- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1051-1052

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångfartygsmanöver - Ångfärgtryck - Ångfärja - Ånggenerator - Ånggevär - Ånggummi - Ånghalning - Ånghammare - Ånghvissla - Ångkamin - Ångkanonbåt - Ångkanoner - Ångkokning - Ångkran - Ångkranpråm - Ångkrympning - Ångkultur - Ångkvarn - Ångkök, Folkkök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ångfartygsmanöver, sjöv. Se Manöver 2. Ångfärgtryck. Se Tygtryck, sp. 511. Ångfärja, skpsb. Se Färja, sp. 300-301. Ånggenerator. Se Ångpanna. Ånggevär. Se Ångskjutvapen. Ånggummi, en stundom använd handelsbenämning å dextrin (se d. o.). Fmn. Ånghalning. Se Flodfart, sp. 599. Ånghammare, mek. Se Hammare, sp. 1240-41 med fig. 4. Jfr Städ 2, tekn. Ånghvissla, stor hvisselpipa, som står i rörförbindelse med en ångpanna och som vid påsläppning af ånga ger ett genomträngande ljud. Beroende på ånghvisslans dimensioner och form, blir ljudet högre eller lägre, hvarför apparaten stundom benämnes diskant- eller bashvissla. Jfr Signal. H. W-l. Ångkamin. Se Uppvärmning, sp. 1288. Ångkanonbåt, sjöv. Se Kanonbåt, sp. 788. Ångkanoner. Se Ångskjutvapen. Ångkokning. När vatten öfvergår till ånga, "bindes" värme (se Latent värme), hvilket alltså uppmagasineras i ångan, ehuru tillökningen i värme ej kan iakttagas med termometer; och när ångan återgår till droppformigt vatten ("kondenseras"), "frigöres" åter detta värme. Ånga kan därför på ett alldeles särskildt sätt tjäna till transport af värme, t. ex. från en central ångpanna till apparater, i hvilka värmet nyttiggöres. På detta sätt används ånga till uppvärmning af luft (i värmeledningar, torkapparater), till beredning af varmvatten (till bad, tvätt m. m.), till kokning af mat o. s. v. Ånga kan användas antingen genom att sättas i direkt beröring med det ämne eller föremål, som skall kokas (t. ex. potatis), eller ock utan att komma i sådan kontakt därmed, i det att ångan får afge värmet genom en metallvägg (rörslingor, ångmantel). I förra fallet kan kondensvattnet antingen få afrinna (jfr fig. 3), eller stannar kondensvattnet i det kärl, där kokningen sker. Om "koket" utgöres af en vätska, utspädes denna därvid. I regel är det olämpligt att vid lagning af mat- och dryckesvaror genom ångkokning låta dessa varor utspädas genom kondensvattnet, utan användas därför härvidlag "ånggrytor", utförda med ångmantel (fig. 1-2). Härigenom vinnes äfven, att kondensvattnet kan utan större värmeförlust återföras till ångpannan samt att ångpannan ej behöfver beskickas med så mycket pannstensbildande matarvatten. - Inom ett stort antal industrier (sockerindustri, bryggeri- och brännerirörelse, charkuterifabrikation o. s. v.) bedrifves ångkokning i allra största skala och under användning af mer eller mindre komplicerade apparater. K. S-n.

illustration placeholder Fig. 1. Ångkokningsapparat, stjälpbar och med mantel, för 50-600 l. (Värmelednings-a.-b. Calor, Stockholm.)

illustration placeholder Fig. 2. Dylika ångkokningsapparater för 10-50 l. (A.-b. Calor.)

illustration placeholder Fig. 3. Modern ångkokningsapparat för potatis, med hermetiskt slutbar dörr, ångalstring inom apparaten och undertill behållare för kondensvattnets nedrinning. (A.-b. Calor.) Ångkran. Se Kran, sp. 1207, och Lossnings- och lastningsanordningar, sp. 1129. Ångkranpråm eller, som den numera benämnes, Minutläggare, skpsb., vid det fasta kustförsvaret användt mindre ångfartyg, försedt med ångkran och vinschar m. m. för utläggning af de tunga minor, som tillhöra den s. k. fasta minmaterielen. C.K.S. Ångkrympning. Se Dekatera. Ångkultur, åkerjordens bearbetning medelst plogar eller harfvar, hvilka drifvas med ångkraft. Se Motokultur. Ångkvarn. Se Kvarn, sp. 369. Ångkök, Folkkök (ty. volksküchen), kallas offentliga, vanligen af kommunerna eller af välgörenhetsföreningar anlagda eller understödda anstalter, hvilkas bestämmelse är att förskaffa den fattigare befolkningen en god och närande, om ock enkel, kost till billigast tänkbara pris. Maten beredes i stor skala och helst medelst ångkokning (se d. o.) samt utportioneras såväl till spisning på stället som till afhämtning. I synnerhet togo de fart i Tyskland (där det första ångköket inrättades 1849 i Leipzig), sedan sådana 1866 öppnats i Berlin. Det första ångköket i Sverige anlades i Göteborg 1858 (s. å. fick Kristiania ett förträffligt sådant), och 10 jan. 1859 öppnades ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free