1179 Äktenskapsbetyg-Äktenskapsfrekvens 1180 börd f rånkänd barn, som är födt under moderns äktenskap, då hennes man ej är fader till barnet; här måste dock uppenbarligen den största varsam- het iakttagas. Begreppet barn med äktenskaplig börd eller, såsom det också uttryckes, barn i äkten- skap motsvarar icke fullt vår förutvarande rätts begrepp äkta barn (se d. o.); under detta sist- nämnda inbegrepos också trolofningsbarnen (se d. o.). Jfr Barn (i Suppl.). C. G. Bj. Äktenskapsbetyg, jur., intyg af präst om hvad kyrkböckerna innehålla ang. viss persons behö- righet att ingå äktenskap med namngifven annan. Sådant intyg utfärdas numera (sedan 1916) i st. f. hinderslöshetsbetyg (se Hinderslö s- het) i enlighet med formulär, fastställdt genom k. förordn. 3 dec. 1915, dels för man, som ärnar söka lysning i annan församling; dels ock (undan- tagsvis) för fästman eller fästmö, som vill utan föregående lysning vigas af annan vigselförrättare än den präst, som för kyrkböckerna i hans eller hennes egen församling. Om utfärdadt äktenskaps- betyg skall kungörelse uppläsas från prediksto- len. B-etyget gäller ej längre än två månader därefter. C. G. Bj. Äktenskapsbrott. Se Hor. Äktenskaps-certifikät (af mlat. certificatio, be- sked, intyg, efter lat. certum facere, underrätta), jur., offentlig myndighets intyg ang. en medbor- gare i myndighetens eget land, hvilken ärnar ingå äktenskap i annat land, att han enligt sitt eget lands lag är oförhindrad till äktenskapet. I Sve- rige eger jämlikt k. förordn. 3 dec. 1915 präst, som för kyrkböckerna i en församling, utfärda sådant certifikat (intyga, att N. N. "är, så vidt utrönas kunnat, enligt svensk lag oförhindrad att ingå detta äktenskap") för i församlingen kyrk- bokförd svensk undersåte; för svensk undersåte, som har hemvist utom riket och ej är eller bör vara kyrkbokförd i svensk församling, utfärdas äktenskaps-certifikat af kabinettssekreteraren i Ut- rikesdepartementet eller annan särskildt bemyn- digad diplomatisk eller konsulär ämbetsman. Ut- färdandet af certifikat skall liksom lysning föregås af rannsakan efter äktenskapshinder; kungörelse skall ock uppläsas i kyrkan liksom lysningen eller anslås hos vederbörande svenska beskickning eller konsulat. Certifikat gäller ej längre än 4 månader efter nyssnämnda kungörande. Med Danmark hade redan 5 okt. 1907 slutits öfverenskommelse om äktenskaps-certifikat. Beträffande dylika intyg från öfriga främmande länder ang. äktenskap, som skola ingås här i Sverige, gäller en k. förordn. 3 dec. 1915. C. G. Bj. Äktenskapsfrekvens tas vanligen i betydelse giftermålsfrekvens, d. v. s. antalet in- gångna äktenskap i förhållande antingen till hela folkmängden eller till den giftasvuxna och giftas- lediga delen däraf. På 1,000 af folkmängden ut- gjorde årliga antalet giftermål i nedanstående länder: 1891-1900 1901-10 1918 1919 Sverige ............... 5,94 6,00 6,es 6,92 Norge................. 6,67 6,10 7,52 6,62 Danmark............. 7,22 7,so 7,es 8,29 Finland............... 7,15 6,52 4,49 England.............. 7,si 7,72 7,ee 9,85 Skottland ............ 7,oi 6,91 7,o§ 9,o2 1891 - 1000 1901 - 10 1918 1919 Irland ................ 5,34 5,ie 5,ig 5,-9 Nederländerna...... 7,35 7,«. 7,34 8,56 Belgien............... 7,98 7,99 6,00 Tyskland ............ 8,19 7,ss 5,34 Österrike............. 7,so 7,75 6,68 12,29 Ungern............... 8,7» 8, si Schweiz ............. 7,45 7,49 6,02 8,00 Frankrike............ 7,50 7, ?a 5,23 13,10 Italien................ 7,25 7,65 Ryssland ............ 8,88 8,31 (Siffrorna för åren 1918 och 1919 äro preli- minära.) Under Yärldskriget rubbades äktenskapsfrekven- sen i hög grad, naturligtvis främst i de länder, som voro indragna i kriget, men äfven i de neutrala län- derna. Efter slutet af ett långvarigt krig brukar inträda en stark, men oftast kortvarig stegring i giftermålsfrekvensen, och en såplan kan konstateras i åtskilliga länder under 1919. - Sverige intar en af de lägsta platserna i Europa i fråga om giftermålsfrekvens. I städerna är giftermålstalet städse betydligt högre än på landsbygden; detta förhållande beror emellertid därpå, att till städerna strömmar en myckenhet ungt folk af båda könen (men i synnerhet af kvinnokönet). Detta fram- träder tydligt, om antalet första giften jämförea med antalet ogifta inom medelåldern, hvarvid denna brukar sättas för män = 20-50 år och för kvin- nor = 20-45 år. För årtiondet 1901-10 ut- faller jämförelsen mellan stad och land på följande sätt: Årligen Lands- Städer Hela bygd riket Giftermål på 1,000 af folk- mängden .................. 5,55 7,48 6,00 I första giftet inträdda män mot 1,000 og. män 20-50 år ................ 63,5 66,7 64,4 I första giftet inträdda kvinnor mot 1,000 og. kvinnor 20-45 år...... 81,9 61,s 74,7 Omgiftena utgöra numera i Sverige endast en ringa bråkdel af hela antalet giften; 1901-10 blefvo 89,74 proc. af samtliga giften ingångna mellan två ogifta, 2,02 proc. mellan ogift man och änka eller frånskild kvinna, 6,76 proc. mellan änk- ling eller frånskild man och ogift kvinna samt 1,48 proc. mellan änkling (eller frånskild) och änka (eller frånskild kvinna). Hundra år tidigare, d. v. s. 1801-10, blefvo endast 74,38 proc. af alla giftermål ingångna mellan två ogifta; om- giftenas andel i hela antalet har således sjunkit ganska betydligt, hvilket framför allt beror därpå, att till följd af minskningen i dödligheten inträde i änklings- eller änkestånd sker i genomsnitt senare nu än fordom. I vissa främmande länder, där död- ligheten fortfarande är hög, äro äfven omgiften relativt talrikare än i Sverige. - Ehuru omgiftena således utgöra endast en mindre och dessutom i minskning stadd del af hela antalet giftermål, kan det förtjäna påpekas, att giftermålsfrekvensen bland änklingar af en viss ålder genomgående är star- kare än bland ogifta män af samma ålder; och för änkorna gäller motsvarande regel åtminstone inom de flesta åldersgrupper. Vid alla dylika be-