Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äktenskaplig börd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1185
Äldste-Älfdals härad
nse
24 april 1763 blifvit förordnadt, att fabrikssocie-
teten skulle, lika med det öfriga borgerskapet, vid-
kännas onera och utskylder, och dennas medlemmar
därför (1768) kommit att deltaga i valet till borger-
skapets äldste, ökades dessas antal till 50 (B o r-
gerskapets femtio äldste). 1772 fingo
de beslutanderätt i drätselärenden. I st. f. den i
1619 års stadga fastställda enkla grupperingen i 2
klasser inträdde sedermera en mycket detaljerad
klassifikation af yrkena, enligt hvilken de femtio
äldste utsagos. Den genom k. brefven 30 mars 1849
och 24 jan. 1851 fastställda klassifikationen bestämde
klassernas antal till 22. En fjärdedel af ledamöterna
ombyttes årligen. Den magistraten, enligt 1619 års
stadga, tillkommande uteslutningsrätten hade redan
förut upphört. 1902 fastställdes en ny indelning,
i 15 klasser. Numera tillsätta grosshandlarna 12,
minuthandlarna 12, fabrikanterna 5, sjökaptenerna
2, bygg- och murmästare m. fl. 2, bryggare och
källarmästare 2, åtta klasser af handtverkare hvar-
dera l och den femtonde klassen, det öfriga bor-
gerskapet, 7 ledamöter. - Genom utfärdandet af
sockenstämmoförfattningarna minskades i någon mån
borgerskapets äldstes kommunala betydenhet såväl
i Stockholm som i landsortsstäderna, och, då genom
1862 års kommunalförfattningar de egentliga kom-
munala rättigheterna blifvit utsträckta till kom-
munens medlemmar utan afseende på yrke eller
burskap, ha borgerskapets äldste, hvilka utgjorde
en representation för de egentlige borgarna, i all-
mänhet, såsom öfverflödiga, försvunnit. I Stock-
holm finnas de ännu kvar (se Bemedlings-
kommissionen). Borgerskapets femtio äldste,
som väljas för 4 år i sänder, utgöra öfverstyrelse
för borgerskapets bemedlingskommission (se B e-
medlingskommissionen) samt borgerska-
pets änke- och gubbhus. De granska därjämte an-
sökningar från dem, som önska erhålla burskap (se
d. o.) som borgare i Stockholm. De utse bland
sig 2 alternerande ordf. samt revisorer öfver Flo-
dinska stipendieinrättningen (se Flodin, S. K.)
och Rydbergska stiftelsen (se d. o.). A. Th. S.*
Äldste, Lärande och Styrande. Se Pres-
byterialförfattning.
Älekulla är enl. k. bref 2 febr. 1908 det offi-
ciella namnet på socknen E 11 e k u 11 a (se d. o.).
Alf. Se Flod.
Alf. 1. Samuel Ä., präst, vitterhetsidkare,
f. 14 juli 1727 i Kvillinge prästgård nära Norr-
köping, d. 19 juni 1799 i Linköping, vardt student
i Uppsala 1745, filos. magister 1752 och docent
i latin 1753 samt utvecklade mycket nit som aka-
demisk undervisare i sitt ämne. Han erhöll latinska
lektoratet i Linköping 1759 och professors titel
1762, prästvigdes 1766, fick 1771 Slaka prebende-
pastorat, utnämndes till teol. doktor vid kröningen
1772 samt blef andre teol. lektor 1773 och dom-
prost i Linköping 1781. Redan i gossåren skref
Ä. latinsk vers, och i Uppsala samlade han all
sådan, som författats i Sverige, samt öfversatte på
latinsk vers bl. a. fru Nordenflychts epos om tåget
öfver Balt (1758) och Dalins "Svenska friheten"
(manuskr. till denna öfv. har gått förloradt). Se-
dermera besjöng han på latin bl. a. freden i Vär-
rälä, och hans anseende som latinsk skald var
betydande. Af Ä:s latinska "Carmina" äro 121
tryckta (delvis i prästmöteshandlingar). Han utgaf
Tryckt den 26/5 22
1780 P. Lagerlöfs "Orationes, programmata ac
carmina varia". Ä. diktade äfven på svenska och
var ledamot af Apollini sacra, Utile dulci m. fl.
samfund. 1793 invaldes han i Vitt. hist. o. ant.
akad. Han stiftade ett stipendium för östgötar i
Uppsala och skänkte till Linköpings bibliotek 106
vol. manuskript, af hvilka 58 innehålla i Sverige
skrifven latinsk poesi.
