- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
935-936

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo slott - Åbo stads historiska museum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omfattning, men först senare under medeltiden uppkommo dess flyglar, troligen också de under olika tider och sålunda, att de mot manteln först uppförda byggnaderna af trä småningom ersatts med sådana af sten. En närmare utredning af denna utveckling kan dock ej här komma i fråga. När slottet grundlades, är ej urkundligt kändt. Då hvarken byggnadsdetaljerna eller de lösa fynden hänvisa till en äldre tid än senare hälften af 1200-talet, kan slottets första uppkomst knappast föras längre tillbaka än till nämnda århundrades senare hälft. Det var också först mot slutet af 1200-talet, som Finland första gången erhöll en representant för den världsliga regeringsmakten, och dessförinnan synes det ej ha funnits något behof af ett säte för denne. Att Åbo samhälle långt tidigare skyddats mot sjösidan af försvarsverk, står dock utom allt tvifvel, men hvar de lågo och af hvad slag de voro, därom ha inga upplysningar bevarats. Med slottets uppkomst kan deras uppförande dock ej med fog förbindas. Att de första byggnadsperioderna i slottet sammangå med de förste hertigarnas af Finland, Carolus Gustavi (1280--81), Bengt Birgerssons (1284--91) och Valdemar Magnussons (1302--17) tider, är högst sannolikt. "Åbo hus" omnämnes första gången 1308 i den traktat om rikets delning, som då uppgjordes mellan konung Birger och hans bröder. Sedan denna tid och ända till 1600-talet ansågs Åbo slott som nyckeln till Finland och utgjorde ett stridsäpple mellan partierna i riket. Det belägrades första gången 1364--65 af Albrekt af Mecklenburg och försvarades af Narve Ingevaldsson, som först efter nio månaders belägring uppgaf fästet. I slutet af Albrekts regering öfverlämnades det åt Jäppe Djäkn (se Jäppe Abrahamsson), som 1395 afstod det åt Knut Bosson, hvilken 1398 underkastade sig drottning Margareta. Under unionstiden voro flera betydande män slottshöfdingar, t. ex. Hans Kröpelin, Karl Knutsson Bonde, Erik Axelsson Tott och Sten Sture d. ä. Den sistnämnde belägrade slottet sommaren 1502. Under Gustaf Vasas befrielsekrig belägrades det första gången nov. 1521--maj 1522, då den danska besättningen fick hjälp och belägringen måste afbrytas, och andra gången i aug. 1523, då det uppgafs af danskarna. Hertig Johans hofhållning på Åbo slott efterföljdes af slottets belägring och kapitulation 12 aug. 1563 samt hertigens och hans gemåls fångenskap. Sedermera satt Erik XIV juli 1570--aug. 1571 fången på slottet. Under Sigismunds regering bevarades slottet, så länge Klas Fleming lefde, stadigt för konungens räkning. Efter marskens död belägrades det af hertig Karl 9--30 sept. 1597. Då hertigen andra gången anlände till Finland, sände han Joakim Schéel att taga slottet, som efter några veckors belägring uppgafs i början af sept. 1599. Från denna tid spelade det icke vidare någon roll i krigshistorien, utan användes uteslutande för administrativa ändamål. Då Gustaf II Adolf 1614 besökte Åbo och bodde på slottet, utbröt 20 april en vådeld, hvilken begynte i konungssalen och ödelade i synnerhet "Gamla slottet", som sedermera fått alltmer förfalla och senare användts till kronomagasin. "Nya slottet" rönte däremot större omvårdnad. Där hade Åbo hofrätt sina första sessioner, och där residerade generalguvernören Per Brahe d. y., som lät reparera och försköna detsamma. Till 1698 var det säte för landshöfdingen och länsstyrelsen. Efter eldsvådorna 1703 och 1711 samt den ryska ockupationen restaurerades det icke. Det tjänade till länsfängelse till 1890, hvarefter rummen upplåtits till lokal för stadens museum. -- Litt.: E. Lencqvist, "Historisk afhandling om Åbo slott" (i "Bidrag till kännedomen af vårt land" V, 1890), A. Lindmans uppsats "Åbo slott" (i "Åbo underrättelser", 1865--66), A. H. Snellman, "Turunlinnan rakennushistorian aineksia" (Material till Åbo slotts byggnadshistoria), i "Analecta archeologica fennica I" (1891), J. Ahrenberg, "Ur Åbo slotts byggnadshistoria" (1901), J. V. Ruuth, "Åbo stads historia under medeltiden och 1500-talet" (1909--16), J. Rinne, "Suomen keskiaihaiset mäkilinnat" I (De medeltida höjdborgarna i Finland) I (1914). J. Re. Åbo stads historiska museum inrättades, på iniliativ af med. doktor, sedermera medicinalrådet L. V. F äger lund (f. 1852), af stadsfullmäk- tige, som till sakens genomförande tillsatte en kom- mitté, som 15 sept. 1881 konstituerade sig som museets styrelse med F. von Rettig (se d. o.) som ordf. och G. Cygnæus (se d. o.) som sekreterare. Dessa två hade de praktiska bestyren om hand. Museet grundlades till stor del genom gåfvor, men äfven, sedan staden beviljat ett mindre anslag för ändamålet, genom inköp. Det erhöll af regeringen lokal i Åbo slott och öppnades i två rum l jan. 1885. Enligt den första tryckta katalogen (1891) omfattade museet 1,840 n:r (utom böcker och mynt). Det disponerade då 20 rum. 1896 tillsattes en af staden aflönad intendent, magister Walter von Konow, som sedan dess förestått museet och under hvars utmärkta ledning detsamma, trots ringa tillgångar, utvecklats icke blott till landets, utan till Nordens i vissa afseenden förnämsta hi- storiska museum, icke så mycket genom samlingar- nas rikedom som genom den insiktsfulla och konst- närliga uppställning dessa fått. Härtill har den utomordentliga lokal Åbo slott erbjuder väsentligt bidragit. Museet innehar nu hela den nyare delen af slottet samt något af den äldre. Det består (1922) af 65 rum, utom slottskyrkan med sakri- stian (inrättade till ett kyrkligt museum) och en stor vagnshall i gamla slottet. De katalogiserade föremålens antal (utom mynt- och medaljsaml.) är 11,200, hvartill komma som skilda af delningar den indragna värnpliktiga arméns och finska hushåll- ningssällskapets samlingar samt ett brandkårsmu- seum. Det karakteristiska för museet äro de tids- trogna 23 rumsinteriörerna från 1600- till 1860- talet. Särskildt må nämnas en rokokosal, rummen i gustaviansk stil samt från början af 1800-talet, bl. a. en matsal i hvitt, äfvensom Åbo äldsta rit- skola i sitt ursprungliga skick. Anmärkningsvärda äro också museets samlingar af textilier, särskildt allmogeryor och pärlbroderier, tennsaker och åk- don. Däremot äro de arkeologiska och etnografiska samlingarna mindre betydande. I samband med museet står ett i slottsträdgården befintligt mindre friluftsmuseum (öppnadt 1906), som dock, på grund af olämplig placering, saknar utvecklingsmöjlig- heter. - Museets utgifter, utom löner, utgjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free