af en rullstensås gående i sjöns längdriktning och flerstädes trädande fram som öar och holmar. Å:s mellersta del är uppfylld af stora öar och upplöst i ett virrvarr af smärre fjärdar. Här märkas Kläcklingen (omkr. 3 kvkm.), Sirkön (omkr. 7,5 kvkm.), Getnön, Igelön, N. och S. Aspön äfvensom den numera landfasta Vennboön. Å:s båda aflopp utgå från denna del af sjön, det östra, ursprungliga, vid Hackekvarn till Hafbältefjorden och Mörrumsån, det västra förbi Ålshult till samma å, upptaget på 1830-talet, då sjön sänktes ett par fot. Östra Å., med en längd af omkr. 19 km. och en största bredd af 6 à 7 km., har mera öppet vatten och smärre öar. Dess största tillflöde är Skyeån l. Aggån, hvilken afvattnar Åryds-, Tofta-, Tor- m. fl. sjöar i Konga härad. Sjöns omgifningar äro i allmänhet lågländta och intas af mossmarker eller skog; dock finnas flera smärre bygder, ofta af hög ålder; den största, den bördiga Skatelöfsslätten, är belägen längst i n. v. O. Sjn. Åsnerygg. 1. Bygnk. Se Båge 4, sp. 799. -- 2. Veter. Se Karprygg. Åsnes (Aasnes), härad och pastorat i Hedmark fylke, n. om Kongsvinger, Norge, vid gränsen till Sverige. Vid Å. kyrka finns en bautasten till minne af de i drabbningen vid Trangen 1808 stupade svenskarna och norrmännen. Skogshandtering och jordbruk äro hufvudnäringar. K. G. G. Ås och Gäsene domsaga, i Älfsborgs län, benämnes, sedan Vedens och Bollebygds härad 1 jan. 1920 dit öfverförts, Borås domsaga och omfattar två tingslag, Ås, Vedens och Bollebygds tingslag samt Gäsene härad. 1,766 kvkm. 33,323 inv. (1921). Åsta, moderniserad form för Asta (se d. o.). Åstholmen. Se Åstön. Åstol, municipalsamhälle (jämlikt k. bref 29 jan. 1886) och fiskeläge inom Göteborgs och Bohus län, Rönnängs socken, beläget på ön Norra Åstol i Marstrandsfjorden, 4 km. från Marstrand. 50 har. 440 inv. (1921). Taxeringsvärde å fast egendom 203,700 kr., taxerad inkomst af kapital och arbete 173,548 kr. (1921). Fisket är betydande. L. Wll. Åstorp, municipalsamhälle (jämlikt k. bref 15 juli 1887 och 6 aug. 1909) inom Björnekulla socken i Kristianstads län, beläget vid skärningen mellan järnvägslinjerna Malmö--Ängelholm, Hälsingborg--Hässleholm och Åstorp--Mölle, 24 km. från Hälsingborg och 14 från Ängelholm. 61 har. 1,158 inv. (1921). Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom 2,331,900 kr., taxerad inkomst af kapital och arbete 1,513,400 kr. (1921). Inom samhället finnas 2 bankkontor, sparbank, ett synnerligen stort antal handlande och handtverkare samt många industriella anläggningar, dessa dock samtliga af mindre omfattning. L. Wll. Åstrand, Nils, präst, riksdagsman, f. 9 dec. 1785 på ett soldattorp i Anstå socken nära Örebro, d. 10 dec. 1840 i Stockholm, blef student i Upp- sala 1807, filos. magister 1812, apologist i Nykö- ping 1814 och i Örebro 1819, konrektor där 1822 och kyrkoherde i Ekers prebendepastorat s. å. Han utbytte detta mot Kräklinge 1827, utnämndes 1828 till häradsprost samt förflyttades 1840 till Edsberg och Hackva. Som ombud för Strängnäs stift var Å. led. af prästeståndet vid riksdagarna 1828-30, 1834-35 och 1840. Han räknades till ståndets inflytelserikaste medlemmar, visade prof på sakkunskap, skarpsinne och själfständig hållning samt var ett af de fastaste stöden för den konserva- tism, som ärkebiskop af Wingård främst gjorde gällande. Ä:s anföranden voro korta, men merendels af görande genom de förebragta skälens styrka och lakoniskt träffande formulering. 1837 var Å. utsedd till statsrevisor. I sina yngre mannaår verk- ställde han of v. af historiska arbeten m. m. Åstrand, V. Se Hebbe 1. Åstrand, Jakob Otto Gustaf, blindskole- pedagog, f. 23 okt. 1857 å Manilla på Djurgården, vid hvars institut för blinda och döfstumma fadern var lärare, blef 1878 student och 1885 filos. kan- didat i Uppsala, 1891 adjunkt vid högre allm. läroverket där, 1903 t. f. rektor vid institutet för blinda å Tomteboda och 1914 inspektör för statens blindskolor. Han inkallades 1911 som sakkunnig i kommittén för utredning af åtgärder för blinda med kompliceradt lyte, blef 1912 adjungerad för blindskoleväsendet i seminariekommittén och 1920 led. af kommittén af blindvårdssakkunniga och denna kommittés sekreterare. På det organisato- riska området har Å. nedlagt fruktbärande ar- bete, väsentligt bidragit till utvecklingen af handt- verksskolan för blinda i Kristinehamn, till Nynäs- hemmets grundläggning och till reseinspektionens införande, hvarjämte han inlagt förtjänster i fråga om inrättandet af skolkök för blinda samt införande af väfning och maskinstickning som öfningsämnen vid institutet för blinda. Å. har författat upp- satser i "Nyt tidsskr. f. abnormvæsenet" (där han varit svensk fackredaktör) m. fl. tidskrifter och artiklar i Nordisk familjebok. Rpt. Åström, Johan, präst, psalmförfattare, homi- let, f. 30 nov. 1767 i Gäfle, d. 29 febr. 1844 i Simtuna, blef student i Uppsala 1785, prästvigd 1793, filos. magister 1794, hospitalspredikant i Uppsala 1795, kyrkoherde i Norrköpings tyska för- samling 1799, kyrkoherde i Tuna och Stafby af ärkestiftet 1805, prost 1808, teol. doktor 1809 och kyrkoherde i Simtuna och Altuna 1820. Å., en mångsidigt lärd man, hade genom sin lärare D. Boe- thius tagit mäktiga intryck af den kantska filosofien och propagerade ifrigt dess idéer, sedan han 1799 blifvit medarbetare i G. Adlersparres tidskr. "Läs- ning i blandade ämnen". Hans sträfvan hade den positiva syftningen att, med bekämpande af både obskurantismen och fritänkeriet, vinna de bildade för kristendomen, och denna tendens präglar äfven några religiösa inlägg i nämnda publikation. Från 1807 tillhörde han flertalet af de för revisionen af de kyrkliga böckerna tillsatta kommittéerna. Han tog sålunda verksam del i utarbetandet af den s. k. lindblomska katekesen och af 1811 års kyrko- handbok, hvars af ärkebiskop Lindblom underteck- nade företal anses härröra från Å:s hand. 1814 blef han led. af evangeliebokskommittén, och vid samma tid började han på Wallins begäran delta i psalmboksarbetet. Om utformandet af 1816 års epokgörande psalmboksförslag inlade A. mycken förtjänst, och Wallin såg i A. sin "yppersta hjälp- reda". Å. har som originalförfattare, öfversättare och bearbetare riktat 1819 års psalmbok med öfver ett tjugutal bidrag, bl. a. "Höj, mänska, höj ur gruset", "Store Gud, som handen räckte" och