- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
937-938

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo stads historiska museum - Åbotarätt - Åbo tidning - Åbo underrättelser - Åbo universitet - Åbo ärkestift - Åbrodd, Abrodd - Åby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

937 Åbotarätt-Åby 938 och kataloger voro 26,000 mark. Stadens anslag utgjorde 24,800 mark. De besökandes antal upp- gick till 37,262. öfver museet har utgetts ett praktverk, "Kulturhistoriska bilder" (1906), med många af bildningar af föremål. Museets styrelse fungerar äfven som bestyrelse för Sällskapet för utgifvande af bidrag till Åbo stads historia. Af bidragen utkomma (se- dan 1884) två serier: källurkunder och histo- riska framställningar. Den förra omfattar hit- tills 14 häften (mest domböcker och begrafnings- längder), den senare 12. (Några af den senare seriens skrifter omnämnas i art. Åbo, sp. 918.) Publikationerna ha till stor del bekostats af F. von Rettig. T. C. Åbotarätt. Åborna å sådana hemman i Finland eller i de till Ryssland afträdda delarna af Finland, hvilkas egor afskuros genom de i 1721 och 1743 års fredsslut emellan Sverige och Ryssland bestämda riksgränserna, sökte bibehålla sig vid rättigheten att nyttja och inneha all den mark, som af forno lydt under hemmanen, utan afseende därpå, att större eller mindre del af denna mark var belägen inom gränserna för ett annat territorium. Denna häfderättighet --, som aldrig var i traktater eller andra afhandlingar erkänd, -- gick under namnet åbotarätt, och yrkanden på dess tillämpning framkallade vid flera tillfällen tvister af ömtålig art. Jfr härom K. M:ts skr. till Åbo hofrätt 2 maj 1768 och Kanslikollegii und. utlåtanden 25 nov. 1768, 13 juni 1769, 13 april 1776, 17 mars, 7 juli och 8 sept. 1777 samt konseljprot. i Justitieärenden 14 febr. och 19 april 1803. Åbo tidning. 1. "Tidningar, utgifne af et sällskap i Åbo" (se art. därom) fortsattes 1789--91 af Åbo nya tidningar och 1791--99 af Åbo tidningar. 1800--09 utgafs publikationen under namnet Åbo tidning och 1810--19, i egenskap af officiellt organ, med titeln Åbo allmänna tidning samt fortsattes 1820--61, utan officiell karaktär, under titeln Åbo tidningar med 2 n:r i veckan. -- 2. En i svensksinnad anda redigerad tidning, som utkom i Åbo 1883--1906. Medlem af redaktionen från grundläggningen och hufvudredaktör från 1885 var Gustaf Cygnæus. Tidningen upphörde 1906, då den sammanslogs med "Åbo underrättelser". 1 o. 2. M. G. S. Åbo underrättelser, tidning, som utkom i Åbo 1824--27 och 1829--69. Bladet indrogs 1869 med n:r 180, men utkom sedan dess till 1906 under titeln "Åbo underrättelser. Ny följd". Det utgafs i början med 2, sedermera med 3 och 4 samt slutligen med 6 n:r i veckan. 1907 sammanslogs "Åbo tidning" med "Åbo underrättelser", hvilket blad därvid förstorades och fick ett utvidgadt program. Hållningen är svensk. Bland äldre medarbetare och utgifvare må nämnas N. H. Pinello, J. V. Lillja och Ernst Rönnbäck (1868 --75). Utgifvare under tidningens senaste skede ha varit Ernst von Wendt (1907--18) och Einar Holmberg (sedan 1919). M. G. S. Åbo universitet. Se Helsingfors' universitet. Åbo ärkestift, Finland, omfattar hela Åbo och Björneborgs län, Ålands län äfvensom den Österbottniska delen af Vasa län (Ilmola, Närpes, Korsholms, Lappo och Pedersöre härad samt Kuortane härad utom Etseri och Virdois socknar). 1 jan. 1922 omfattade stiftet 13 prosterier (kontrakt) med 206 församlingar (188 pastorat). Areal 48,417,4 kvkm. 937,436 inv. (1919). Benämning af ärkestift erhöll stiftet 1817. Urspr. omfattade Åbo stift hela Finland. 1554 afskildes därifrån Viborgs stift, hvilket dock sedermera några gånger (1579--83, 1583--1618 samt 1712 och 1713) åter lades under Åbo-biskopens förvaltning. 1850 afskildes från stiftet norra Österbotten och Lappland, hvilka lades under det då bildade Kuopio stift. 1897, då ny stiftsindelning på 4 stift genomfördes, afskildes ytterligare dit tidigare hänförda delar af Nylands och Tavastehus län. Under Finlands katolska tid stod Åbo-biskopen under Uppsala ärkebiskops öfverinseende. Utom de i art. Finland (sp. 311 o. f.) nämnde biskoparna från medeltiden äro från den nyare tiden att påpeka: Mikael Agricola (1554--57), Paul Juusten (1563--76), Ericus Erici Sorolainen (1583--1625), Isak Rothovius (1627--52), Johannes Terserus (1658--64), Johannes Gezelius d. ä. (1664--90), Johannes Gezelius d. y. (1690--1718), Karl Fredrik Mennander (1757--75), Jakob Gadolin (1788--1802), Jakob Tengström (1803--32, ärkebiskop från 1817), Erik Gabriel Melartin (1833--47), Edvard Bergenheim (1850--84), Torsten Ture Renvall (1884--99) och Gustaf Johansson (från 1899). A. G. F. (O. B-n.) Åbrodd, Abrodd, bot., farm., är i folkspråket det förvrängda namnet på Artemisia abro'tanum L. (se Artemisia), som hör till fam. Compositæ. Åbrodden har blomfästet glatt, hvarigenom denna art afviker från de egentliga Absinthium- l. malört-arterna. Stjälken har 30--60 cm. höjd, är en halfbuske, d. v. s. nedtill träaktig, upptill örtartad, och uppbär en mängd 2--3 gånger parbladigt delade, starkt aromatiska, något citronlikt luktande blad, hvilkas ändflikar äro korta och trådsmala. De små, kortskaftade blomkorgarna äro lutande samt ha lansettlika yttre holkfjäll och gula blommor. Åbrodden härstammar från Orienten, men har sedan långliga tider tillbaka varit odlad i köksträdgårdar äfven i Sverige upp till Norrland. Den nyttjas jämte andra kryddor vid inläggningar af s. k. "pickels" o. d. samt i andra anrättningar. Infusion eller "te" på åbrodd har fordom användts vid kolik, hysteri m. m. O. T. S. (C. G. S.) Åby. 1. Socken i Kalmar län, Norra Möre härad. 12,427 har. 2,123 inv. (1920). Å. bildar med Bäckebo ett pastorat i Växjö stift, Norra Möre kontrakt. -- 2. Socknar. Se Stora Åby och Södra Åby. -- 3. Järnvägsstation vid Östra stambanan samt utgångspunkt för statsbanan till Nyköping (linjen Mjölby--Järna), nedanför Kolmården, i Kvillinge socken, Östergötlands län. I närheten ligga flera stora industrianläggningar: Torshags bomullsspinneri, anlagdt 1845 af grosshandlaren Hj. Leopold och sedan 1884 tillhörigt Stockholms bomullsspinneri- och väfveri-a.-b. (se Barnängen); makaronifabrik; Loddby sulfitfabrik, med en årstillverkning af omkr. 10,000 ton sulfitcellulosa; sågverk samt stor yllefabrik, anlagd 1909, med väfveri, spinneri och berednings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free