- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1191-1192

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Älfkvarnar - Älflappar - Älflek (Älfvalek) - Älfring (Älfdans) - Älfros - Älfros skans - Älfsandsaflagringar l. Älfdalsaflagringar - Älfsbacka - Älfsborg - Älfsborgs fästning - Älfsborgs kustartillerikår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ännu. Älfstenarnas halfsfäriska fördjupningar återfinnas ofta på dösarnas takstenar såväl i Sverige som i Danmark. Äfven ingå dylika skålformiga fördjupningar som en typisk beståndsdel i de från bronsåldern härstammande hällristningarna (se d. o.). Litt.: H. Hildebrand, "Elfstenar" (i Vitt. hist. o. ant. akad:s "Månadsblad" 1873), och E. Hammarstedt, "Schwedische opfersteine" (Älfkvarnar; i "Beiträge zur religionswissenschaft" 1914--15). Hd. (N. E. H.) Älflappar. Se Lappar, sp. 1195. Älflek (Älfvalek), nord. myt. Se Älfva. Älfring (Älfdans), bot. Se Marasmius, sp. 859, och Musseron, sp. 1474. Älfros, socken i Jämtlands län, Svegs tingslag. 44,590 har. 1,047 inv. (1921). Annex till Sveg, Härnösands stift, Härjedalens kontrakt. Älfros skans, i Härjedalen, Älfros socken, anlades senast 1677 och underhölls därefter några år, men fick efter krigets slut förfalla. L. W:son M. Älfsandsaflagringar 1. Alfd als a flagrin- gar, geol., gemensam benämning för de post- glaciala sand- och leraflagringar, som äro afsatta i Norrlands och mellersta Sveriges älfdalar och som ofta ha ganska betydlig mäktighet. A. G. N.* Älfsbacka (ej Elofsbacka), socken i Värmlands län, Nyeds härad. 7,088 har. 839 inv. (1921). Annex till Nyed, Karlstads stift, Nyeds kontrakt. Älfsborg. 1. Fäste vid Göta älfs utlopp, be- läget på älfvens vänstra strand, strax v. om Göte- borg, på den plats, där nu tullstationen Klippan ligger. Det omtalas första gången under konung Albrekts tid och var troligen anlagdt i midten ai 1300-talet. 1434 belägrades Ä. af Engelbrekt. 1436 uppgafs det åt marsken Karl Knutsson. 1439 belägrades det förgäfves i 10 veckor af norrmännen under Johan Umreise. 1452 och 1455 försvarades det lyckligt af Tord Bonde mot Kristian I:s angrepp. 1502 anfölls det af prins Kristian (seder- mera Kristian II), som uppbrände det, men 1519 sattes det, för dansk räkning, åter i skick genom Karl Knutsson af Tre rosor, hvarefter det stan- nade i danskarnas händer till 1523, då det vid deras aftåg afbrändes. Under Gustaf Vasas tid egnades mycken omsorg åt Ä., "effter thett ähr hampnen och nykelen för alle thesse landzender till Westersiönn, och porten emellan Norige och Hallandt"; och det förstärktes ytterligare af Erik XIV. 4 sept. 1563 och 22 maj 1612 föll Ä. i danskarnas händer, vid förra tillfället efter svagt motstånd, men senare gången först efter ett, af Olof Stråle ledt, lysande försvar. Båda gångerna nödgades Sverige sedan betala dryga summor för Ä :s återvinnande (jfr Älfsborgs lösen). 1565 hade Ä. förgäfves belägrats af Per Brahe. 1571 befalldes borgarna i det lilla stadssamhälle, som småningom bildats kring Ä., att flytta till Gullberg, där en stad skulle anläggas. Ä. för- stärktes sedan från 1573, och 1575 upp gjordes en skamplun till Ä:s stads befästande. På förbätt- ringen af slottets försvarsverk arbetades därefter till 1585 och ytterligare från 1593 till 1611, hvar- jämte ett blockhus byggdes 1611-12 på den invid Ä., midt för slottsporten liggande Skinnare- klippan. Sedan Ä. 1612 tagits af danskarna, iståndsattes det af dem och återlämnades sedan ej till Sverige förrän 1619, hvarefter det repare- rades och förstärktes såväl 1624 som under 1630- och 1640-talen, hvarjämte på Skinnareklippan byggdes en skans 1634 och ett retranchement 1639. Under tiden hade emellertid tidsenligare befäst- ningar anlagts på Billingen och Kyrkogårdsholmen (se d. o.), hvadan det gammalmodiga och af när- liggande berg behärskade Ä. förlorade sin forna betydelse, och Wärnschiöldh väckte därför 1650 fråga om dess rasering. Ä. var dock "i godt värn" 1654, då där arbetades på grafven och utan- verken, och under krigsåren 1656-58 iståndsattes ' ;"*.**.*: .:£' "T* .>^**.-4aE*2já&^^&n3á. Uv. , JKt' ' G-amla Älfsborgs fästning omkr. 1660, efter Erik Dahl- berghs teckning för Sueciæ-verket. det fullständigt (se fig.), men 20 juli 1660 resolve- rade K. M:t, att Ä. skulle raseras medelst spräng- ning, hvarförinnan dock åtskilligt af inredningen m. m. skulle öfverföras till befästningen på Kyrko- gårdsholmen. 1661 blef äfven Ä:s namn "de- riverat" till denna, som sedermera kallades Nya Älfsborg (se d. o.). Raseringen var slutförd 1673. - Jfr V. Berg, "Gamla Elfsborg" (i "Göteb. och Bohus läns fornminnen", II, 1882), L. W:son Munthe, "K. Fortifikationens historia", II (1906), och A. Gyllencreutz, "Några data ur Ä:s fäst- ningshistoria" (i "Sv. kustart :s tidskr.", 1918). 2. Municipalsamhälle i Västra Frölunda socken, Göteborgs och Bohus län, bildadt enl. k. bref 20 maj 1921 fr. o. m. ingången af 1922 utaf de förutvarande municipalsamhällena Hagen och Långedrag samt ett ytterligare område af Västra Frölunda socken, är beläget omkr. 8 km. v. om Göteborg och är förenadt med staden genom spårväg. 5,313 inv. (l jan. 1922). Inom samhället finnas åtskilliga handlande och handtverkare samt ett par industriella anläggningar. Om den till samhället hörande badorten Långedrag se d. o. 3. Skans. Se Nya Sverige, sp. 155, med karta. 1. L- W:son M. Älfsborgs fästning, i V. Frölunda socken, Göte- borgs och Bohus län, s. om mynningen af Göta älfs sydligare gren, anlades i början af 1900-talet (arbetena påbörjades 1899) till skydd för Göte- borg mot anfall och bombardering från sjösidan. Försvarsverken, af hvilka det i Västerberget in- sprängda Oskar II: s fort är det förnämsta, blefvo färdiga enligt den ursprungliga planen 1907, men ha på senare tid något utvidgats. Namnet Ä. gafs åt befästningarna 27 april 1904. L. W .-son M. Älfsborgs kustartillerikår, truppförband, till- hörande Kustartilleriet och uppsatt l jan. 1915, då Älfsborgs kustartilleridetachement indrogs, samt förlagdt till Älfsborgs fästning, där kaserner m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free