Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångturbin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1107
Årdala-Åreskutan
1108
kyrka. Jordbruk, i synnerhet boskapsskötsel, j
Häradet genomflytes af Årdalsvasdraget,
som har ett nederbördsområde på 344 kvkm. och
som utbyggdt uppges skola motsvara 37,700 eff.
hkr. - 2. Vid innersta delen af Sognefjorden,
Sogn og Fjordane fylke (före 1919 N. Bergenhus
amt). 994,60 kvkm. 1,606 inv. (1920). Storsla-
gen natur. Skagastölstinderne och en rad af Vest-
Jotunheimens vackraste fjäll höra till detta härad.
Jordbruk. Kopparfyndigheter. Häradet genomfly-
tes af Ardalsvasdraget, som bildas genom
sammanflödet af Skogadöla (Utla) från Vest-Jotun-
heimen (med den vackra forsen Vettisfossen) och
Tya från den stora fjällsjön Tyin. Å. har ett
nederbördsområde på 1,003 kvkm., är f. n. (1922)
under utbyggning och uppges skola lämna 90,800
eff. hkr. 1-2. K. G. G.
Årby herrgårds mánbyggning. (Till art. Årby, sp. 1106.)
Årdala, socken i Södermanlands län,
Villåttinge härad. 7,311 har. 1,038 inv. (1920). Å.
bildar med Forsa ett pastorat i Strängnäs stift,
Villåttinge kontrakt.
Årdalsvasdraget. Se Årdal.
Årder (gammalsv. arþer, arder, af æria, plöja,
ärja), åkerbruksredskap för jordens luckring. Det
skiljer sig från plogen, hvars ursprungsform årdret
är, därigenom, att dess arbetande del är blott en i
jorden inträngande spetsig bill, och genom
saknaden af vändskifva. I sina äldsta former utgjordes
årdret antingen af en tillspetsad krokig gren eller
af ett vågrätt liggande tillspetsadt trästycke, sulan,
vid hvilket dragstång och styre voro anbragta.
Den förra typen, vanligen benämnd krok l.
ärjkrok (fig. 1), är numera försvunnen i Sverige,
hvars nutida årder tillhöra sulårdertypen.
Årdret är vanligen försedt med ett par bakom
billen uppstående "öron", som omröra jorden,
samt kan liksom plogen ha åsen understödd af hjul
(hjulårder; fig. 2) eller sakna sådana
(svängårder; fig. 3). Årdret, som tidigare allmänt
användes dels för jordens luckring, dels för utsädets
myllning, har numera till största delen undanträngts
af den mer fulländade plogen, men då det är
billigare och fordrar mindre dragkraft än denna,
används det fortfarande för jordens luckring, då
ej vändning af jorden åsyftas, för myllning,
kupning och uppkörning af potatis samt för att lossa
och uppdraga rotogräs, utan att, såsom plogen
gör, afskära det.
H. J. Dft.
![]() |
Fig. 1. Hälsinge-årder af ärjkrokstyp. |
![]() |
Fig. 2. Hjul- l. kärrårder. |
![]() |
Fig. 3. Svängårder. |
![]() |
Åre gamla kyrka med sin klockstapel. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>