--98 i tysk renässans, samt Neue tonhalle (i Die kleine stadt), öppnad 1895, med en rymlig konsertsal. I västra delen af den gamla staden, nära Sihl, ligger botaniska trädgården med "Die Katz", en bastion tillhörande den gamla fästningen, från hvilken man har en vacker utsikt öfver staden. Z. är Edsförbundets främsta industristad. Sidenindustrien har framför allt gamla anor; den blomstrade här redan på 1100- och 1200-talen, råkade på 1400-talet i förfall, men återupplifvades, sedan protestantiska landsförvista från Locarno (1555) och senare franska hugenotter (på 1680-talet) inflyttat. Den nuv. exporten af sidenvaror går mest till Förenta staterna och England. Äfven bomullsindustrien är ansenlig, liksom maskinfabrikationen. Dessutom tillverkas papper, pianon, gjutgods m. m. Äfven turisttrafiken är en viktig inkomstkälla. -- Z. är det andliga lifvets egentliga brännpunkt i tyska Schweiz. Främst bland undervisningsanstalterna stå universitetet (från 1832) och tekniska högskolan, polyteknikum (från 1855), båda underhållna af Edsförbundet och försedda med utmärkta lärarkrafter. Det förra, hvilket inrymmes i en flygel af polyteknikum och kan betraktas som en fortsättning af den gamla, 1832 upphäfda katedralskolan vid Grossmünster, hade 1920 163 lärare och 1,825 studenter. Utom de vanliga 4 fakulteterna (af hvilka den filos. är delad i 2 afdelningar) har universitetet veterinär-medicinsk fakultet och tandläkarinstitut. Polyteknikum, sedan 1911 kalladt Eidgenössische technische hochschule, hade 1920 281 lärare och 2,267 inskrifna studenter ("åhörare" icke inberäknade). Det är uppdeladt i 11 afdelningar (arkitekt-, ingenjör-, maskiningenjör-, kemisk, farmaceutisk, skogshushållnings- och landtbruksskola, afdelning för facklärare i matematik och fysik, för facklärare i naturvetenskaper, militärskola och allmän afdelning). Med universitetet eger det gemensamt ett astronomiskt observatorium. I Z. finnas det 1914 upprättade centralbiblioteket (omkr. 630,000 tryckta verk, 10,000 handskrifter, 100,000 blad och omkr. 30,000 mynt och medaljer), kantonens statsarkiv (inrättadt 1837), stadsarkiv, Schweizerisches landesmuseum (från 1890-talet) och Zürichska konstföreningens tafvelgalleri (med omkr. 1,000 n:r) och bibliotek samt schweiziska meteorologiska centralanstalten (inr. 1864, statsinstitution sedan 1881). Bland vetenskapliga sammanslutningar märkas Antikvariska sällskapet (stiftadt af Keller, pålbyggnadernas upptäckare), Naturforskarsällskapet (st. 1746) och Geografisk-etnografiska sällskapet (st. 1888, omorganiseradt 1899). Alla utge regelbundna årspublikationer. Historia. Pålbyggnaderna såväl i Z.-sjön som i de angränsande Greiffen- och Pfäffikersjöarna visa, att dessa nejder redan under förhistorisk tid voro bebyggda. De keltiske helvetierna hade ett stamtillhåll på Lindenhof (i Die kleine stadt), där romarna, som kallade trakten Tigurinus pagus, sedan anlade en tullstation, Turicum, för gods till och från Italien. I början af 3:e årh. infördes kristendomen. Platsen kom därefter i alemannernas och 532 i frankernas ego. Först på 800-talet framstår Z. som en tysk stad, som uppstod genom föreningen af den kungliga borgen på Lindenhof med konungens arrendatorer rundt omkring, Grossmünster, Fraumünster med dess nunnekloster samt det samhälle af fria män, som uppstått på Zürichberg. Sedan genom fördraget i Verdun (843) landet förenats med Tyska riket, tillsatte konungen en reichsvogt, hvars värdighet 1063--1172 tillhörde grefvarna af Lenzburg, 1172--1218 hertigarna af Zähringen. Det blef därefter en kejserlig fri riksstad samt uppblomstrade genom den från Italien införda sidenindustrien. Abbedissan af Fraumünster, som 1234 fick riksfurstinnas titel, egde länge vidsträckta privilegier och utnämnde urspr. medlemmarna af stadens råd. I okt. 1291 förenade sig Z. med Uri och Schwyz och deltog i det allmänna upproret mot habsburgarna, men öfvergick sedan på dessas sida och kämpade vid Morgarten (1315) mot de edsförbundne. 1351 ingick staden i Edsförbundet, men förbehöll sig frihet att ingå fördrag och förbund med främmande makter oberoende af förbundet. Under medeltidens sista århundraden utsträckte Z. dels genom eröfring, dels genom köp (Kyburg 1452, Winterthur 1467) sitt område långt utom stadsmurarna. Detta begär efter landvinningar invecklade staden i krig med Schwyz om det Toggenburgska arfvet (1436--50), hvarunder Schwyz tvang den till några afträdelser och när Z. sökte österrikisk hjälp, med Edsförbundets bistånd slog züricharna 22 juli 1443 utanför stadens murar. I fördraget 30 juni 1450 återfick Z. sitt under kriget förlorade område, men afstod från Toggenburg. Under den följande tiden deltog Z. med Edsförbundet i kriget mot Burgund, i hvilket dess ledare, Hans Waldmann (borgmästare 1483--89), afgjorde segern vid Murten (1476), samt i kriget i Italien (1512--15). Dittills hade stadsstyrelsen utöfvats af ett fåtal medlemmar, men genom nämnde Waldmann ökades rådets antal till omkr. 200 medlemmar, hvarigenom handtverksgillena, hvilka staden hade att tacka för sin rikedom, fingo öfvervägande inflytande. Waldmann genomförde ock flera andra reformer och behärskade i själfva verket Edsförbundet. Det var företrädesvis genom honom och genom den betydande insats, som Z. gjorde i reformationsverket, som Z. kom att framstå som en ledare i förbundet. Men stadens försök att öka sina ekonomiska och politiska privilegier på bekostnad af kringliggande områden ledde till ett uppror af landtbefolkningen; Waldmann blef 1489 afrättad, och den nya regeringen måste bekräfta landtbefolkningens rättigheter. 1519 begynte Zwingli i Z. sin reformatoriska verksamhet, och det andliga lifvet i staden kom i rask blomstring. Efter det olyckliga slaget vid Kappel 1531 måste regeringen emellertid förpliktiga sig att icke utan landtbefolkningens medgifvande föra krig. De rättigheter, som denna efter hand tillkämpat sig, råkade dock småningom i glömska, och under loppet af de följande två årh. blef den demokratiska regeringsformen omsider förvandlad till aristokratisk. 1656 och 1712 förde Z. och Bern religionskrig mot de katolska kantonerna. Den franska revolutionen hälsades med glädje af landsbygden, men de frihetsrörelser, som där röjde sig på 1790-talet, undertrycktes med våld, och först 1798, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free