Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ägg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1173
Ägghvite-f ett-diet-Ägir
1174
hvita blodkropparna), i lymfa (se d. o.), exsudat
och transsudat (se Transudation), flera dju-
riska väfnåder o. s. v. Serumglobulinet kan ut-
fällas ur blodserum, om detta mättas med magne-
siumsulfat eller försättes med sin lika volym
mättad ammoniumsulfatl¾sning; däremot utfallés
det icke vid tillsats af lika volym mättad kok-
saltlösning. En lösning af serumglobulin i salt-
haltigt vatten koagulerar vid omkr. 75°. Det ger
vid sönderdelning med syror (se Protein-
ämnen, sp. 412) blott ungefär hälften så mycket
l y s i n och h i s t i d i n, som albuminet ger.
Serumglobulin är i själfva verket en blandning af
flera närbesläktade ägghvitämnen, som man ännu
ej lyckats säkert särskilja och framställa i rent
tillstånd. Jfr äfven Le gum i n. - Ägghvita är
ett högst värdefullt näringsämne. Se vidare F ö-
doämnen, Proteinämnen, Ägg och
Ämnesomsättning. P. T. C. (K. A. V-g.)
Ägghvite-fett-diet. Se Diet, sp. 369.
Ägghvitpreparat, med. Se Näringsprepa-
rat, sp. 331.
Ägghvitsjuka, en oegentlig benämning på a 1-
b u m i n u r i (se d. o.).
Ägghvitsskum. Se Maräng.
Ägghvitämnen. Se Proteinämnen samt
Ägghvita.
Äggkläckning. Se Hönsskötsel.
Äggkrämla, bot. Se K rami a.
Äggledarna (O vidukt erna). Se L i f mo-
der.
Ägglist, lygnk. Se K y m a.
Äggolja, Ägg-guleolja, Oleum ovorum, öl.
vitelli, bereddes genom utdragning (extraktion) af
hårdkokta äggulor med eter. Den så erhållna
höggula oljan bestod väsentligen af fett ur äggula
och stelnade vid vanlig temperatur. Vid använd-
ning såsom lenande, inhöljande medel på kylska-
dor, såriga bröstvårtor o. d. värmdes fettet, tills
det blef flytande. Det härsknade lätt och torde
numera vara ur bruk. C. G. S.
Äggparasiter, zool. Se Parasitsteklar,
sp. 49.
Äggplantan, löt. Se Solanum.
Äggrund (lat. ovätus), bot., säges om en växt-
del med rundade ändar, som är 2-3 gånger så
lång som bred och har sin största bredd nedom
midten. G. L-m-
Äggrätter, fcofcfc., fr. oeujs [ö], tillagas af
hönsägg, emellanåt äfven af andra djurs ägg, t. ex.
ankägg, gåsägg, sjöfågelsägg, vipägg och, tyvärr,
stundom af de alltmer utdöende sköldpaddornas
skallösa ägg. Sjöfågelsägg böra ej användas till
löskokning. Som bekant kunna ägg länge förvaras
friska genom inläggning i vattenglas (se d. o.)
och på andra sätt. Yid användning af ägg måste
det f. ö. ihågkommas, att deras näringsvärde ej
är så stort, då de innehålla en öfvervägande del
af vatten och affall (se Födoämnen. Grafisk
framställning, tab. I), men de äro, i synnerhet då
de löskokas, i de flesta fall lämpliga till sjukmat. Af
dem kunna mångfaldiga rätter lagas, varma, kalla,
söta, soppor och drycker. Vanliga färska ägg lös-
kokas i 3*/2-4x/2 minuter, om man vill ha hvitan
hård och gulan lös. Som kokerskor ej alltid ha
klockor, hjälpa de sig på annat sätt; den ryska
köksan t. ex. vet att, om hon läser bönen Ottje-nasj
("Fader vår") med vanlig hastighet, blir ägget
lagom kokt. När ägg, som skola vara lösa, upp-
tagas ur kokkärlet, läggas de i kallt vatten; annars
bli de hårdkokta. Förlorade ägg (fr. oeujs pochés)
beredas så, att de råa färska äggen sönderslås för-
siktigt öfver en kopp och få glida ned i vatten,
som slagits i en munkpanna eller en liten kopp
eller smord form för hvart ägg; formen sättes i ett
vattenbad. Förlorade ägg användas som birätt till
buljonger och kunna äfven serveras med hvit sås
eller tomatsås. En god rätt äro "stekta ägg på
fat" med gräslök, salt och grädde. Prinsessägg
äro små krustader (se d. o.), fyllda med tomat-
puré och öfver hvar krustad ett förlorádt ägg.
