-- 2. Järnvägsstation vid Arendal--Tveitsund-banan. Tätt bebyggd ort. 1 o. 2. K. G. G. Åmmeberg. Se Vieille-Montagne. Åmmebergs järnväg (sign. Å. J.), normalspårig (1,435 m.), 10,9 km. lång, inom Örebro län belägen, eges och trafikeras af bolaget Vieille-Montagne, Åmmeberg, och leder från detta bolags inom Hammars socken belägna zinkgrufvor i hufvudsaklig nordvästlig riktning till hamnplats å Åmmebergs egor vid Vätterns norra spets. Anläggningen har för enskild trafik begagnats sedan juni 1863, men först i juni 1888 har tillstånd erhållits för densammas upplåtande för allmän godstrafik, som omfattar hufvudsakligen malmtransporter. För denna järnvägsbyggnad har icke lämnats annan koncession än en 2 febr. 1858 utfärdad resolution om rätt för bolaget att expropriera behöfliga jordområden. Järnvägen har icke anslutning till någon annan järnväg. Vid 1920 års slut utgjorde järnvägens bokförda byggnads- och förrådskostnad 610,515 kr. F. P. Åmning, skpsb. Se Djupgående. Åmot. 1. Kapellförsamling i Gäfleborgs län, ingår i Ockelbo kommun. 36,290 har. 1,255 inv. (1920). Kapell till Ockelbo, Uppsala stift, Gästriklands västra kontrakt. -- 2. Municipalsamhälle (jämlikt k. bref 18 nov. 1904) i Värmlands län, Eda socken, beläget vid Åmotfors station på statens järnvägar, 20 km. från Arvika och 21 från norska gränsen. 78 har. 384 inv. (1920). Inom samhället finns bankkontor samt åtskilliga handlande och handtverkare. På platsen eller i dess närhet finnas flera industriella anläggningar, af hvilka de mest betydande äro Kroppstadfors bruk (såg och trämassefabrik m. m., grundl. 1898, med 1,2 mill. kr. aktiekapital), Åmotfors pappersbruk (grundl. 1897, med 1,2 mill. kr. aktiekapital) och Koppoms bruk (se Koppom). 1--2. L. Wll. Åmot (Aamot), härad i Osterdalen, Hedmark fylke (före 1919 Hedemarkens amt), Norge. 1,323,60 kvkm. med 4,380 inv. (1920). Skogsdistrikt. K. G. G.

Fig. 1. Åmåls vapen.

Fig. 2. Situationsplan af Åmål. 1. Kyrka. -- 2. Gamla kyrkan. -- 3. Statens samskola. -- 3 a. Rektorsbostad. -- 4. Folkskolor. -- 5. Rådhus. -- 6. Postkontor. -- 7. Telegrafstation. -- 8. Epidemisjukhus. -- 9. Varmbadhus. -- 10. Stadshotell. -- 11. Åmåls sparbank. -- 12. Arbetarföreningens hus. -- 13. Järnvägsstation. -- 14. Bergslagernas järnvägars verkstad. -- 14 a. Lokomotivstall. -- 15. Möbelfabriken Strand. -- 16. Brobergs möbelfabrik. -- 17. Råhlins orgel- och pianofabrik. -- 18. Torg. -- 19. Norra hamnplanen. -- 20. Södra hamnplanen. -- 21. Plantaget. -- 22. Kungsberget. -- 23. Handelsträdgård. -- 24. Örnäsparken (folkpark). -- 25. Sveaparken. -- 26. Industriområde. -- 27. Marknadsplats. -- 28. Åmåls nya bryggeri. -- 29. Begrafningsplats.

Fig. 3. Kungsgatan och torget. T. h. kyrkan.

Åmål, uppstad och enda stad i Dalsland (Dal), vackert belägen i landskapets östra del på båda sidor om Åmålsån vid dess utlopp i Åmålsviken af Dalbosjön (Vänern), 49,4 m. ö. h. och 2--2,5 m. i medeltal öfver Vänern. I n. och s., där staden har sin största utsträckning, begränsas den af två små höjdsträckor. Areal 1,336 har, hvaraf 4 har vatten. Taxeringsvärdet å fast egendom är 13,194,250 kr., hvaraf 722,000 kr. för jordbruksfastighet och 2,115,300 kr. för bevillningsfri. Tillgångarna voro 2,318,571 kr., skulderna 1,635,727 kr. (1920), inkomsterna 316,649 kr. och utgifterna 335,303 kr. (1917), den taxerade inkomsten af kapital och arbete 7,393,000 kr., den beskattningsbara 5,496,000 kr. och kommunalskatten 8 kr. per 100 kr. inkomst (1920). Invånarantalet, som 1800 utgjorde 842, hade 1900 vuxit till 3,351 och uppgick vid början af 1920 till 5,485. Å. har i det hela ett nätt och trefligt utseende, med raka gator och vackra planteringar. Vackraste gatan är Hjältevägen, från