- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1221-1222

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ängelholm (Kristianstads län) - Ängelholm (Östergötland) - Ängelholm—Klippans järnväg (E. K. J.) - Ängelsberg (Engelsberg) - Ängelsberg—Ludvika—Vansbro järnväg - Ängelsborgen (Engelsburg) - Ängeltofta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af det gamla flygsandsfältet vore bunden och delvis besådd med skogsfrö. De verkställda skogssådderna misslyckades emellertid i stor omfattning. Småningom uppväxte emellertid dels genom själfsådd, dels efter sådder med tallfrö ett skogsbestånd, och omkr. 1820 kunna de gamla sandfälten anses ha börjat bli skogbärande. Sandfälten lågo från början på mark, som var samfälld för åtskilliga byar i trakten. Alla åtgärder till sandflyktens dämpande äfvensom skogsplanteringarna verkställdes emellertid på statens bekostnad och genom statens försorg, fastän jordegarna i trakten, åtminstone under vissa perioder, ansågos skyldiga att utgöra dagsverken vid planteringarna på sandfälten, då de ju hade direkt nytta af flygsandens bindande. På grund af denna sin omsorg om och kostnader för sandfälten öfvertog kronan småningom helt förvaltningen och dispositionen af desamma. Då sandfälten sedermera genom skogens uppväxt började få värde, ville emellertid de gamle jordegarna ha dem tillbaka och gjorde under midten af 1800-talet upprepade framställningar om att få öfvertaga fälten till fri disposition. Dessa framställningar blefvo emellertid af K. M:t afslagna. 1870 väckte hemmansegarna i Höja och Starby socknar rättegång mot kronan med yrkande om att återfå vissa delar af planteringen. Denna rättegång fortgick till 1885, då K. M:t 16 okt. bestämde, att den omstridda delen af sandfälten skulle af kronan köpas för ett pris af 50 kr. per tunnland. Kronan har därefter ansetts vara rätter egare till hela området. Kronoparkens areal är 678 har (1915). 1. O. Sjn. L. W:son M. 2. S-r. Ängelholm, fideikommissegendom i S:t Annæ socken, Östergötlands skärgård, med underlydande i omgifvande socknar, omfattar 22 1/2 mantal, areal 7,000 har, hvaraf 722 har åker, tax. till 1,266,700

illustration placeholder Hufvudbyggnadens gafvel (t. v.) och flyglar å godset Ängelholm.

kr. Hufvudbyggnaden (se fig.) från slutet af 1600- talet, är af trä med 2 1700-talsflyglar. Godset bildades i början af 1600-talet genom donationer till ståthållaren Erik Ulfsparre. Gårdar under detsamma omtalas redan på 1300-talet som tillhörande hertig Bengt Algotsson och Bo Jonsson Grip samt lydde sedan under Stegeborgs kungsgård, under det andra tillhörde Johan III:s arfvegods. Sedan det kommit till släkten Spens, gjordes det 1728 till fideikommiss inom den s. k. Ängelholmsgrenen af denna ätt. Nuv. innehafvare är grefve G. Spens. O. Sjn. Ängelholm--Klippans järnväg (sign. E. K. J.), normalspårig (1,435 m.), 26,5 km. lång, eges och trafikeras af Ängelholm--Klippans nya järnvägsa.-b. Järnvägen, åt hvilken beviljades koncession 8 sept. 1899, utgår från Ängelholms station å Västkustbanan först i hufvudsakligen östlig riktning, svänger sedan åt s. och skär Skåne--Smålands järnväg vid Östra Ljungby, hvarefter den fortsätter till Klippans station å Hälsingborg--Hässleholms järnväg. Sträckan Ängelholm--Östra Ljungby öppnades för trafik 30 nov. 1904 och den öfriga delen af banan 30 april 1907. Vid 1919 års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 905,369 kr., hvaraf för banan med byggnader 702,273 kr., rullande materielen 195,377 kr. och inventarier 7,719 kr. Aktiekapitalet uppgick till 600,000 kr. Bolagets styrelse har sitt säte i Ängelholm. F. P. Ängelsberg (Engelsberg), bruksegendom i Västervåla socken, Västmanlands län, vid Strömsholms kanal och Norbergsån, mellan sjöarna Snyten (87 m. ö. h.) och Åmänningen (76 m. ö. h.), 1 km. n. om Ängelsbergs station vid Norbergs järnväg samt linjen Tillberga--Vansbro af Stockholm--Västerås--Bergslagens järnväg. Areal 1,776 har, hvaraf 280 har inegor och 1,496 har skog med 952,100 kr. tax.-värde (1921). På egendomen finnas såg, järnbruk och masugn, smältsmedja med 6 härdar och valsverk för råskenor (sedan 1917). Ä., fordom Englikobenning, egdes troligen på 1300-talet af bergsmannen Engliko, Engelbrekts stamfader. Bruket anlades 1597, och ny masugn uppfördes 1663. Corps-de-logiset är ett mycket naturskönt beläget hvitt tvåvåningshus med två fria rödmålade envåningsflyglar, flankerade af låga, med skottgluggar (fordom äfven kanoner) försedda slaggstenstorn. Det har tillhört släkterna Gyllenhök, Strömer, Söderhielm, Hebbe och Timm, sedan 1825. 1916 öfvertogs Ä. af nuv. egaren, Avesta järnverks a.-b. E. A-t. Ängelsberg-Ludvika-Vansbro järnväg. Se Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gäfle. Ängelsborgen (Engelsburg). Se San Angelos borg. Ängeltofta, gods i Barkåkra socken, Kristianstads län, 1,4 km. n. ö. om Barkåkra kyrka, omfattar 5 3/8 mtl med 1,050 har areal, hvaraf 600 har åker och 450 har skog, samt 1,220,000 kr.

illustration placeholder Manbyggningen å Ängeltofta. tax.-värde (1922). Hufvudbyggnaden, ett långt hus med frontespis, uppfördes 1844-49. Ä. egdes under 1600- och 1700-talen av bl. a. medlemmar af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free