- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
967-968

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerman, Nils - Åkerman, släkt - Åkerman, 1. Joakim - Åkerman, 2. Anders Rikard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96? Åkerman 968 och promoverades 1803 till filos. magister i Upp- sala samt egnade sig sedan åt medicinen. Som upp- bördsläkare vid flottan deltog han i 1808-09 års krig och blef 1810 med. doktor i Uppsala på af h. De typho nervoso in closse suecana per autumnum anno 1808 observato. 1812 kir. magister, förord- nades han s. å. till anatomie prosektor och adjunkt i teoretisk medicin i Stockholm samt 1814 därjämte till fattigläkare där. 1816 åtog han sig elektri- citetsbehandling af fattiga sjuka. Efter en längre utrikes studieresa förordnades han 1822 till inten- dent vid Djurgårdsbrunn (på k. Djurgården vid Stockholm), där han äfven träffade anstalter för gymnastik och elektrisk behandling. 1824 tog han afsked från prosektorstjänsten och erhöll s. å. pro- fessors titel. Vid Djurgårdsbrunn inrättade han 1827 på aktier ett ortopediskt institut, som 1828 fick namnet Josefinska ortoped. institutet, men 1833-37 förde ett tynande lif. 1837 öppnade han ånyo ett ortopediskt institut å Lilla Ersta på Söder- malm i Stockholm (han biträddes där någon tid af sin broder med. doktor Johan Erik Å.) och erhöll för detsamma ett anslag af rikets ständer. 1847 öfverlät han institutet åt H. Sätherberg och und- fick 1848 en pension af ständerna. Å. författade bl. a. Sundketskateches (1835), Josephinska ortho- pediska institutet i förening med en allmän helso- vårdsinrättning (1839) samt läroböcker i franska och tyska språken. Åkerman, svensk släkt, hvars äldste kände stam- fader är borgmästaren i Viborg Erik Å. (f. 1653, d. 1739). En hans sonsons son, Fredrik Ä. (se Å. 3), adlades 1843 med bibehållande af namnet, men slöt själf sin adliga ätt (1877). 1. Joakim Å., tekniker, ämbetsman, f. 28 jan. 1798 i Kells-Nöbbelöfs socken, Skåne, sonsons sonson till Erik Ä., d. 3 april 1876 i Stock- holm, blef student i Lund 1813, filos. ma- gister (primus) 1820, docent i fysik 1823 samt adjunkt i fysik och custos machinarum 1825. 1827 utnämndes han till adjunkt i kemi och innan årets slut till professor i kemisk teknologi vid Teknolo- giska institutet i Stock- holm, hvarifrån han 1839 förflyttades till Bergsskolan i Falun, till hvars förste lärare och föreståndare han föregående år blifvit ut- nämnd. 1845 återkallades han till Stockholm för att reorganisera Teknologiska institutet, hvilket han förestod till hösten 1848, då han återvände till Falun, sedan hans förslag att med Teknologiska institutet sammanslå Bergsskolan för den gången strandat på Brukssocietetens motstånd. 1853 ut- nämndes Å. till öfverdirektör för Mynt- och kon- trollverken. Han var led. af Vet. akad. (1835) och Landtbruksakad. (1846; 1863 hedersled.) och en af Sv. trädgårdsföreningens stiftare (1832) och sedan 1858 dess ordf. Å. var led. af styrelsen för Teknologiska institutet (sedan 1857) och i kom- mittén för utredning af frågan om förändring af rikets myntväsen (1869). Han författade bl. a. Förelåsningar i kemisk technologi (2 dir, 1832), utgaf "Tidskrift för svenska bergshandteringen" (1843-45) och var 1846-52 redaktör af "Jern- kontorets annaler", för hvilka han skref åtskil- liga afh. 2. Anders Rikard Å., den föregåendes son, metallurg, ämbetsman, f. 10 april 1837 i Stock- holm, d. där 23 febr. 1922, blef student i Upp- sala 1855, aflade där bergsexamen 1860, in- skrefs s. å. som auskul- tant i Kommerskolle- giets afdelning lör bergsärenden, genom- gick 1861-62 Falu bergsskola, antogs 1863 som elev och förord- nades 1864 till sti- pendiat på Järnkonto- rets metallurgiska stat och blef 1868 redaktör af "Jernkontorets anna- ler", ett uppdrag, som han skötte till 1891. 1869 utnämndes han till adjunkt i metallurgi och hyttkonst vid Bergsskolan samt blef 1877 lektor (med järnets metallurgi som specialitet) och 1883 pro- fessor i förstnämnda ämnen vid Tekniska hög- skolan samt föreståndare för dess bergskoleafdel- ning. 1890 utsågs han till led. af högskolans sty- relse. För studier af järnhandteringen gjorde han 1866-67 och 1868 resor i utlandet. Han var led. af kommittéerna för Sveriges deltagande i utställningarna i Köpenhamn (1872), Wien (1873), Philadelphia (1876) och Paris (1878) och vid dessa kommissarie för de metallurgiska afdelningarna (dock ej i Philadelphia) och juryman. A :s sträfvan som lärare gick framför allt ut på hyttkonstens höjande från konst till vetenskap, hvarför han ock planlade samt ledde en mängd undersökningar, hvilkas resultat dels i hans eget, dels i hans med- arbetares namn meddelades i en mängd uppsatser i "Jernkontorets annaler". (Flertalet af hans afh. är öfv. till eng., ty., fr. och ry.) 1891-1905 var Ä. generaldirektör och chef för Kommerskollegium samt därunder led. af kommit- tén för utställningen i Stockholm 1897 (vice ordf. för dess central jury) och ordf. i kommittéerna i världsutställningarna i Chicago (1893), Paris (1900) och S:t Louis (1904). Han tillhörde äfven den s. k. mellanrikslagskommittén (1895-97; ordf. på en af afdelningarna) och yrkesfarekommittén (1896 -97; ordf.). Många enskilda företag tillgodo- gjorde sig hans eminenta förmåga. Så var han bl. a. led. af styrelserna för Stora Kopparbergs bergslag (1874-76), Stora Kopparbergs bergs- lags a.-b. (1891, v. ordf. 1911, dess ordf. 1915 -17), Lifförsäkringsanstalten "Oden" (1889, v. ordf. 1895 och ordf. 1904), Stockholm-Vä- sterås-Bergslagens nya järnvägs-a.-b. (vice ordf. 1897, ordf. 1899-1917), Skandinaviska kredit- a.-b. (1901-21). Han deltog äfven i det politiska lif vet som led. af Första kammaren för Värmlands län 1892-1910 och var flera år medlem af och 1907 ordf. i särskildt utskott. Utmärkelser i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free