- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1129-1130

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åsle (Åsled) - Åslund, Daniel - Åslög - Åsmund - Åsnan (boricka) - Åsnebrygga - Åsnebröderna - Åsnefest - Åsnekors - Åsnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han icke allenast förlorade slaget, utan blef själf tagen till fånga jämte sin son hertig Erik och flera tyska förnäma herrar. Till minne af slaget restes

illustration placeholder Minnesstenen vid Åsle kyrka.

5 juli 1896 en 5,3 m. hög och 2,4 m. bred monolit (se fig.) i närheten af Å. kyrka. Åslund, Daniel, författare, f. 1826 i Attmar, Medelpad, d. 1885 i Umeå, aflade 1851 landt- mätarexamen, blef 1866 kommissionslandtmätare i Västerbottens län och 1879 i Västernorrlands län, utgaf bl. a. Poetiska ungdomssynder (under pseud. "Gök Gökson Gök", 1851), Taflor och berättelser jr ån Norrland (1857-61), En tokbruses memoarer (1880-82) och en rätt omfångsrik Beskrifning öfver Vesternorrlands län (1878-80). Om hans son Jonas Helmer Ä. se Osslund. E. N. S-g. Åslög (isl. Aslaug). Se Aslög. Åsmund, moderniserad form för A s m u n d (se d. o.). Jfr Osmund. Åsnan (stundom kallad bor i ek a, af fr. bour- rique), Equus asinus, zool. Se Hästdjuren, sp. 172. Åsnebrygga (lat. pons a'sini), benämning på editioner af klassiska författare med alltför mycket underlättande form-, ord- och sakförklaringar, äfven öfver själfklara och allmänt kända förhållanden, till tjänst för tröga lärjungar. Sådana voro bl. a. editionerna "ad modum Minellii" (se Minelli). Benämningen "åsnebryggor" gafs urspr. åt franske medeltidsfilosofen Buridans i hans logik meddelade regkr för att finna medeltermer i slutledningar (se vidare Buridan). -- "Åsnebryggan" kallas 5:e propositionen i 1:a boken af Euklides' "Elementa", emedan under den tidigare medeltiden de mindre begåfvade i allmänhet ej hunno öfver detta teorem. Åsnebröderna (fr. Frères aux ânes). Se Trinitariernas orden. Åsnefest (lat. festum asinorum), religiös folkfest under medeltiden, en episod af narrfesten (se d. o.), firades sedan 800-talet i Frankrike, Belgien, Spanien och Italien vid jultiden och i juni, till ära för den åsninna, på hvilken Kristus red vid sitt intåg i Jerusalem, och för den, på hvilken Heliga jungfrun färdades med Kristusbarnet under flykten till Egypten. Ryktbarast var den åsnefest, som årligen 14 jan. egde rum i Beauvais. En med mässkjorta öfverdragen åsna, som dresserats att knäfalla och som på sin rygg bar stadens vackraste flicka med ett litet barn, fördes i stor procession in i katedralen och fram till altaret. Där hedrades åsnan därigenom, att man uppstämde en latinsk lofsång med fransk refräng; sångerna vid mässan afslutades med åsneskri ("y-a"), och i st. f. att läsa välsignelsen utstötte prästen tre gånger detta skri, besvaradt på samma sätt af folket (jfr Noël). I Rouen hänsyftade åsnefesten på profetiorna om Kristi födelse. Djuret föreställde där Bileams åsna, och en mellan dess ben gömd präst upphof sin röst till profetian. Oordentligheter och utsväfningar insmögo sig vid dessa fester och gåfvo anledning till, att de gång på gång förbjödos, men till följd af folkets och det lägre prästerskapets sedliga råhet bibehöllo de sig likafullt in på 1400-talet, i Douai ända till 1668. Om palmåsneprecessioner se Palmsöndag. Åsnekors, veter. Se Kors 4, sp. 1083. Åsnen, en af Syd-Sveriges större sjöar, belägen i Kronobergs län (Allbo, Kinnevalds och Konga härad), 138,5 m. ö. h. Areal omkr. 159 kvkm., hvaraf 19 kvkm. upptas af öar. Sjön har en form, som är karakteristisk för ett stort antal nordiska

illustration placeholder Kartskiss af Åsnen. Det svarta är sjön, det hvita omgifvande land samt öar och uddar i sjön.

sjöar (se fig.), af näs och öar sönderstyckad i flera större och mindre fjärdar och vikar, hvilka i stort sedt äro orienterade på samma sätt med nord--sydlig längdutsträckning. Längst är den omkr. 20 km. långa, 0,4--3 km. breda Skatelöfsfjorden i n. v. I denna, som äfven kan benämnas Västra Å., inflyter från n. den betydande Heligeån från sjön Salen. Bland öarna märkas här Bergön samt den långsträckta Ulföås, som utgör ett parti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free