t. o. m. 1921 patronus i församlingen. -- Ö. om Å. ligger vid stranden af Saxaviken af Östersjön nära gränsen till Blekinge det underlydande natursköna Valje, bebyggdt med ett vackert gulputsadt hus från tiden omkr. 1750 samt med ett ålderdomligt envånings stenhus med hög murad och hvälfd källargång, antagligen från 1658. E. A--t. Årvak (isl. Arvakr). Se Arvak. Åryd. 1. Socken i Blekinge län, Bräkne härad. 9,074 har. 2,471 inv. (1920). Annex till Hällaryd, Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt. 2. (Åry) Bruks- och landtegendom i Hemmesjö socken, Kronobergs län, vid Åryds station å Karlskrona--Växjö järnväg, 15 km. s. ö. om Växjö, samt västra stranden af Årydssjön (167 m. ö. h.), som genom Kårestadsån och Skyeån l. Aggån afbördar sitt vatten genom Toftasjön, Torsjön och Lidhemsjön till Åsnen och mottar vattnet från Åredasjön (190 m.) m. fl. småsjöar i n. Till egendomen, som omfattar 1 mtl med 170,000 kr. tax.-värde, höra smedja, kvarn och sågverk med 1 ram, 1 kantverk, 2 hyflar och 8 klyfsågar samt lådfabrik. Å., som fordom varit järnverk, gafs på 1500-talet på lifstidsfrihet åt Nils Birgersson, stamfader för ätten Rosenqvist af Åkershult. Det reducerades 1690, återgafs åt släkten efter några år och såldes på 1700-talet. Sedan har Å. egts af bl. a. landshöfding K. S. Mörner (se d. o. 7), släkterna Lode, Silfversparre m. fl. och såldes 1823 till bergsrådet J. L. Aschan (se d. o.), från hvilken det öfvergick till Lessebo bolag och tillhör nu A.-b. Åry bruk, som grundades 1899 och nybildades 1918 med 600,000 kr. aktiekapital. 2. E. A--t. Årån. Se Flåren. Årås. 1. Trämassefabrik. Se Uddeholmsverken, sp. 821. 2. (Stora Årås) Herrgård i Södra Råda socken, Värmlands län, omfattar 2 139/240 mtl, med en areal af 1,130 har, hvaraf 197 har åker och 543 har skog; tax.-v. med kvarn, såg m. m. 323.000 kr. Å., som omnämnes vid midten af 1200-talet, lydde under medeltiden under Varnhems kloster, kom 1469 genom byte under Skara biskopsstol, indrogs af Gustaf Vasa, men bortbyttes 1596 till Bo Ribbing och tillhörde under 150 år släkterna Ribbing och Horn. 1747 köptes Å. af brukspatronerna Grund och Löfman, kom genom arf och köp till släkten Geijer, senare Lewenhaupt, von Post m. fl. Egare är nu sedan 1904 C. A. Ros. 2. O. Sjn. Åråsviken, den östligaste, omkr. 10 km. långa viken af Vänern, på gränsen mellan Västergötland och Värmland, afgränsad utåt af Fågelön m. fl. smärre holmar. Dess mellersta del fylles af flera hundra små holmar och skär, alla med väst--östlig längdutsträckning, hvilka tolkats som årsmoräner (se d. o.). Innersta delen af viken grenar sig i en nordvästlig arm, Kilsviken, och en nordöstlig, Kolstrandsviken, i hvilken senare Visman flyter ut, under det att i s. ö. vid Årås herrgård Gullspångsälfven utmynnar. O. Sjn. Åråsälfven. Se Klarälfven, sp. 214. Årännare, zool. Se Id, sp. 331. Årö. Se Aarö. Åröelv 1. Åröyelv (Aaröelv, Aaröyelv), vattendrag i Sogndal i Sogn, Norge, kommer från en rad stora vatten, som ha tillflöden från Jostedalsbræen och utfaller i Sogndalsfjorden, en arm af Sognefjorden. Representerar 35,000 eff. hkr. K. G. G. Åröhus, äldre benämning för Altenhus. Se Alten, sp. 727. L. W:son M. Ås. I allmän bemärkelse torde hvarje på jordytan förekommande, långsträckt, ej alltför stor höjd kunna benämnas en ås, den må bestå af sand, grus, sten eller berg, men inom Sverige afses med denna benämning nästan uteslutande de egendomliga, af rundadt grus och sand bestående, jämförelsevis smala ryggar (rullstensåsar och sandåsar, se dessa ord), som i merendels nord--sydlig riktning milslångt genomlöpa de flesta trakter af landet. Jfr Kvartärperioden, sp. 384. E. E. Ås. 1. Socken i Hallands län, Viske härad. 3,699 har. 1,173 inv. (1920). Annex till Veddige, Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. -- 2. Socken i Jämtlands län, Lits och Rödöns tingslag. 12,935 har. 1,712 inv. (1920). Annex till Rödön, Härnösands stift, Ströms kontrakt. -- 3. Socken i Jönköpings län, Västbo härad. 8,918 har. 1,327 inv. (1920). Ås bildar med Kållerstad ett (t. o. m. 1921 till egaren af Svanaholms säteri alternerande patronellt) pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt. -- 4. Socken i Kalmar län, Gräsgårds härad. 2,416 har. 445 inv. (1920). Ås bildar med Ventlinge ett pastorat i Växjö stift, Ölands södra kontrakt. -- 5. Socken i Skaraborgs län, Åse härad. 1,883 har. 613 inv. (1920). Annex till Flo, Skara stift, Väne kontrakt. Ås (äldre former Aos och Aas; jfr Aros), lat. Asylum, under medeltiden munkkloster af cisterciensorden, beläget i Halland vid Viskans utlopp i Klosterfjorden. Det var stiftadt 1194 genom utflyttning från Sorö och åtnjöt stort anseende. Af Magnus Eriksson erhöll klostret Årnäs gård, där tidigare en mindre handelsplats Aranäs, som 1265 brändes af en norsk flotta, skall ha legat. Två af konungens i späda år aflidna barn blefvo begrafda i klostret. Vid reformationen indrogs det till kronan och bildar nu kungsgården Ås kloster. Kyrkan och byggnaderna förstördes i grund 1535--36, så att nu blott några jordkullar och dammar återstå af ruinerna. Norr därom låg Karl XI i kvarter vid Syllinge 7 sept.--4 okt. 1676, skyddad af befästningar, som Dahlbergh uppfört vid passet vid Ås. (O.Sjn. L. W:son M.) Ås, landtbrukshögskola. Se Aas. Ås (Aas), härad och pastorat i Akershus fylke, s. om Kristiania. 102,01 kvkm. 3,695 inv. (1920). Jordbruk är hufvudnäring. Aas' landtbrukshögskola ligger där. K. K. G. G. Ås 1. Dragstång, landtbr. Se Plog, sp. 1079. Åsa, Södermanlands läns folkhögskola, i Sköldinge socken, upprättades 1872 i Bie, men har sedan 1892 varit förlagd till Å. Den manliga afdelningen är förenad med landtmannaskola och den kvinnliga med husmoderskola. A. J. Åsa (bättre Asa), fornnordiskt kvinnonamn. Se Asar och Ingjald Illråde. Åsagudarna. Se Asar. Åsagärde, gård i Skåne, vid Öresundskusten, nära Landskrona. Till förhindrande af dansk landstigning anlades 1717 vid Å. enligt Stobées förslag en 1,000 alnar lång bastionerad linje med