- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1189-1190

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Älfkarleby kraftverk - Älfkarlebysjukan - Älfkarleby vattenfall - Älfkarleö - Älfkors - Älfkvarnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

turbinkamrarna är inmonterad en turbin med horisontal axel och 4 turbinhjul, direkt kopplad till i generatorsalen uppställd 10,000 volts generator för 50-periodig växelström. Hvarje turbin utvecklar normalt 11,250 hkr. I ställverksbyggnaden upptransformeras strömmen till 20,000, 40,000 eller 70,000 volt, beroende på de linjesystem, i hvilka den sedermera inledes. Till Ä. hör ett omfattande distributionsnät med sekundärstationer i Dannemora, Uppsala, Enköping, Hallsta, Forsbacka, Sandviken, Hedemora, Strängnäs, Eskilstuna, Södertälje och Norrviken. Ä:s ledningsnät är sammankoppladt med statens ångkraftsstation i Västerås, Motala kraftverk och, sedan dec. 1921, med Trollhätte kraftverk, hvarigenom vunnits mycket stora möjligheter till driftekonomisering och utjämning af de olika kraftverkens belastningar. I Älfkarleby kraftverk genererades 1921 totalt omkr. 205 mill. kw.-tim., maximibelastningen var 53,400 kw. Vid 1921 års utgång var Ä:s bokförda värde, inberäknadt distributionsanläggningar 44,15 mill. kr. Häri ingår det uppskattade naturkraftvärdet med 3 mill. kr. Driftöverskottet för 1921 utgjorde 2,0 mill. kr. Fmn. Älfkarlebysjukan. Se Spetälska, sp. 699. Älfkarleby vattenfall, Dalälfvens nedersta och största fall, tillika ett bland de mest natursköna

illustration placeholder Fig. 1. Storfallet före dammens uppförande.

i Skandinavien, omkr. 9 km. från flodmynningen. Älfven, som vid Älfkarleby flyter från s. mot n., delas där af Flakön och Laxön i tre grenar, från ö.

illustration placeholder Fig. 2. Storfallsdammen (jfr Älfkarleby kraftverk). till v. benämnda Storfallet (fig. 1 o. 2), Mellanfallet och Kungsådregrenen. Dessa förena sig åter strax ofvan den s. k. Karl XIII:s bro, en träbro (se Brobyggnadskonst, sp. 213) för landsvägstrafiken Tierp--Gäfle. Den naturliga fallhöjden före utbyggnaden af Älfkarleby kraftverk (se d. o.) utgjorde vid själfva fallstupet omkr. 15 m. Ofvanför Ä. bildade älfven förr på den omkr. 4 km. långa, närmast belägna sträckan dels den omkr. 1,75 m. höga Stallforsen, dels den omkr. 1,5 m. höga Nygårdsforsen, hvilka numera försvunnit genom vattenståndets höjning vid den å krönet af fallnacken vid Ä. uppförda dammen. Likväl ega Ä. vid högflod ännu kvar mycket af sin vilda skönhet. Jfr Dalälfven. Fmn. Älfkarleö, bruk på Älfkarleön i Dalälfven, inom Älfkarleby socken, Uppsala län. Tax.-värde 971,800 kr. (1920). Till bruket höra järnverk med smältsmedja och mek. verkstad. Tillverkningen består af vallon- och lancashiresmide, stångjärnssmide, järnvägsvagns- och åkdonsfjädrar m. m. Arbetarnas antal är omkr. 80. Bruket anlades 1659 af Klas Depken (Anckarström) och David Leijel (d. 1678), hvilkens arfvingar innehade det till 1772, då Ä. köptes af grosshandlaren i Stockholm Tomas Tottie. Hans son sålde det 1841 till frih. P. A. Tamm och disponent K. Östberg på Österby (d. 1865). Det köptes sedan af brukspatron P. G. Tamm, som 1873 sålde det till Söderfors bruks a.-b. Nu v. egare är Stora Kopparbergs bergslags a.-b. E. A-t. Älfkors, ett mystiskt tecken. Se Alfkors. Älfkvarnar (jfr Älfva) kallas vissa å större eller mindre stenblock och hällar eller å klipp- och bergytor anbragta halfsfäriska fördjupningar, som

illustration placeholder Älfkvarn från Kymlinge, Spånga socken, Uppland (nu på Skansen, Stockholm) med ett 70-tal gropar på ofvansidan.

smörjas med något fett ämne eller i hvilka offer ai obetydligt värde (knappnålar, småslantar o. s. v.) nedläggas af personer, som önska befrias från en sjukdom eller något annat ondt. Ofta kallas ock själfva den med dylika håligheter försedda stenen älfkvarn. Den vidskepelse, som ännu utöfvas med dessa stenar, är tydligen en fortsättning på en gammal hednisk dyrkan af förfäderna och står måhända äfven i sammanhang med de alfablot i Västergötland, som omtalas af Snorre Sturlasson. Älfkvarnar äro ganska allmänna i södra och mellersta Sverige; mest bekant är kanske den s. k. Ballerstenen, vid Rantens järnvägsstation. I åtskilliga af våra mellersta landskap fortlefver älfkvarnskulten på sina håll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free