- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1113-1114

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Årsta - Årstad - Årsta holmar - Årstaviken - Årstemperatur - Årstider - Årstiderna - Årstidsdimorfism - Årstrycket - Årsunda - Årsäll, Erik Årsäll - Årsön - Årta - Årtalsmärken - Årup

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedermera af brodern Laurens Axelsson, egdes af släkterna Bielkenstierna, Kurck, Soop och Fleming. 1805 köptes det af brukspatron C. F. Bremer,

illustration placeholder Manbyggningen på Årsta. hvars dotter Fredrika där tillbragte sina sista år och dog där (1865). F. n. tillhör det Årsta a.-b., som stiftades 1898 med 210,000 kr. aktiekapital för idkande af jordbruksdrift och skogshushållning samt därmed sammanhängande rörelse. 1 o. 2. E. A--t. Årstad. 1. Härad, i Hallands län, ingår i Hallands läns mellersta domsaga, Årstads och Faurås härads tingslag och Halmstads fögderi samt omfattar socknarna Slöinge, Eftra, Skrea, Årstad, Asige, Abild, Vessige, Askome, Drängsered, Krogsered. 55,673 har. 10,059 inv. (1920). -- 2. Socken i Hallands län, Årstads härad. 3,843 har. 1,586 inv. (1920). Å. bildar med Asige ett pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Årsta holmar. Se Årstaviken. Årstaviken, en inom Stockholms område belägen, åt s. ö. framträngande vik af Mälaren, begränsad i n. ö. af Maria Magdalena och Katarina, i s. v. af Brännkyrka terriorialförsamlingar i Stockholm, längst i s. ö. skild från insjön Hammarbysjö genom den smala, nu (1922) under genomgräfning varande landtungan vid Skanstull, hvarigenom sjötrafiken mellan Saltsjön och Mälaren skall ledas genom Hammarbysjö och å. (den s. k. Hammarbyleden) och längst i n. v. genom järnvägsbron för Västra stambanans införande till Stockholm och den strax ö. därom parallellt med denna förande höga Liljeholmsbron, en 1914 byggd svängbro af trä, skild från Liljeholmsviken. Utmed vikens nordöstra strand ligga från n. ö. till s. ö. räknadt parkerna Tanto-, Årsta- och Eriksdalslunderna samt midt i densamma Årsta holmar, tre små holmar, öfver hvilka enligt ett af Järnvägsstyrelsen uppgjordt förslag en ny led för Västra stambanans införande till Stockholm är afsedd att dragas. E. A--t. <b<Årstemperatur,</b< årets normala medeltemperatur (se d. o.). Årstider, astron., meteor. Emedan jordens rotationsaxel ej är vinkelrät mot ekliptikans (jordbanans) plan, utan med detsamma bildar en 66 1/2 graders vinkel, måste den parallellcirkel på jordytan, å hvilken solen vid middagstid står i zenit (se Nadir), förflytta sig under årets lopp mellan 23 1/2 graders nordlig och 23 1/2 graders sydlig bredd (se Jorden, sp. 128, fig. 1). Vid det förra tillfället, som inträffar 21 juni, mottar norra jordhalfvan från solen den största värmemängden, vid det senare tillfället, 21 dec., den minsta. Man skulle därför vänta sig, att 21 juni hos oss vore den varmaste, 21 dec. den kallaste dagen. Så blir emellertid ej fallet, emedan hafven och de öfre jordlagren behöfva ganska lång tid för att uppvärmas och afkylas. Detta gör, att den varmaste dagen i våra trakter i medeltal infaller i midten af juli, den kallaste i slutet af jan. eller i början af febr. Den af nämnda orsaker i förening framkallade årliga växlingen i klimatiska förhållanden på samma ort benämnes årstider. I meteorologiskt afseende delas året i 4 lika långa årstider, af hvilka vintern på norra halfklotet innefattar månaderna dec., jan. och febr., våren mars, april och maj, sommaren juni, juli och aug., hösten sept., okt. och nov. På södra halfklotet bli beteckningarna motsatta, så att juni, juli och aug. äro vintermånader o. s. v. Se vidare Meteorologiska årstider. E. O. S. (B--d.) Årstiderna (Die jahreszeiten), berömdt oratorium af F. Jos. Haydn (se denne, sp. 138), komponeradt 1798--1801, utfördt i Stockholm f. g. i sin helhet 1810. Årstidsdimorfism, zool. Se Dimorfism, sp. 441, och Fjärilar, sp. 506. Årstrycket. Se Författningssamling. Årsunda, socken i Gäfleborgs län, Gästriklands östra tingslag. 23,510 har. 2,156 inv. (1920). Å. utgör ett pastorat i Uppsala stift, Gästriklands östra kontrakt. Årsäll, Erik Årsäll. Se Erik, sp. 780. Årsön. Se Ånn. Årta, Anas querquedula, zool. Se Andfåglar, sp. 964. Årtalsmärken. Se Skytteväsen, fig. 3 och sp. 1289. Årup, egendom i Ifvetofta socken, Kristianstads län, vid Årups- 1. Skräboån, Ifösjöns utlopp i Hanöbukten af Östersjön, 4 km. s. om Bromölla station å Karlskrona--Kristianstads järnväg. 23 343/2048 mtl med 1,243,300 kr. tax.-värde (1912) och 6,000 har areal, hvaraf 2,000 har skog. Egendomen är med undantag af skogen uppdelad i 41 större och mindre arrendegårdar samt ett 90-tal småbrukslägenheter inom Ifvetofta och Näsums, i Kristianstads, samt Sölvesborgs landsförsamling, Asarums och Mjällby socknar, i Blekinge län. Corps-de-logiset är en stor, 1884 färdig villabyggnad af tegel, en våning hög, med sockel- och takvåning samt försedd med torn, utsprång och plåttäckta takpartier och omges af trädgård med flera sällsynta trädslag samt stor bokpark och furuplanteringar. -- Å:s förste kände egare var en fröken Sofia Brahe, som bodde där 1618, hvarefter danska adelsmän af olika ätter innehade egendomen. På 1700-talet köptes Å. af hofkansleren V. J. Coyet (d. 1709), som af Å., Ljungby och Ryssås bildade ett på manslinjen efter förstfödslorätt ärftligt baroni, hvarefter Å. med några undantag tillhörde ätten Coyet. 1794 gjordes det med underlydande af Magdalena Sofia Coyet (d. 1796) till fideikommiss för hennes systerdotter Ulrika Sparre och dennas man riksdrotset grefve K. A. Wachtmeister, sedermera egare äfven af Ljungby. Å. har sedan haft samma innehafvare som Trolle-Ljungby och tillhör f. n. öfverstekammarjunkaren grefve H. G. Trolle- Wachmeister. Fideikommisarien var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free