- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1169-1170

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1169 Ägg 1170 svinner (fig. 4 B). Ägget kommer då att utgöras af två cell-lager, af hvilka det yttre kallas ektoderm eller epiblast eller det yttre groddbladet, och det inre, instjälpta lagret entoderm eller hypoblast eller det inre groddbladet (fig. gastrula-stadiet 4 C). Den hålighet, som omslutes af ägget i denna form, kallas urtarmen; denna öppnar sig utåt genom ur- munnen. Emellan det yttre och det inre groddbla- det utvecklar sig från det senare det mellersta grodd- bladet, som kallas mesoderm eller mesoblast. Inom de olika djurklasserna förlöper denna utveckling af ägget på olika sätt, så att de nämnda stadierna hos vissa slags ägg äro lättare att urskilja än hos andra. I stort sedt leder äggets utveckling, när- mast efter dess delning, till bildandet af de tre Fig. 5. a, b och c hönsäggets groddskifva sedd ofvan ifrån. Delning 1. klyfning af bildningsgulan. groddbladen (se fig. 5). I något af dessa har hvar och en af organismens olika väfnader sitt ursprung. Från det yttre groddbladet utveck- las nervsystemet, epidermislagret och körtlarna i huden samt de percipierande delarna af sin- nesorganen. Från det inre groddbladet utveck- las näringskanalens och luftvägarnas epitel och körtlar. Det mellersta groddbladet är ursprunget till ben- och muskelsystemet, blod- och lymfkärl- systemet samt urogenitalorganen. - En föreställ- ning om klyfningen af bildningsgulan hos ett telo- lecitalt ägg (se sp. 1170) ger fig. 5 Redan ofvan har talats om deutero- och proto- plasmans olika natur. Mängden och anordningen af näringsgulan (= deuteroplasman) äro mycket olika hos olika djurgrupper samt utöfva stort in- flytande på det befruktade äggets utveckling. En mycket ringa, likformigt i bildningsgulan fördelad näringsgula anträffas hos sådana djurformer, hvilka redan på ett mycket tidigt utvecklingsstadium - vanligen i form af larver - äro i stånd att själfva uppsöka och uppta sin näring, eller också hos så- dana, som utveckla sig som embryoner inom moder- djurets kropp och ur denna förses med den för deras utbildning erforderliga näringen. Sådana ägg, hvilka man benämnt holoblastiska och som just på grund af den ringa mängden näringsgula i allmänhet äro mycket små, förekomma t. ex. hos många kavitetsdjur och hos de högre dägg- djuren. Hos flertalet djur innehåller dock ägget en större mängd näringsgula och uppnår betyd- ligare storlek; vanligen är då ock näringsgulan olikformigt fördelad inom ägget, så att den ena regionen af ägget är rikare, den andra fattigare på näringsgula. Sådana ägg benämnas telolecitala och förekomma bl. a. hos fåglar och kräldjur, där näringsgulan antagit ofantliga dimensioner, jäm- förd med bildningsgulan. Bortse vi tillsvidare från de yttre höljena och taga hänsyn uteslutande till de delar, som bildas i äggstocken, så utgöras dessa i ett fågelägg af följande delar (se fig. 6 chl Fig. 6. Förenklad bild af ett hönsägg: bl bildningsgulan, yy gul näringsgula, wy hvit näringsgula, vt gulhinnán, x innersta ägghvitlagret, w ägghvitan, chl chalazæ 1. spiralvridna ägghvitsträngar, ism skalhinnans inre och sm dess yttre blad, ach luttkammaren mellan dessa båda, s kalkskalet. och 7). 1) Bildningsgulan (bl) är ett litet hvitt parti på äggets periferi (på den s. k. animala polen); i bildningsgulan ligger groddblåsan (cellkärnan). 2) Näringsgulan utgöres af två olika beståndsdelar, nämligen den gula näringsgulan (yy), som bildar äggets hufvudmassa och är koncentriskt skiktad, samt den s. k. hvita näringsgulan (wy), hvilken bildar såväl ett tunt lager omkring den gula näringsgulan och en kolfformig, till äggets midt framträngande del som ock tunna koncentriska lager, omväxlande med den gula ägg-gulans. 3) Gulhinnan (vt), ett af ägget själft bildadt yttre hölje. Särskildt förtjänar framhållas, att dessa olika beståndsdelar i hönsägget tillsammans mot- svara blott en enda cell. Hönsägget blir under sin gång genom äggledaren beklädt af följande sekundära höljen, hvilka af- Fig. 7. Förenkladt längdsnitt genom ett hönsägg: l ägg- cellens näringsgulá, 2 äggcellens kärna, liggande i ägg- cellens bildningsgula, 3 ägghvitan, 4 äggskalet, 6 luft-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free