- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1119-1120

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åsgårds skolkoloni - Åsgårdsstrand - Åshammar - Åsheda - Åsheda—Virserums järnväg - Ås härad - Åska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öppnad i juli 1906, nedlagd i dec. 1917, låg 2 km. från Tängs järnvägsstation i Jämtland samt egdes och leddes af sin grundläggare. Dess ändamål var att ge gossar, förutom vanlig skolundervisning (realskolans 3:e--6:e klasser), uppfostran till "arbetsglädje, ordningssinne och praktisk duglighet". Såsom nästan likvärdiga med skolundervisningen ingingo kroppsarbete och ekonomiska öfningar (eget mynt), därjämte idrott, scoutöfningar, studieutflykter och ett rikt sällskapslif. Tid till lärjungarnas praktiska utbildning vanns genom skolårets förlängning till 10 månader samt 4:e eller 5:e klassens uppdelning på 2 årskurser. Skol- och hemlifvet hvilade på själfstyrelse med kårdomstol, och alla skolhemmets arbeten utfördes af eleverna själfva (tjänarinnor förekommo ej, lejd arbetskraft fick ej anlitas). Antalet lärjungar plägade vara 30 à 40. Åsgårdsstrand. Se Aasgaardsstrand. Åshammar, bult- och smidesfabrik i Ofvansjö socken, Gästrikland, tillhörig A:s bultfabriks-a.-b. (grundl. 1899; aktiekap. 135,000 kr.), tillverkar bultar, muttrar, nitnaglar m. m. till ett årligt värde af omkr. 400,000 kr. Antal arbetare 55; fastighetens tax.-värde 322,700 kr. O. Sjn. Åsheda, socken. Se Åseda. Åsheda--Virserums järnväg. Se Växjö-Virserums järnväg. Ås härad, i Älfsborgs län, ingår i Borås domsaga, Ås, Vedens och Bollebygds tingslag samt Borås fögderi och omfattar socknarna Rångedala, Toarp, Äspered, Tärby, Varnum, Brämhult, Gingri, Södra Ving (med Töfve), Härna, Fänneslunda, Grofvare, Hällstad, Murum, Södra Vånga, Möne, Kärråkra. 46,895 har. 10,213 inv. (1921). Åska (fsv. asikia, asækyn, af ett fno. ás-ekja = åsens, gudens, d. v. s. Tors, åkning), fys., meteor., en med syn- och hörbara elektriska urladdningar, blixtar (se Blixt 1), förbunden kondensation af vattenångan i atmosfären. Det blixten beledsagande dundret kallas åskdunder, åskdön, åskknall, tordön (da. torden). Vid urladdning till marken säges blixten eller åskan "slå ned" (åskslag). Blixtskenet benämnes stundom åskstråle eller åskvigg (se vidare d. o.). De stora elektriska spänningsskillnader, som uppkomma under åskväder och som framkalla blixtarna, äro, hvad uppkomstsättet och storleksordningen angår, af h. o. h. annat slag än de spänningsskillnader, som normalt förefinnas mellan luftlagren och jorden (jfr Luftelektricitet). Beträffande blixtens form, verkningssätt m. m. se Blixt. Det blixten åtföljande åskdundret består i ett långdraget mullrande ("rullande") och ej, som vid urladdning af en laddflaska, i en enda knall. Detta anses bero på ljudets upprepade reflexion (eko) från molnbankar, marken och bergsträckningar. En annan orsak kan ligga däri, att den väg, som blixten passerar, kan vara ganska lång och ljudet af åskknallen, ehuru i själfva verket liktidig på alla punkter af banan, af denna anledning på skilda tidpunkter når fram till observatörens öra. Ehuru kondensationen af vattenångan icke i allmänhet är förbunden med åskfenomen, är dock nederbörd eller åtminstone molnbildning en nödvändig förutsättning för uppkomsten af S. k. "blixt från klar himmel" är ett bildlikt uttryckssätt, som saknar motsvarighet i verkligheten. Det är sålunda vid molnbildningen, som de elektriska spänningsskillnader uppkomma, hvilka ge upphof till åskfenomenet. Vid vissa molnformer, åskmoln (jfr Moln, sp. 864), äro åskväder mycket vanliga, men det finnes knappast någon molnform, vid hvilken icke blixtar iakttagits. Enligt de meteorologiska betingelserna för åskvädrens uppkomst brukar man indela dem i värmeåskväder, hvirfvelåskväder och åskväder i områden med stora horisontella temperaturskillnader, men gränsen mellan de olika typerna är dock icke skarp. Värmeåskvädren betingas af ett labilt jämviktstillstånd i atmosfären, som framkallas af stark uppvärmning af de lägsta luftlagren, hvarvid samtidigt luftens halt af vattenånga blir hög. Typiska värmeåskväder äro de åskväder, som i våra trakter efter perioder af ihållande värme under sommaren ofta uppkomma, i regel på eftermiddagarna. Dessa åskväder ha rent lokal karaktär och föranleda endast en tillfällig, snart öfvergående ändring i väderleken. Till denna typ höra äfven de i tropikerna under regntiden vanliga åskvädren. Hvirfvelåskvädren åter uppträda i samband med de stora barometerdepressionerna (jfr Luftströmmar, sp. 1314), i regel i randområdena eller i s. k. sekundära minima. Vinteråskväder äro vanligen af denna typ. Åskväder i områden med stora horisontella temperaturskillnader karakteriseras däraf, att dessa åskväder uppträda på gränsen mellan varma och kalla områden under f. ö. stabil skiktning af luftlagren. Dessa åskväder uppträda oftast alldeles oväntadt, och deras uppkomst tillskrifves ett kilformigt inträngande af kall luft i det varmare området. Rent lokala förhållanden, såsom terrängförhållanden, tillgången på vatten o. s. v., kunna utöfva stort inflytande på uppkomsten och utbildningen af kraftiga uppåtstigande, med fuktighet mättade luftströmmar. Nyssnämnda förhållanden kunna därför äfven inverka på uppkomsten af åskväder och kunna utöfva stort inflytande både på åskvädrens frekvens och rörelseriktning. Dominerande höjder, bergsryggar med vattensamlingar eller sumpmark i deras närhet disponera för uppkomsten och utbildningen af stationära åskväder. Åskvädren afta i regel i talrikhet från ekvatorialområdet med växande breddgrad. I polartrakterna äro de mycket sällsynta, men äfven vid lägre breddgrader finnas stora områden, där åskvädren äro mycket sällsynta, t. ex. i midten af passadgördeln öfver oceanen och i de regnfattiga kusttrakterna i Peru och Chile. I allmänhet stiger åskvädersfrekvensen, ju närmare en plats ligger intill bergstrakter. Stora slätter äro vanligen mer sällan hemsökta af åskväder än omgifningarna. Öfver öppna haf förekomma åskväder mer sparsamt än öfver land. Med undantag af de rent lokala eftermiddagsåskvädren i bergstrakter ha de flesta åskväder en fortskridande rörelse från v. och s. ö., i Sverige mestadels från s. v. och s. Den hastighet, hvarmed ett åskväder förflyttar sig, är något olika i olika trakter och vid olika årstider, men torde i norra Europa kunna i medeltal uppskattas till 36 à 41 km. per timme. Åskvädrens frekvens är förutom af geografiska och lokala förhållanden beroende äfven af årstiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free