2. Erik Peter Ä., den föregåendes son,
vitterhetsidkare, f. 2 mars 1765 i Linköping, d.
24 jan. 1793, blef student i Uppsala 1782 och
i Lund 1785, promoverades till filos. magister med
första hedersrummet 1787, kallades till docent i
lärdomshistoria vid Lunds universitet 1789 och
prästvigdes 1792. Ä:s vittra försök tillvunno sig
anseende genom ledig och välbildad versbyggnad,
välde öfver språket samt en viss själfständighet i
enskilda målningar. Hans längsta och bästa poem
är Tal öfwer freden uti Werele 1790; i andra
rummet kommer Segersång öfwer den 30 September
1789. Vidare märkas lofkväden samt bröllops- och
grafskrifter. Ä. var starkt smittad af den då i
Sverige gängse "Werther"-sentimentaliteten och
utgaf 1791 Werthers första och sista stunder för
Lotta. Efter hans död utgåfvos 1795 Strödda
skaldestycken med företal af Leopold. Nära l/s af
samlingen förskrifver sig från Ä:s 11 :e-18 :e år
och företer naturligtvis stor brist på mognad.
Alf blast (Alf blåst) är en folkbenämning för
både eksem och nässelfeber (se dessa ord).
Älfdalen. 1. Socken i Kopparbergs län, utgör
Älfdals tingslag. 2,513 kvkm. 5,677 inv.
(1921), däraf 680 i Evertsbergs kapell,
som emellertid K. M:t 3 febr. 1922 förordnat skola
upphöra att utgöra särskildt kapell. Ä. bildar ett
pastorat i Västerås stift, Mora kontrakt. Om
Älfdalens porfyr och porfyrverk se Porfyr. – 2.
Kronopark i Älfdalens östra och västra revir och Älfdalens
socken, Kopparbergs län. Kronoparken har bildats
dels enligt k. bref 10 nov. 1865, då vissa delar
af Älfdals socken afrösades till kronopark, dels
genom K. M:ts befallningshafvandes i Kopparbergs
län utslag 25 febr. 1888 ang. storskiftet och
afvittringen i Älfdalens socken, enligt hvilket utslag
vissa områden oafvittrad kronomark skulle afsättas
till kronopark. Areal 91,418 har (1915).
2. S-r.
Älfdalens västra revir af Dalarnas distrikt,
Kopparbergs län, omfattar af Älfdalens socken de
delar, som ligga v. om Öster-Dalälfven. Reviret,
som är indeladt i 4 bevakningstrakter, omfattar
116,258 har allmänna skogar, hvaraf på revirets
enda kronopark falla 51,067 har (1920).
S-r.
Älfdalens östra revir af Dalarnas distrikt,
Kopparbergs län, omfattar Leksands, Rättviks och Orsa
tingslag, Mora tingslag utom Venjans socken samt
af Älfdals tingslag de delar, som ligga ö. om
Öster-Dalälfven. Reviret, som är indeladt i 4
bevakningstrakter, omfattar 46,719 har allmänna
skogar, hvaraf 2 kronoparker med en sammanlagd
areal af 41,051 har (1920).
S-r.
Alf dalsaf lagringar. Se Älfsandsaflag-
ringar.
Älfdals härad, i Värmlands län, ingår i Älf-
dals och Nyeds domsaga samt i Älfdals fögderi.
Häradet är deladt i två tingslag. Ä:s h:s öfre
tingslag omfattar socknarna (kommunerna)
Norra Ny, Nyskoga, Dalby, Södra Finnskoga, Norra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>