- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1173-1174

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ägghvita, Albumin - Ägghvite-fett-diet - Ägghvitpreparat - Ägghvitsjuka - Ägghvitsskum - Äggvitämnen - Äggkläckning - Äggkrämla - Äggledarna (Ovidukterna) - Ägglist - Äggolja, Ägg-guleolja - Äggparasiter - Äggplantan - Äggrund - Äggrätter - Äggsjön - Äggfstaf - Äggstock - Äggtoddy - Ägiljett - Ägina - Ägir

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1173 Ägghvite-f ett-diet-Ägir 1174 hvita blodkropparna), i lymfa (se d. o.), exsudat och transsudat (se Transudation), flera dju- riska väfnåder o. s. v. Serumglobulinet kan ut- fällas ur blodserum, om detta mättas med magne- siumsulfat eller försättes med sin lika volym mättad ammoniumsulfatl¾sning; däremot utfallés det icke vid tillsats af lika volym mättad kok- saltlösning. En lösning af serumglobulin i salt- haltigt vatten koagulerar vid omkr. 75°. Det ger vid sönderdelning med syror (se Protein- ämnen, sp. 412) blott ungefär hälften så mycket l y s i n och h i s t i d i n, som albuminet ger. Serumglobulin är i själfva verket en blandning af flera närbesläktade ägghvitämnen, som man ännu ej lyckats säkert särskilja och framställa i rent tillstånd. Jfr äfven Le gum i n. - Ägghvita är ett högst värdefullt näringsämne. Se vidare F ö- doämnen, Proteinämnen, Ägg och Ämnesomsättning. P. T. C. (K. A. V-g.) Ägghvite-fett-diet. Se Diet, sp. 369. Ägghvitpreparat, med. Se Näringsprepa- rat, sp. 331. Ägghvitsjuka, en oegentlig benämning på a 1- b u m i n u r i (se d. o.). Ägghvitsskum. Se Maräng. Ägghvitämnen. Se Proteinämnen samt Ägghvita. Äggkläckning. Se Hönsskötsel. Äggkrämla, bot. Se K rami a. Äggledarna (O vidukt erna). Se L i f mo- der. Ägglist, lygnk. Se K y m a. Äggolja, Ägg-guleolja, Oleum ovorum, öl. vitelli, bereddes genom utdragning (extraktion) af hårdkokta äggulor med eter. Den så erhållna höggula oljan bestod väsentligen af fett ur äggula och stelnade vid vanlig temperatur. Vid använd- ning såsom lenande, inhöljande medel på kylska- dor, såriga bröstvårtor o. d. värmdes fettet, tills det blef flytande. Det härsknade lätt och torde numera vara ur bruk. C. G. S. Äggparasiter, zool. Se Parasitsteklar, sp. 49. Äggplantan, löt. Se Solanum. Äggrund (lat. ovätus), bot., säges om en växt- del med rundade ändar, som är 2-3 gånger så lång som bred och har sin största bredd nedom midten. G. L-m- Äggrätter, fcofcfc., fr. oeujs [ö], tillagas af hönsägg, emellanåt äfven af andra djurs ägg, t. ex. ankägg, gåsägg, sjöfågelsägg, vipägg och, tyvärr, stundom af de alltmer utdöende sköldpaddornas skallösa ägg. Sjöfågelsägg böra ej användas till löskokning. Som bekant kunna ägg länge förvaras friska genom inläggning i vattenglas (se d. o.) och på andra sätt. Yid användning af ägg måste det f. ö. ihågkommas, att deras näringsvärde ej är så stort, då de innehålla en öfvervägande del af vatten och affall (se Födoämnen. Grafisk framställning, tab. I), men de äro, i synnerhet då de löskokas, i de flesta fall lämpliga till sjukmat. Af dem kunna mångfaldiga rätter lagas, varma, kalla, söta, soppor och drycker. Vanliga färska ägg lös- kokas i 3*/2-4x/2 minuter, om man vill ha