- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1063-1064

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångmaskin - Ångpanna l. Ånggenerator

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ångmaskiner började därför efter 1900 aftaga och omfattar numera endast vissa områden. För mindre effekter var ångmaskinen ännu länge öfverlägsen ångturbinen, och för mottrycksdrift är ångmaskinen i allmänhet allt fortfarande öfverlägsen. Emellertid nedlades alltjämt ett omfattande arbete på ångmaskinens fulländning. Professor J. Stumpf utarbetade den s. k. likströmsångmaskinen (se fig. 7), hvilken utmärkes däraf, att ångan lämnar cylindern genom ett antal öppningar i cylinderväggen; och dessa öppningar beräknas så stora, att, praktiskt taget, all ånga hunnit strömma ut, innan kolfven vid sin tillbakagång ånyo täcker för nyssnämnda öppningar. Den relativt ringa kvarvarande ångmängden komprimeras af kolfven. Ofvannämnda öppningar tjänstgöra för cylinderns båda sidor, och därigenom erhålles en ångcylinder, som är ung. dubbelt så lång som kolfslaget. Afsikten med denna konstruktion är att undvika ångans utströmning åt samma håll, hvarifrån den inströmmat, och att på så sätt minska cylinderns afkylning genom den kallare utströmningsångan. Resultaten af denna ångmaskin, som alltid utföres encylindrisk, ha visat sig gynnsamma, dock kan ej sägas, att den ännu (1922) slagit fullständigt igenom. Likströmsångmaskinen vidlåder bl. a. den olägenheten, att cylindern blir mycket lång och kolfven stor och tung. Emellertid har den vunnit insteg på en hel del landanläggningar liksom äfven försöksvis på lokomotiv och fartyg. I Sverige ha ångmaskiner för landanläggningar tillverkats af ett flertal verkstäder, t. ex. Atlas, Bolinders, Jönköpings. Numera torde ej så många ångmaskiner för fasta anläggningar tillverkas inom landet. Bolinders mek. verkstad fortsätter emellertid i mån af behof tillverkning af ventilångmaskiner. Ångförbrukningen har successivt nedbringats; ångtryckets höjning och den allt högre öfverhettningen ha sin betydande andel däruti. Fig. 8 visar en typisk tandem-kompound ventilångmaskin af Bolinders tillverkning. Vid fartygsångmaskiner steg ångtrycket, som på 1850-talet utgjorde 5-6 kg., till 8-10 kg. på 1880-talet och upp till 15 kg. under senaste årtiondet. Öfverhettning vann ej tillnärmelsevis motsvarande insteg på ångfartyg som vid landanläggningar. Emedan cylinderkondensationen ökades i samma mån, som öfverhettningen minskades, och var störst vid mättad ånga, måste därför vid fartygsångmaskiner allt uppbjudas för att reducera denna stora förlust. På grund däraf användes kompoundångmaskiner på ett tidigare stadium i större utsträckning på fartyg än vid landångmaskiner. När ångtrycken höjdes, visade det sig ekonomiskt riktigt att ytterligare uppdela ångans expansion, först i tre delar i de s. k. trippelångmaskinerna och sedan vid ytterligare högre tryck och större kraftbelopp i fyra delar i de s. k. kvadruppelångmaskinerna. Alla större ångfartyg under senare delen af 1800- och början af 1900-talet utrustades med trippelångmaskiner och de största Atlantångarna med kvadruppelångmaskiner. De största ångmaskiner, som någonsin utförts, äro fartygsångmaskiner, och af dessa torde de två ångmaskinerna om 17,500 ind. hkr hvardera för Atlantångaren "Deutschland" (1900) vara bland de allra största. Fig. 9 visar dessa båda ångmaskiner i fartyget (jfr fig. 6 till art. Ångfartyg). De äro af kvadruppeltyp med 2 högtryckscylindrar, 1 första och 1 andra medeltryckscylinder samt 2 lågtryckscylindrar. Den största ångmaskinsanläggningen i fartyg är sannolikt de fyra ångmaskinerna i Atlantångaren "Kaiser Wilhelm II" (1902), hvilka tillsammans utveckla 45,000 ind. hkr. Med införande af öfverhettning minskas behofvet af de komplicerade kvadruppel- och trippeltyperna, men samtidigt börjar ångturbinen vinna insteg äfven som fartygsmotor. I Sverige tillverka vanligen skeppsvarfven sina egna ångmaskiner. Som särskildt framstående svensk konstruktör må nämnas ingenjör F. Flodman (f. 1846), som konstruerat ett stort antal fartygsångmaskiner af alla slag, samtliga utmärkta af hög ekonomi och elegant konstruktion. Hans konstruktioner ha funnit användning äfven för landanläggningar. Sålunda visar fig. 10 i art. Elektricitetsverk ångmaskiner om 1,500 kw. vid Stockholms elektricitetsverk, Värtan, hvilka konstruerats af honom. Ångmaskinens betydelse i den moderna krafttekniken är genom ångturbinens starka utveckling och förbränningsmotorernas, särskildt dieselmotorns, framträdande och dess höga ekonomi ej längre densamma som förr. Större ångkraftcentraler använda sålunda ej längre ångmaskinen, utan i stället ångturbinen och i vissa fall dieselmotorn. För en del industriella kraftanläggningar konstrueras undantagsvis allt fortfarande ångmaskiner, hvilka då vanligen utföras som ventilmaskiner, antingen af kompoundtyp eller likströmstyp. Är det fråga om kombinerad kraft- och värmeleverans, kommer ångmaskinen i bättre läge. Den rena mottrycksångmaskinen, liksom mången gång äfven aftappningsångmaskinen (vid hvilken ånga uttages till uppvärmningsändamål från cylindern under ångans expansion eller från receivern mellan högtrycks- och lågtryckscylindrarna), arbetar i allmänhet ekonomiskt gynnsammare än ångturbinen, åtminstone i mindre storlekar. På detta område har ångmaskinen allt fortfarande en uppgift att fylla. Under allra senaste år arbetas, särskildt i Tyskland, på att konstruera ångmaskiner för betydligt högre tryck än förut, upp till 60 kg., för att på så sätt höja ekonomien, särskildt vid mottrycksdrift. Ångmaskinens utveckling är emellertid därvid nära beroende af ångpannans vidare utveckling. Vid fartygsdrift uppträder utom ångturbinen äfven dieselmotorn som stark medtäflare med ångmaskinen. Vid lokomotivdrift kan denna däremot fortfarande räknas som den egentligen enda värmemotorn. Dieselmotorer och eventuellt andra oljemotorer användas ännu ej i någon större utsträckning. Det har likaledes utförts experiment med ångturbindrifna lokomotiv, särskildt med kondensering och luftkylning, men ännu föreligga inga färdiga resultat. T. L-k. Ångpanna l. Ånggenerator är en apparat, hvari vattenånga afkokas och vanligen äfven öfverhettas. Ångpannan är en nödvändig beståndsdel i hvarje ånganläggning och är därför lika gammal som ångmaskinen. I princip utgöres den af ett kärl, delvis fylldt med vatten. Genom värmetillförsel antingen utifrån (de vanliga ångpannorna) eller inifrån (de elektriska ångpannorna)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free