Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Älfdals kontrakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu. Älfstenarnas halfsfäriska fördjupningar
återfinnas ofta på dösarnas takstenar såväl i Sverige som
i Danmark. Äfven ingå dylika skålformiga
fördjupningar som en typisk beståndsdel i de från
bronsåldern härstammande hällristningarna (se d. o.).
Litt.: H. Hildebrand, "Elfstenar" (i Vitt. hist. o.
ant. akad:s "Månadsblad" 1873), och E.
Hammarstedt, "Schwedische opfersteine"
(Älfkvarnar; i "Beiträge zur religionswissenschaft"
1914–15).
Hd. (N. E. H.)
Älflappar. Se Lappar, sp. 1195.
Älflek (Älfvalek), nord. myt. Se Älfva.
Älfring (Älfdans), bot. Se Marasmius,
sp. 859, och Musseron, sp. 1474.
Älfros, socken i Jämtlands län, Svegs tingslag.
44,590 har. 1,047 inv. (1921). Annex till Sveg,
Härnösands stift, Härjedalens kontrakt.
Älfros skans, i Härjedalen, Älfros socken,
anlades senast 1677 och underhölls därefter några
år, men fick efter krigets slut förfalla.
L. W:son M.
Älfsandsaflagringar 1. Alfd als a flagrin-
gar, geol., gemensam benämning för de post-
glaciala sand- och leraflagringar, som äro afsatta
i Norrlands och mellersta Sveriges älfdalar och
som ofta ha ganska betydlig mäktighet. A. G. N.*
Älfsbacka (ej Elofsbacka), socken i Värmlands
län, Nyeds härad. 7,088 har. 839 inv. (1921).
Annex till Nyed, Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Älfsborg. 1. Fäste vid Göta älfs utlopp, be-
läget på älfvens vänstra strand, strax v. om Göte-
borg, på den plats, där nu tullstationen Klippan
ligger. Det omtalas första gången under konung
Albrekts tid och var troligen anlagdt i midten ai
1300-talet. 1434 belägrades Ä. af Engelbrekt.
1436 uppgafs det åt marsken Karl Knutsson. 1439
belägrades det förgäfves i 10 veckor af norrmännen
under Johan Umreise. 1452 och 1455 försvarades
det lyckligt af Tord Bonde mot Kristian I:s
angrepp. 1502 anfölls det af prins Kristian (seder-
mera Kristian II), som uppbrände det, men 1519
sattes det, för dansk räkning, åter i skick genom
Karl Knutsson af Tre rosor, hvarefter det stan-
nade i danskarnas händer till 1523, då det vid
deras aftåg afbrändes. Under Gustaf Vasas tid
egnades mycken omsorg åt Ä., "effter thett ähr
hampnen och nykelen för alle thesse landzender
till Westersiönn, och porten emellan Norige och
Hallandt"; och det förstärktes ytterligare af Erik
XIV. 4 sept. 1563 och 22 maj 1612 föll Ä. i
danskarnas händer, vid förra tillfället efter svagt
motstånd, men senare gången först efter ett, af
Olof Stråle ledt, lysande försvar. Båda gångerna
nödgades Sverige sedan betala dryga summor för
Ä :s återvinnande (jfr Älfsborgs lösen).
1565 hade Ä. förgäfves belägrats af Per Brahe.
1571 befalldes borgarna i det lilla stadssamhälle,
som småningom bildats kring Ä., att flytta till
Gullberg, där en stad skulle anläggas. Ä. för-
stärktes sedan från 1573, och 1575 upp gjordes en
skamplun till Ä:s stads befästande. På förbätt-
ringen af slottets försvarsverk arbetades därefter
till 1585 och ytterligare från 1593 till 1611, hvar-
jämte ett blockhus byggdes 1611-12 på den
invid Ä., midt för slottsporten liggande Skinnare-
klippan. Sedan Ä. 1612 tagits af danskarna,
iståndsattes det af dem och återlämnades sedan
ej till Sverige förrän 1619, hvarefter det repare-
rades och förstärktes såväl 1624 som under 1630-
och 1640-talen, hvarjämte på Skinnareklippan
byggdes en skans 1634 och ett retranchement 1639.
Under tiden hade emellertid tidsenligare befäst-
ningar anlagts på Billingen och Kyrkogårdsholmen
(se d. o.), hvadan det gammalmodiga och af när-
liggande berg behärskade Ä. förlorade sin forna
betydelse, och Wärnschiöldh väckte därför 1650
fråga om dess rasering. Ä. var dock "i godt
värn" 1654, då där arbetades på grafven och utan-
verken, och under krigsåren 1656-58 iståndsattes
’ ;"*.**.*: .:£’ "T*
.>^**.-4aE*2já&^^&n3á. Uv. , JKt’ ’
G-amla Älfsborgs fästning omkr. 1660, efter Erik Dahl-
berghs teckning för Sueciæ-verket.
det fullständigt (se fig.), men 20 juli 1660 resolve-
rade K. M:t, att Ä. skulle raseras medelst spräng-
ning, hvarförinnan dock åtskilligt af inredningen
m. m. skulle öfverföras till befästningen på Kyrko-
gårdsholmen. 1661 blef äfven Ä:s namn "de-
riverat" till denna, som sedermera kallades Nya
Älfsborg (se d. o.). Raseringen var slutförd
1673. - Jfr V. Berg, "Gamla Elfsborg" (i "Göteb.
och Bohus läns fornminnen", II, 1882), L. W:son
Munthe, "K. Fortifikationens historia", II (1906),
och A. Gyllencreutz, "Några data ur Ä:s fäst-
ningshistoria" (i "Sv. kustart :s tidskr.", 1918).
2. Municipalsamhälle i Västra Frölunda socken,
Göteborgs och Bohus län, bildadt enl. k. bref
20 maj 1921 fr. o. m. ingången af 1922 utaf de
förutvarande municipalsamhällena Hagen och
Långedrag samt ett ytterligare område af
Västra Frölunda socken, är beläget omkr. 8 km.
v. om Göteborg och är förenadt med staden genom
spårväg. 5,313 inv. (l jan. 1922). Inom samhället
finnas åtskilliga handlande och handtverkare samt
ett par industriella anläggningar. Om den till
samhället hörande badorten Långedrag se d. o.
3. Skans. Se Nya Sverige, sp. 155, med
karta. 1. L- W:son M.
Älfsborgs fästning, i V. Frölunda socken, Göte-
borgs och Bohus län, s. om mynningen af Göta
älfs sydligare gren, anlades i början af 1900-talet
(arbetena påbörjades 1899) till skydd för Göte-
borg mot anfall och bombardering från sjösidan.
Försvarsverken, af hvilka det i Västerberget in-
sprängda Oskar II: s fort är det förnämsta,
blefvo färdiga enligt den ursprungliga planen 1907,
men ha på senare tid något utvidgats. Namnet Ä.
gafs åt befästningarna 27 april 1904. L. W .-son M.
Älfsborgs kustartillerikår, truppförband, till-
hörande Kustartilleriet och uppsatt l jan. 1915,
då Älfsborgs kustartilleridetachement indrogs, samt
förlagdt till Älfsborgs fästning, där kaserner m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