Med tomatsås eller béarnaisesås tillagas oeujs à la
béarnaise. Oeujs à la provenc_ale läggas på rostade
brödskifvor, öfvergjutna med sås af lök, tomater,
champinjoner, timjam och lagerbärsblad, kokta i
buljong. Bland öfriga äggrätter må anföras oeujs
å la japonaise: sardiner lagda på en bädd af
kokta risgryn, med kryddad sås. Oxögon kallas
en amerikansk lunchrätt, som består af ugnstekta
ägg, som läggas på brödskifvor med hål i midten
för äggen och brynas på plåt. F är ser ad e ägg äro
ituskurna hvitor af hårdkokta ägg, fyllda med färs
af hvetebröd, ansjovisfiló m. m. och stekta i flottyr.
I äggstanning och äggröra vispas äggen jämte
mjölk. Man kan anrätta ägg i låda med ansjovis
eller kött. Man kan - men detta fordrar större
skicklighet - af dem tillreda omeletter (se d. o.)
af olika slag. Af söta äggefterrätter finnas många
variationer. Äggrätter kunna på grund af äggens
tämligen indifferenta smak varieras snart sagdt i
oändlighet. Jfr de nyare handböckerna i kokkonst:
Hagdahl, "Kokkonsten" (2:a uppl. 1896), D. F.
(Dea Forsberg; i "Sättböcker"), "107 sätt att
tillaga ägg" (4:e uppl. 1913), Elisabet östman,
"Iduns kokbok" (12:e uppl. 1920), och Ida Hög-
stedt, "Kokbok" (1921), m. fl.
Äggsjön, en omkr. 8 kvkm. stor sjö i Åre soc-
ken, Jämtland, belägen 575 m. ö. h., afrinner öfver
Häggsjön och Norén till Åreälfven. O. Sjn.
Äggstaf, bygnk. Se K y m a.
Äggstock (lat. ovarium), anat. Se L i f m o d e r
och Ägg, där redogörelse ock lämnas för de
hit hänvisade corpus luteum och ovula. -
Äggstockssjukdomar (o v a r i a l s j u k-
domar). Se Kvinnosjukdomar och O v a-
riotomi. L-e.
Äggtoddy. Se T o d d y.
Ägilje’tt. Se Aiguillette.
Ägina, ö. Se Egina.
Ägir (förr stundom oriktigt skrifvet ögir),
isl. Ægir (oriktigt skrifvet Ogir), isl. myt., är
ett urgammalt, med å, ty. -ac¾ (i Salzach och
andra flodnamn), lat. aqua, "vatten", besläktadt
ord med betydelsen "det våta" (elementet), "haf-
vet", en betydelse, som ännu spåras i åtskilliga
af da äldsta isländska dikterna samt i Eiders
isländska namn, Ægisdyrr, "hafsporten". Under
den nordiska mytologiens glansperiod personifiera-
des hafvet, och Ä., "Vattumannen", uppfattades
då som en i hafvets stora sal boende gudomlighet.
Hans maka är den falska Kan ("rån"), som med
ett nät söker draga så många människor som möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