hvitan hård och gulan lös. Som kokerskor ej alltid ha klockor, hjälpa de sig på annat sätt; den ryska köksan t. ex. vet att, om hon läser bönen Ottje-nasj ("Fader vår") med vanlig hastighet, blir ägget lagom kokt. När ägg, som skola vara lösa, upp- tagas ur kokkärlet, läggas de i kallt vatten; annars bli de hårdkokta. Förlorade ägg (fr. oeujs pochés) beredas så, att de råa färska äggen sönderslås för- siktigt öfver en kopp och få glida ned i vatten, som slagits i en munkpanna eller en liten kopp eller smord form för hvart ägg; formen sättes i ett vattenbad. Förlorade ägg användas som birätt till buljonger och kunna äfven serveras med hvit sås eller tomatsås. En god rätt äro "stekta ägg på fat" med gräslök, salt och grädde. Prinsessägg äro små krustader (se d. o.), fyllda med tomat- puré och öfver hvar krustad ett förlorádt ägg. Med tomatsås eller béarnaisesås tillagas oeujs à la béarnaise. Oeujs à la provenc_ale läggas på rostade brödskifvor, öfvergjutna med sås af lök, tomater, champinjoner, timjam och lagerbärsblad, kokta i buljong. Bland öfriga äggrätter må anföras oeujs å la japonaise: sardiner lagda på en bädd af kokta risgryn, med kryddad sås. Oxögon kallas en amerikansk lunchrätt, som består af ugnstekta ägg, som läggas på brödskifvor med hål i midten för äggen och brynas på plåt. F är ser ad e ägg äro ituskurna hvitor af hårdkokta ägg, fyllda med färs af hvetebröd, ansjovisfiló m. m. och stekta i flottyr. I äggstanning och äggröra vispas äggen jämte mjölk. Man kan anrätta ägg i låda med ansjovis eller kött. Man kan - men detta fordrar större skicklighet - af dem tillreda omeletter (se d. o.) af olika slag. Af söta äggefterrätter finnas många variationer. Äggrätter kunna på grund af äggens tämligen indifferenta smak varieras snart sagdt i oändlighet. Jfr de nyare handböckerna i kokkonst: Hagdahl, "Kokkonsten" (2:a uppl. 1896), D. F. (Dea Forsberg; i "Sättböcker"), "107 sätt att tillaga ägg" (4:e uppl. 1913), Elisabet östman, "Iduns kokbok" (12:e uppl. 1920), och Ida Hög- stedt, "Kokbok" (1921), m. fl. Äggsjön, en omkr. 8 kvkm. stor sjö i Åre soc- ken, Jämtland, belägen 575 m. ö. h., afrinner öfver Häggsjön och Norén till Åreälfven. O. Sjn. Äggstaf, bygnk. Se K y m a. Äggstock (lat. ovarium), anat. Se L i f m o d e r och Ägg, där redogörelse ock lämnas för de hit hänvisade corpus luteum och ovula. - Äggstockssjukdomar (o v a r i a l s j u k- domar). Se Kvinnosjukdomar och O v a- riotomi. L-e. Äggtoddy. Se T o d d y. Ägilje'tt. Se Aiguillette. Ägina, ö. Se Egina. Ägir (förr stundom oriktigt skrifvet ögir), isl. Ægir (oriktigt skrifvet Ogir), isl. myt., är ett urgammalt, med å, ty. -ac¾ (i Salzach och andra flodnamn), lat. aqua, "vatten", besläktadt ord med betydelsen "det våta" (elementet), "haf- vet", en betydelse, som ännu spåras i åtskilliga af da äldsta isländska dikterna samt i Eiders isländska namn, Ægisdyrr, "hafsporten". Under den nordiska mytologiens glansperiod personifiera- des hafvet, och Ä., "Vattumannen", uppfattades då som en i hafvets stora sal boende gudomlighet. Hans maka är den falska Kan ("rån"), som med ett nät söker draga så många människor som möj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free