utgör 3,0 m. och den installerade maskineffekten 400 kilowatt. Kraftverket tillhör Surahammars bruks a.-b., ett dotterföretag till Allmänna svenska elektriska a.-b. C. K. Åltgesäll. Se Gesäll, sp. 1078. Ålund, Otto Vilhelm, tidningsman, öfversättare, f. 19 sept. 1822, d. 23 mars 1901 i Uppsala, blef 1839 student och 1851 filos. doktor i "Uppsala, egnade sig några år åt lärarverksamhet i Norrköping samt var 1854-81, med undantag af 1868-69, då han var föreståndare för Herrestads folkhögskola, medarbetare i "Aftonbladet", 1883 i "Göteborgs handels- och sjöfartstidning" och 1885-88 i "Dagens nyheter". Han redigerade "Uppfinningarnes bok" (1871-76), öfversatte förträffligt arbeten af Lecky, Carlyle, Laboulay m. fl., bearbetade på svenska Beckers världshistoria (1894-99) samt utgaf några smärre geografiska, historiska och biografiska skrifter. Ålvundeid (Aalvundeid). Se Ulvundeidet. Ålyckefallen, Öfre och Nedre, två vattenfall i Nissan, inom Slättåkra socken, Hallands län, 5-6 km. från det nedanför vid Nissan belägna Oskarström, ha omkr. 7,5 m. fallhöjd på en längd af omkr. 2 km. Vattenområdet är 2,433 kvkm., hvaraf 53 kvkm. sjöar. Vattenföringen är omkr. 136 kbm. pr sek. vid högvatten, 10 kbm. pr sek. vid lågvatten, och den industriella medelvattenmängden är 20 kbm. pr sek. med en beräknad styrka af 1,500 hkr. Vattenkraften är sedan 1889 tagen i bruk för Skandinaviska jute-, spinneri- och väfveri-a.-b. vid Oskarström (se d. o.), där för direkt drift installerats vattenturbiner om 1,275 hkr och ångmaskin om 720 hkr. E. A-t. Ålyngelledare, fisk. Se Fiskväg, sp. 455. Åländern, insjö i Kinda härad, Östergötland, 92 m. ö. h., har en största längd i n. v.-s. ö. af 8 km. och en största bredd af 3 km. Areal med öar 10 kvkm. Den afrinner mot s. v. till Ämmern och därifrån öfver Åsunden genom Stångån till Roxen. J. V. E. Ålö. 1. Bebodd, af skogklädda bergshöjder uppfylld ö i Stockholms södra skärgård omedelbart s. om Utö södra ända, från hvilken Å. skiljes genom det smala sundet Byviken. Bro finns öfver sundets nordligaste del, där vägen från Utö kyrka till Ålö gård går fram. Å., omkr. 5,5 kvkm., tillhör Utö socken, Stockholms län. - 2. Stora och Lilla Å., bebodda, af skogklädda bergshöjder uppfyllda öar vid och n. ö. om inloppet till Valdemarsvik, Gryts socken, Östergötlands län. Stora Å., omkr. 6 kvkm., skiljes från den v. därom liggande Lilla Å., omkr. 0,75 kvkm., och från fastlandet af det 400-600 m. breda sundet Löfsunden. 1-2. G. Brgrn. Ålödla, zool. Se Amfibier, sp. 830. Åm (ty. ohm, af mlat. ama, vinfat, af grek. ame, vattenämbar), ett äldre rymdmått för flytande varor. Se Fat. Åmdal, kopparverk i Mo härad, Telemark fylke (före 1919 Bratsbergs amt), Norge, ligger i en trakt, där grufdrift idkats sedan midten af 1500-talet. Under de tre senaste årh. har driften varit ömsom nedlagd och upptagen. Sedan 1857 ständigt i drift, har det tillhört än norrmän, än engelsmän och tillhör sedan 1911 "Aktieselsk. Åmdals kobberverk" med uteslutande norskt kapital. Från 1915 är driften regelbunden, och omkr. 200 ton koncentrerad koppar tillverkas årligen. Å. har 120 arb. samt, sedan 1919, elektriskt smältverk. M. H. Åminne, landtbruksskola i Edefors socken, Norrbottens län, nedlade sin verksamhet 1 nov. 1914.

Åminne herrgårdsbyggnad. Åminne, herrgård och järnbruk i Kärda, Värnamo m. fl. socknar, Jönköpings län, omfattar 8 mtl, med en areal af 1,500 har, hvaraf 100 har åker och 1,000 har skog; tax.-v. för jordegendom 250,000 kr. och för de industriella anläggningarna 200,000 kr. Herrgården, till 1824 benämnd Bestorp, som är vackert belägen vid den lilla Källundasjön med en manbyggning (se fig.) af sten i 2 våningar, innehades 1562 af Nils Persson Stiernkors, tillhörde senare släkterna Reuter, Stake och Reuterhjelm samt köptes 1772 af riksrådinnan Ebba Ruuth på Källunda och gjordes jämte denna gård till fideikommiss. Sedan fideikommissrätten 1810 öfverflyttats på Ruuthsbo i Skåne, inköptes A. af lagman C. Danckwardt, som 1826 anlade bruk och masugn för att tillgodogöra sig de rika inmutningarna af sjömalm i Bolmen och Vidöstern. Från honom öfvergick egendomen till hans måg, frih. J. Lilliecreutz, i hvars släkt den sedan dess befinner sig, sedan 1910 i form af ett familjeaktiebolag, A.-b. Åminne bruk. Masugnen flyttades 1900 till Åminne station vid Skåne-Smålands järnväg invid stranden af Vidöstern, där äfven gjuteri och mek. verkstad anlades. Bruket sysselsätter omkr. 80 arb. och tillverkar med ett årligt värde af omkr. 1,5 mill. kr. tackjärn, gjutgods och maskingods af sjömalm, som hämtas från sjöarna Bolmen och Vidöstern. Å. är det enda svenska bruk, som tillgodogör sig sjömalm, hvilken här förekommer mycket rikligt. O. Sjn. Äminne, egendom vid mynningen af Halikko å i Halikko socken, Åbo och Björneborgs län, Finland, hör som fideikommiss till finländska grefliga ätten Armfelt. Godset var fordom stamgods för en gren af familjen Horn, från hvilken det på 1780-talet öfvergick till Gustaf Maurits Armfelt, inom hvars släkt det sedermera bibehållits. Egendomens hela areal utgör omkr. 6,000 har, hvaraf 1,900 har åker. Nuv. innehafvare är grefve C. A. Armfelt. A. G. F. (O. B-n.) Åminnefors järnverk. Se Pojo. Åmli (Aamli). 1. Härad i Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt), n. v. om Arendal, Norge. 478,10 kvkm. med 1,749 inv. (1920). Skogsdistrikt.