Helsingfors kontrakt, Borgå stift. Omkr. 500 har. Omkr. 3,000 inv. (75 proc. svensktalande). Socknen är belägen invid Helsingfors stad, som eger större delen af jorden; talrik villabosättning. O. B-n. Ågren, Sven Peter, pedagog, präst, f. 14 febr. 1787 å Bruatorp, Söderåkra socken, Kalmar län, d. 28 febr. 1860, blef 1803 student i Lund och promoverades 1808 till filos. magister. Efter att sedan 1811 ha tjänstgjort som adjunkt vid krigsakademien på Karlberg utnämndes han 1821 till lektor därstädes, erhöll 1823 professors n. h. o. v. och blef 1845 kyrkoherde i Tillinge och Svinnegarns församlingar af ärkestiftet. Som med- lem af 1825 års s. k. stora uppfostringskommitté (se Uppfostringskommittéer) tillhörde Å. den reformvänliga majoriteten. Att han i fråga om reformer ej allenast var en teoriens man, visa det steg han tog att införa växelundervisningen på Karlberg (1820) och hans af den bekante geografen Kitter lifligt rekommenderade metod för inlärande af fysisk geografi, framställd i Fysisk jordbeskrif- ning (1830; öfv. till ty. 1832) och Geografisk konstruktions!)eskrifning (1850). Åhfeldt, Oskar Klemens Pontus, lärare, präst, f. 16 nov. 1860 i Norrtälje, blef 1879 student, 1886 teol. kandidat och 1917 teol. doktor i Uppsala. Efter att ha tjänstgjort som vikarierande lektor vid Högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm 1888 -95 utnämndes han 1895 till lektor i kristendom och modersmålet vid Högre realläroverket där. 1892-1908 var han religionslärare för hertigarna af Skåne, Södermanland och Västmanland samt utnämndes 1908 till ord. hofpredikant och pastor i Hofförsamlingen. Å., som är varmhjärtad lärare, god predikant och eftersökt officiant, har äfven framträdt som författare dels af temperamentsfulla pressuttalanden i kyrkliga och sociala frågor, dels i särskildt utgifna skrifter, bl. a. Salomos höga visa. En gammaltestamentlig studie (1896), Den kyrkliga dogmen i dess förhållande till modern kultur och kristen tro (i "I vår tids lifsfrågor", 1904), Till försvar för Sveriges gamla psalmbok (1912) och Predikningar hållna i Stockholms slotts- kapell (s. å., Ny samling 1917). Han har ock öfversatt "Martin Luthers andliga skattkammare" (1901). Åhlander, Tekla Ottilia, skådespelerska, f. 3 juni 1855 i Norrköping, ingick vid K. teatrarnas elevskola 1874, öfverflyttades till aktris- staten 1877 och har alltsedan dess tillhört Drama- tiska teatern (premiäraktris 1888). Hon efter- trädde Betty Almlöf och Helfrid Kinmansson i deras .komiska rollfack, framställandet af äldre fruntimmer, helst sådana med ampert skaplynne, och har åstadkommit ett helt galleri af präktigt realistiska, natursanna typer, drastiska i färglägg- ningen, där rollen så kraft, men ej karikatyr- mässiga. Äfven i framställning af älskvärda gamla fruntimmer har hon haft betydliga framgångar. Säker och fast karakterisering samt behärskad humor äro utmärkande drag i hennes konst. Bland fröken Å:s roller må nämnas madam Rask i "En- sam", pigan Ane i "Geografi och kärlek", Fru Bonivard (f. d. dansösen) i "Duvals skilsmässa", Fru Heinecke i "Ära", mormodern i "Familje- lycka", N ill e i "Erasmus Montanus", änkefru Lú- ders i "Guldkarosseir; och madam Oisen i "Lyng- gaard & komp." Hon har länge varit lärarinna vid Dramat, teaterns elevskola. Åhlén & Åkerlund, bokhandelsfirma, som bildades 1906 i Göteborg af Erik Natanael Åkerlund (f. 1877) och Johan Petter Åhlén (f. 1879) och där hade sin första utvecklingsperiod. 1912 inköpte den Nordiska förlaget (se d. o.), som drefs själfständigt och i sin ursprungliga omfattning till 1914, då det gick upp i hufvudfirman, som h. o. h. flyttade öfver till Stockholm och 1915 ombildades till aktiebolag. 1917 förvärfvades E. Nybergs tryckeri, och allteftersom affären utvecklats, har detta utvidgats. Genom tillkomsten af bokbinderi, stereotyp- och galvanoplastisk samt kemigrafisk anstalt kan firman själf sköta den tekniska framställningen af sina förlagsartiklar. Urspr. tillkommen för att utge jultidningar ("Julstämning", "Bland tomtar och troll" m. fl.), började firman 1908 utge äfven böcker och tillhör nu våra mera omfattande bokförlag. Den har förlagt bl. a. illustrationsverken öfver Olympiaderna i Stockholm 1912 och Antwerpen 1920, K. E. Forsslunds "Med Dalälven" samt en mängd modern förströelselitteratur och vitterhet, bl. a. arbeten af Bengt Berg, Elsa Beskow, Gustaf Janson, Ejnar Smith m. fl. Veckotidningar och tidskrifter utges fortfarande i stort antal af förlaget, som särskildt lagt sig vinn om energiska och effektiva metoder för att sprida sina förlagsartiklar. Åhlinska skolan, högre fullständigt läroverk för flickor i Stockholm. På hösten 1847 öppnade fröken Karin Åhlin (f. 25 nov. 1830 i Stockholm, d. där 1899; dotter till majoren vid Svea artilleriregemente K. Åhlin) på Kungsholmen en liten hemskola, som under ledning af henne, biträdd af en yngre syster, Vilhelmina Åhlin, småningom i afseende på läroämnen, kurser och elevantal utvidgades till en af Sveriges största och mest ansedda flickskolor. Fortsättningskurser nådde tidigt en hög utveckling, och 1895 erhöll skolan dimissionsrätt. Skolan omfattade 1899: 1) småskola med 3 klasser för flickor och 2 för gossar och flickor gemensamt; samt 2) elementarskola med 8 klasser, af hvilka den 8:e tillika var förberedande gymnasialafdelning; 3) fortsättningsskola med 5 linjer: gymnasialafdelning med 3-årig kurs till mogenhetspröfning, förberedande seminariekurs, lärarinneelevklass för utbildande af privatlärarinnor; fortsättningskurs och praktisk linje med valfria ämnen. Lärjungarnas antal 1899 var 420, af hvilka 108 tillhörde fortsättningsskolan och 8:e klassen. Numera (1922) består skolan af 1) småskola med 1 klass för gossar och flickor gemensamt och 2 för endast gossar samt 2 för endast flickor; 2) elementarskola med 8 klasser, som innehar normalskolekompetens, samt 3) gymnasium med fyraårig studentkurs på latin- och reallinjen. För inträde i gymnasiets första ring fordras kunskaper från elementarskolans 6:e klass. Skolan åtnjuter statsanslag af 7,000 kr. jämte 800 för undervisning i huslig ekonomi. Stockholms stad lämnar ett lika stort anslag. De ord. lärarinnornas antal är 50. -- Dimissionsrätten innehades först af filos. doktor Ellen Fries, och efter hennes död 1900 öfvertogs den af filos. doktor Lydia Wahlström. Efter K. Åhlins död s. å. var hennes brors-