- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
925-926

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo domkyrka - Åbo domprosteri - Åbo finska universitet - Åboförbundet (Sveriges åboförbund) - Åbo hofrätt - Åboholm - Åbom, Johan Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller illa skadadt. Endast inre sakristian undgick skadan. Med ovanlig snabbhet vidtog restaureringsarbetet och utfördes till en början på entreprenad af brukspatron G. E. Pychlan enl. ritningar af arkitekten K. L. Engel. Denne nyantikens mästare var fullkomligt främmande för den medeltida gotik, i hvilken kyrkan uppförts, hvilket visade sig i allt det han här nyskapade. Engels byggnadsverk är sålunda främst tornets nya afslutning, en kopparbeklädd trästomme, som förliknats vid en trubbig blyertspenna. Högkoret, tidigare täckt af en åttasidig kupol med spira, erhöll ett enkelt tälttak. Ny orgel byggdes 1836 af svenske orgelbyggaren G. Andersson; den under Världskriget nybyggda orgeln, som uppges vara den största i norra Europa (70 stämmor och 4 manualer), är ett verk af finske orgelbyggaren M. Tulenheimo. Högkorets tak och väggar pryddes 1854 med alfreskomålningar af hofmålaren R. V. Ekman, föreställande scener ur nya testamentet och finska kyrkohistorien. Altartaflan är af hofintendenten Fr. Westin (1836). Genom medverkan af den på initiativ af N. H. Pinello 1865 bildade "Kommittén för återställandet af Åbo domkyrkas fornminnen" restaurerades Kankasska, Tottska, Stålhandskes och Tavastska grafkoren. I Kankasska grafkoret uppsattes en af svart belgisk marmor utförd sarkofag, dit Karin Månsdotters stoft 27 aug. 1867 öfverflyttades från Tottska koret. Flera vackra glasmålningar skänktes på 1870-talet till kyrkan af W. Svertschkoff (jfr fig. i art. Katarina, sp. 1269). "Restaureringen" verkställdes ofta i en för domkyrkan främmande, rik stil och efter utländska (franska) förebilder. Mångt och mycket af det gamla utplånades genom alltför våldsam ombyggnad. På 1890-talet upptogs åter frågan om kyrkans fullständiga restaurering, och en af statsverket tillsatt kommitté afgaf 1901 ett fullständigt förslag, men detta kom lyckligtvis icke till utförande. Kyrkans nuv. största längd är 89,1 m., bredd omkr. 40 m. och höjd 44,5 m. Tornets höjd öfver det framför liggande torgets nivå är 95,6 m. och öfver Aura å 104 m. Litt.: A. Lindman, "Anteckningar om Åbo domkyrka och dess fornminnen", C. von Bonsdorffs och J. V. Ruuths å sp. 918 nämnda arbeten, J. Rinne, "Turun tuomiokirkko", G. Nyström, "Uppmätningar af äldre inhemska byggnadsverk utförda af studerande vid tekniska högskolan", och G. Granfelt, "Återställandet af Åbo domkyrkas fornminnen". - Den ofvannämnda under Nyströms ledning påbörjade uppmätningen fortsättes under uppsikt af J. Rinne och A. Lindgren. R. Sundberg har öfverlämnat 100,000 fmk, för att den måtte bli så grundlig som möjligt. På uppdrag af Arkeologiska kommissionen har A. Tavaststjerna påbörjat en undersökning af kyrkans hvalf- och väggmålningar. A. N-m. Åbo domprosteri, Finland, omfattar Åbo domkyrkoförsamling, Åbo svenska, Åbo Mikaels- och Åbo Martinsförsamlingar, S:t Karins, Piikkis, Kustö, Pemar, Sagu, Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär, Nådendal, Merimasku, Reso, S:t Marie, Lundo och Aura socknar samt Kakskerta, Karuna och Paattis kapellförsamlingar i Åbo och Björneborgs län, Åbo ärkestift. Areal 2,068 kvkm. 111,190 inv. (1919). O. B-n. Åbo finska universitet (fi. Turun suomalainen yliopisto). Vid ett möte våren 1917 i Åbo beslöt man stifta en förening för att fortsätta den insamling af medel för grundläggning af ett finskspråkigt universitet, hvilken kort förut satts i gång och dittills inbringat 100,000 mark. Föreningens angelägenheter omhänderhas af en 30-mannastyrelse, som utser 7 utskott, hvilkas ordf., jämte styrelsens, bilda det verkställande organet, centralkommittén. I dec. 1917 beslöts, såsom en medveten motvikt mot den svenskspråkiga akademien i Åbo, att placera ett fullständigt universitet i Åbo, medan man afsåg en pedagogisk högskola för Jyväskylä (där af gammalt en universitetsfond funnits), en ekonomisk för Viborg, en teknisk för Uleåborg. 1919 skreds till en mycket energisk insamling af pengar och förbindelser enligt nya metoder landet rundt; åt en vetenskaplig nämnd uppdrogs att förverkliga det vetenskapliga programmet, anta lärare och bereda nya lärarkrafter. Regeringen skänkte ständig dispositionsrätt till Stor-Heikkilä boställe invid staden, omkr. 70 har för stadens utveckling särdeles nödvändig jord, Kordelinska stiftelsen (se d. o. Suppl.) Gullranda slott nära Nådendal jämte en fond för dess underhåll. 1921 antogos statuter. Enligt dem upprätthålles universitetet af Åbo finska universitetssällskap, hvars styrelse väljer kansler på 5 år (den förste blef J. R. Danielson-Kalmari). Rektor utses för två år af konsistorium, som består af samtliga professorer, utnämnda af kansler på grund af förslag, uppgjordt af fakulteten. Terminerna äro tre, i det att en sommartermin på 7 veckor tillkommit, medan höst- och vårterminerna förkortats. Hittills äro 3 fakulteter beslutna: 1 humanistisk, 1 naturvetenskaplig och 1 statsvetenskaplig (den sistnämnda är ännu icke organiserad). Professurer finnas f. n. (1922) 10: i Finlands historia, finska och därmed besläktade språk, inhemsk och allmän litteratur, filosofi, ekonomi, kemi, botanik, zoologi, matematik och fysik. Universitetet öppnas sommaren 1922. Det uppbäres af ett kapital, som beräknades 1921 stiga till 50 mill. mark. T. C. Åboförbundet (officiellt Sveriges åboförbund), en 28 april 1912 bildad sammanslutning af åbor, torpare och andra brukare af annans jord, för tillvaratagande af deras intressen. Genom dess verksamhet tillkom 1913 den af K. M:t tillsatta s.k. åbokommittén, som 1918 afgaf und. betänkande med förslag, som afsågo dels ny lag om åborätt till under bruk skatteköpta hemman, dels expropriation af åborätt till torp å rekognitionsskogar, men som ej ledt till antagande af ny lag i ämnet. Jfr Åborätt, sp. 932. Förbundet utger tidningen "Allmogen", redigerad af O. Dalkvist. Åbo hofrätt. Se Hofrätt, sp. 937. Åboholm, skogs- och landtegendom i Tiveds socken, Skaraborgs län, på Tiveden, vid en liten å, som från Bosjön och Kvarnsjön faller ut i sjön Bergvattnet och därifrån i Unden. 4 19/32 mtl. 369,900 kr. tax.-värde (1920). Till egendomen höra kvarn och såg, tax.-värde 13,500 kr. (s.å.). Å. har länge haft samma egare som Aspa bruk och tillhör nu Munksjö a.-b. E. A-t. Åbom, Johan Fredrik, arkitekt, f. 30 juli 1817 i Stockholm, d. 20 april 1900, studerade vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free